Sneglar mot Luleå. Tillsammans med grannstaden ska Boden bygga attraktivitet. Mats Berg räknar med att 40 procent av de som får jobb kopplat till H2GS etablering kommer att bo i Luleå.
Det här är en berättelse om stora utmaningar för små kommuner, om hur de samarbetar för att undvika samma fallgropar men också hur de löser frågor på olika sätt.
Snön faller över Sävast när Bodens kommunchef Mats Berg tar emot i Verkstan, den senast uppförda byggnaden i Bodens Business Park. Högt i tak, glasväggar, mötesrum, kontor, restaurang och gym.
Namnet känns väl valt i dessa tider. Mycket snack, visst. Men också mycket verkstad.
Här planerar Boden för den nya tiden. Den som började den 23 februari 2021, då H2 Green Steels planer på ett stålverk i Norra Svartbyn blev offentliga.
Mats Berg och Cecilia Kvibacke jobbar dagligen med de utmaningar som Boden ställs inför för att matcha den planerade inflyttningen.
Mats Berg visar powerpointbilder och ritar grafer på en whiteboard. Berättar om hur kommunen började köpa upp mark kring stamnätstationen i Norra Svartbyn, en unik knutpunkt för eltillgång. Cecilia Kvibacke, i dag utvecklingsansvarig för Svartbyns industriområde, byggde relationer med bybor över en kopp kaffe.
– Från början var det inriktat mot elintensiva näringar. Datacenter. Sedan gled det över mot den gröna transformationen. Vi förstod att vätgasen skulle bli en nyckel och planerade för en vätgasnod. Men det blev ju mer än så.
Uppvaktningen från kretsen kring H2 Green Steel inleddes i maj 2020.
– Grundtanken var stålverk i Luleå och vätgas i Boden. Men det visade sig att Luleå varken hade tillräckligt med mark eller ström. I november 2020 svängde det till att vi skulle ha både och, säger Berg.
"Grundtanken var stålverk i Luleå och vätgas i Boden", berättar Mats Berg.
Vilket innebar 1500 nya jobb, om man bara räknar de som är knutna direkt till driften av stålverket och vätgasproduktionen. Med byggjobb och kringeffekter kan det handla om 10 000 jobb. Allt inom loppet av några år.
Kommunen insåg att den stod inför en ny typ av utmaning. Men man började inte på noll.
* * *
17 mil söderut och 3,5 år tidigare hade Skellefteå hamnat i en liknande situation, när Northvolt beslutade att förlägga sin batterifabrik med 3000 nya jobb till staden.
Bryter väg för samhällsomställningen i norr. Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson summerar fördelar och nackdelar med den dramatiska utvecklingen i staden.
Kommundirektören Kristina Sundin Jonsson har dragit berättelsen till leda vid det här laget, för allmänhet och regeringsrepresentanter, journalister från när och fjärran och studiebesök från skolor och andra kommuner.
Så vi hoppar rakt in i historien.
Vad blev rätt och vad blev fel?
– Det starka engagemanget där vi jobbat tillsammans är en framgångsfaktor. I det stora hela har vi gjort korrekta analyser. Vi såg även tidigt att det fanns ett behov av en nationell samordnare. Misstag? Ja, kanske är att vi underskattat processerna och trodde att saker skulle hända snabbare än de gjorde. Sverige har ett system för att hantera stora nedläggningar, inte stora etableringar. Det finns en stor tröghet på den nationella nivån, inte minst när det gäller infrastruktur mot utbildningssidan, säger Kristina Sundin Jonsson.
"Att vi är först ger en stolthet och skapar en nybyggaranda", säger Kristina Sundin Jonsson.
Fördelar och nackdelar med att ni går i fronten för utvecklingen?
– Vi får vara med och ta fram nya modeller och former för exempelvis utbildning och attraktiva miljöer. Att vi är först ger också en stolthet och skapar en nybyggaranda. Att vara ett samhälle i förändring kan vara en nackdel. Det byggs på många ställen, det blir avstängningar och bilköer där vi inte haft köer tidigare. En belastning för befolkningen.
* * *
Fjällets möjligheter. Närheten till Dundret är en av de guldkorn som Alexander Kult och Gällivare kommun vill förädla och utnyttja.
Gällivare sitter på ett trumfkort. Det går inte att värja sig mot skissen som kommunens särskilde samordnare Alexander Kult visar i mötesrummet på tredje våningen i kommunhuset.
Vid en hastig blick ser det nästan ut som att det går att åka störtlopp nerför Dundrets backar rakt in i centrum. Däremellan ligger dock Repisvaara, bostadsområdet som på många sätt fått illustrera det nya Gällivare som växer fram.
– Det är klart att vi har tankar på hur vi ska använda Dundret i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer. Hur staden och fjället ska växa ihop, säger Kult.
Hyfsade utsikter. Bland annat vid Dundret och Vassara träsk och älv ska Gällivare växa.
* * *
I sin översiktsplan hade Boden målet att befolkningen på 28 000 skulle växa till 30 000 år 2025. Ett arbete för att växa var alltså inlett innan H2GS dök upp.
– Förskolestrukturen var satt för att bli fler och en översyn av skolan inledd. I detaljplaner för bostäder hade vi tagit höjd. Kommunens budget var belastad redan innan det hänt. Kommunfullmäktige har varit uthållig i det arbetet, och det fick vi betalt för, säger Mats Berg.
Här planerar Boden för framtiden. Kommunchefen Mats Berg och Cecilia Kvibacke, utvecklingsansvarig för Svartbyns industriområde, visar detaljplanen för stålverket.
Ett samarbete med Luleå var inlett i tysthet.
– Det var ett av kraven från H2 Green Steel. Men vi hade heller aldrig en tanke på att försöka göra det utan Luleå.
Nästa samarbete var lika givet.
– Vi besökte Skellefteå kommun, Skellefteå kraft och Northvolt. De berättade hur de jobbade, vilka misstag de gjort och vad som blivit bra. Det är lätt att förbise vissa saker när mycket ska hända samtidigt. Exempelvis att man måste ha kollektivtrafik till byggområdet.
Boden har delvis valt en annan väg än Skellefteå i relationen till storföretaget, berättar Mats Berg.
Mats Berg fortsätter:
– Jag slogs av hur samspelt Skellefteås koncern var. De hade också jobbat hårt med att få ordning på relationen kommun-företag. Det var tydligt hur viktigt det är att ha de juridiska delarna och förutsättningarna på plats. Med utgångspunkt från det har vi delvis valt en annan väg och fokuserar mer på gemensamma förhållningssätt är juridiska paragrafer, vilket hanteras i ett gemensamt samarbetsavtal, som fastställts av kommunstyrelsen.
Där styrs bland annat att H2 Green Steel ska ha kontor i Boden, delta i uppbyggandet av utbildningar och utnyttja lokala företag i arbetet.
Finns det faror med er väg?
– Absolut. Det finns en risk att man kommer för nära varandra. Det behöver vi hantera.
* * *
Avtalen gentemot Northvolt är ett genomtänkt arbetssätt, uppger Kristina Sundin Jonsson.
– Som kommun blir vi, och ska bli, granskade. Det är extra viktigt med öppenhet och transparens, att vi behandlar alla lika och inte gör några särskilda "dealer". Vi måste behålla vår samhällsroll och värna affärsmässigheten. Där är juridiken ett bra verktyg.
Politiken kommer tvingas till tuffa prioriteringar, konstaterar Kristina Sundin Jonsson.
Utvecklingen har skapat en akut bostadsbrist. De senaste tio åren har priserna ökat med 350 procent. Under 2021 ökade de med 30 procent, enligt mäklarstatistik som Norran återgivit.
Målet är att bygga 5000 nya bostäder till år 2025. En del består av förtätning i centralorten, men även mindre samhällen utanför stan, som Kåge och Bureå, ska växa.
– Om ungefär 1,5 år räknar vi med att ha byggt ifatt, säger Sundin Jonsson.
Staden har vuxit till över 73 000 invånare och befolkningsmålet har uppgraderats. Nu gäller 90 000 år 2030 och 100 000 år 2040. Med det följer behov av bostäder, skolor/förskolor, gång- och cykelvägar och VA-nät.
För att svara upp mot alla etableringar räknar Skellefteå med investeringar på 26 miljarder 2016 till 2025.
Skellefteå räknar med 26 miljarder i investeringar från 2016–2025. Nivån ligger mellan fem och tio gånger högre än normalt för en kommun av Skellefteås storlek. Pengar som Skellefteå till viss del lånar upp.
– Nivåerna är klart mest per capita i landet och saknar motstycke historiskt. Politiken kommer tvingas till tuffa prioriteringar. Vi har dock i grunden en stark ekonomi.
Skellefteås erfarenheter är en angelägenhet på riksnivå.
– Nationellt förstår man att det är viktigt att vi lyckas. Vi skapar en modell för hur man ska jobba vid liknande situationer.
Hyllar samarbetet. Tillsammans är kommunerna i norr starka, säger Kristina Sundin Jonsson.
Regionalt deltar Skellefteå i samverkansgrupper där Boden, Luleå, Piteå, Gällivare, Kiruna och Umeå finns med. Ett exempel är Viable cities, samarbetet kring hållbara och attraktiva livsmiljöer.
– Även kring kompetensförsörjning, utbildningsformer och infrastruktursatsningar pågår ett arbete. När vi jobbar tillsammans blir vi en stark röst, säger Kristina Sundin Jonsson.
* * *
2500 nya jobb år 2030. 1200 nya bostäder till år 2026. En befolkningsökning från 17 500 till 20 000 år 2026.
Det är siffror som Gällivare inte ens kunde drömma om, förrän i mars 2021 då Hybrits besked att demoanläggningen ska byggas i Vitåfors kom. LKAB:s plan är att bygga ytterligare två järnsvampverk i kommunen.
Alexander Kult i Kunskapshuset, en av de nya allmänna byggnader som uppförts i centrala Gällivare. Isevenemangsarenan är en annan, och multiaktivitetshuset är under uppförande.
Alexander Kult är spindeln i nätet i planeringen av bostäder och samhällsservice.
– Dialogen är god. Många olika aktörer är delaktiga, alltifrån näringslivet till ungdomsråd och pensionärsråd, säger han.
Nya bostäder planeras i centrum, strandnära (efter Vassara träsk och Vassara älv), fjällnära (vid Repisvaara och Dundret), i Koskullskulle och även på landsbygden. För att minska den tunga trafikens påverkan på Koskullskulle planeras en ny infart till Vitåfors.
– Vi räknar med fördelningen 1000 fasta bostäder och 200 entreprenörsbostäder ungefär. Top Bostäder och LKAB bygger 200 vardera. Det blir inga problem att få fler aktörer. Efter Hybrits besked står byggföretagen i kö. Så var det inte tidigare.
Band mellan gruvstäderna. Flera samarbeten med Kiruna är inledda.
Samverkan med myndigheter och andra kommuner är en nyckel, anser Kult. Gällivare har ett särskilt band till Kiruna.
– De är också inne i en stadsomvandling och vi ser mer och mer möjligheter. Exempelvis har vi ett avtal om gemensam stadsarkitekt och tittar på gemensam räddningstjänst.
Regeringens samordnare Peter Larsson har sagt att han tror att Gällivare och Kiruna kommer växa ihop.
– Varför inte. Får vi dubbelspår på Malmbanan öppnas stora möjligheter. Inte minst för en gemensam arbetsmarknad.
När det gäller investeringskostnaden räknar Gällivare med 1,5 miljarder fram till år 2030.
* * *
Bodens arbete framåt är uppstyrt i fyra olika utvecklingsområden. Mycket sker i samverkan med Luleå.
– Vi har ett avstämningsmöte per vecka. När det gäller kompetensförsörjningen så jobbar vi ihop för att bygga attraktivitet. Tillsammans är vi nästan 110 000 invånare. Det gör oss till en plats där man kan erbjuda väldigt mycket och varierande livskvalitet. För infrastrukturen finns planer på att bygga ihop både fjärrvärmenät och VA-nät, säger Mats Berg.
Från Sävast där Mats Berg arbetar är det inte långt till Luleå kommun. Planer finns på att knyta ihop VA och fjärrvärme.
Investeringar i infrastruktur, skolor och annan samhällsservice är tunga belastningar för alla kommuner som växer snabbt. För Bodens del handlar det om cirka fyra miljarder fram till 2030, enligt en grov uppskattning.
3200 nya bostäder måste fram, varav 1300 redan är på gång. Kommunen jobbar med centrala kvarter. Vidare har man köpt Trångfors fotbollsanläggning nära Luleälven. Tjärnbacken och Sävast udde är andra projekt.
Planeringen bygger på arbetspendling från Luleå. Alla jobb från H2 Green Steels etablering kommer inte besättas av bodensare.
– Vi räknar med att cirka 60 procent väljer att bo i Boden och 40 procent väljer att bo i närliggande kommuner.
Olle Lindström och Karl Petersen drev samarbetet mellan Boden och Luleå.
För närvarande är Petön/Sävast udde de enda områden som är under planering mot Luleå. Mats Berg hymlar inte om vikten av att både Boden och Luleå aktivt börjar samplanera i syfte att binda ihop städerna fysiskt. Det samarbete som inleddes av kommunalråden Karl Petersen (S) och Olle Lindström (M) i början av 2000-talet har gått på sparlåga en längre tid.
Entreprenörsbostäder är en annan viktig fråga. Utan entreprenörsbostäder riskerar man att låsa den vanliga marknaden. 300 tillfälliga bostäder börjar byggas i Sävast i höst. Kårbacken är ett annat aktuellt område. Men det behövs fler.
– Det är rimligt att det blir entreprenörsbostäder på någon yta närmare industriområdet, säger Mats Berg.
* * *
Kiruna har fullt upp med stadsflytten. Utvecklingen med LKAB:s fossilfria järnmalmsproduktion är också en bit bort i tiden. Piteå och Luleå väntar på nya etableringsbesked. I Piteå pågår utbyggnaden av Markbygdens vindkraftspark. Kommunen har också flaggat för att en större satsning kopplat till batteriindustrin är på ingång till Haraholmen.
– Vi brukar säga att den gröna omställningen startade med Markbygden. Det finns ett tryck från industrin hos oss. Vi har många förfrågningar, säger kommunalrådet Helena Stenberg (S).
Piteås kommunalråd Helena Stenberg (S).
Ett flertal bostadsprojekt är igång. Bland annat Piteå östra och i centrum, där mark frigörs när Christinaskolan och Norrmalmalmskolan slås ihop.
I Luleå ska spanska gödseltillverkaren Grupo Fertiberia bygga en gödselfabrik och gruvbolaget Talga öppna en fabrik för batterikomponenter. Fler aktörer finns i bakgrunden. Lägg till H2 Green Steels etablering, som väntas spilla över på Luleå.
Staden sitter dock väl rustad på bostadsfronten. En pusselbit i det arbetet är den försäljning av lägenheter som 2015 gjordes från kommunala bostadsbolaget Lulebo, anser kommundirektören Anna Lindh Wikblad.
– Vi fick in nya, stora bostadsaktörer till norra Sverige. Det har även andra kommuner här uppe fått nytta av, säger hon.
Luleås kommundirektör Anna Lindh Wikblad.
Att Luleå inte byggt mot Boden är ett medvetet val, uppger Lindh Wikblad.
– För att få bort bostadsbristen snabbt var vi tvungen att använda den struktur vi hade på plats. Tack vare det har vi ett helt annat läge nu. Men vi tittar absolut på hur vi kan växa mot Boden. Vi jobbar tight ihop för att bygga attraktivitet som tvillingstäder.