Järnmalmspellets är den produkt som H2 Green Steel vill köpa av LKAB.
Malmbanan mellan Narvik och Luleå är en pulsåder för norra Sveriges industri. Ännu viktigare spås den bli i framtiden med de industrisatsningar som planeras, exempelvis H2 Green Steel och Hybrit, samt utökad brytning och fler fyndigheter av gruvbolag som LKAB, Boliden, Copperstone och Kaunis Iron.
Mest kritiskt är läget för H2GS, som ska igång med stålproduktion i slutet av 2025. Bolaget vill köpa malm av LKAB. Malmbergsgruvan är inte aktuell eftersom den är integrerad med SSAB:s verksamhet. LKAB har dock öppnat för Kiruna som alternativ.
Om det blir ett avtal med LKAB behöver H2GS i sin första fas varje dag ett malmtåg tur och retur Kiruna–Boden, och sex tåg tur och retur Boden–Luleå.
Men även om H2GS tvingas köpa sin malm från andra världsdelar behöver bolaget in på Malmbanan. Då gäller det sträckan Boden-Luleå.
Omfattande underhållsarbeten och utbyggnader ska göras på Malmbanan de närmaste åren. Men finns det plats för fler tåg längs banan eller inte? Malmbanans framtid är en av de viktigaste frågorna för industriutvecklingen i norra Sverige. Bilden är från ett arbete 2013.
Järnvägen är dock i dåligt skick och redan hårt belastad. För att ha marginal för störningar och underhåll vill Trafikverket inte ligga på ett högre kapacitetsnyttjande än 60 procent. Beräkningar visar att sträckan Boden-Luleå kommer ligga på 101 procent år 2030 om inte åtgärder vidtas.
Malmbanan ska restaureras och byggas ut. Ny räls ska läggas, nya mötesstationer byggas och befintliga mötesstationer ska förlängas, något som kommer göra stor skillnad, enligt Trafikverket.
Nya mötesstationer ska byggas. Bilden visar ett mötesspår i Holmfors, norr om Boden.
Viktigast är sträckorna Gällivare–Kiruna och Boden–Luleå, som pekas ut som de stora flaskhalsarna. Trafikverket utreder även förutsättningar för ett dubbelspår mellan Luleå-Boden och har också ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för att tidigarelägga åtgärder som är nödvändiga för industrisatsningarna samt möjligheter till extern finansiering.
2024-2026 kommer de första åtgärderna på plats mellan Gällivare och Kiruna. Åren därefter rustas Boden-Luleå.
Enligt Trafikverkets analys finns det dock redan i dag plats för H2 Green Steels önskemål på båda sträckorna.
Nils Ahlm, strategisk planerare vid Trafikverket region nord.
– Det finns plats för 1-2 tåg ytterligare Gällivare-Kiruna. Det går också att få fram plats för trafiken Boden-Luleå, men det krävs viss anpassning av tidtabellerna. Men vi är medvetna om att frågan är komplex. Vi tittar utifrån tidtabeller medan LKAB ser på hur trafiken påverkas utifrån hela deras logistiksystem, säger Nils Ahlm, strategisk planerare vid Trafikverket region nord.
Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB:
– Erfarenhetsmässigt vet vi att det är enorm skillnad på plats i tidtabellen och huruvida man kan köra ett tåg då. Grejen är att hela banan är ett sammanhållet system där förseningar på ett ställe leder till problem överallt. Plötsligt sitter vi fast med ett tåg i Luleå som borde vara och lasta i Svappavaara.
– De åtgärder och underhåll som måste göras framåt för att öka kapaciteten kommer under hela tiden de genomförs innebära minskad kapacitet. Och då ser vi att kapaciteten redan nu är otillräcklig. När vår produktion fungerar som den ska så får vi inte ut alla våra produkter i dag. Lägg till att det ska in ännu fler aktörer, H2, Copperstone, norsk lax...ekvationen och tiden går just nu inte ihop.
LKAB anser att tidtabellen på Malmbanan inte fungerar, eftersom det är så mycket förseningar.
Nils Ahlm bekräftar att planerade banarbeten begränsar kapaciteten.
– Upprustningen kommer bland annat att påverka antalet tillgängliga mötesspår, säger han.
Trafikverkets ambition är att få klar sträckan Luleå-Boden före år 2030. Något dubbelspår finns ännu inte i den nationella planen.
– Det blir en utmaning att hinna bygga ut Malmbanan i den takt som krävs, säger Ahlm.
Ny räls och förlängda mötesstationer är två av åtgärderna som ska få Malmbanans kapacitet att öka.
Vid LKAB finns en stark oro för hur verksamheten påverkas.
– Hela den närmaste tioårsperioden blir jättesvår att få ihop. I slutändan kan det handla om permitteringar i Malmfälten, säger Niklas Johansson.
Karin Hallstan, presschef vid H2GS, är kortfattad i sin kommentar.
– Det jag kan säga är att vi noterar att Trafikverket anser att det finns plats för minst ett tåg mellan Kiruna och Gällivare, och att vi försökt vara flexibla när det gäller att vårt tåg kan gå hur långsamt som helst och när som helst på dygnet, säger hon.
"Vi har försökt vara flexibla", säger Karin Hallstan, presschef vid H2 Green Steel.
Till syvende och sist är det staten som äger Malmbanan. Även om LKAB är största kund finns många fler aktörer. Så vad händer om bolagen och Trafikverket inte kan hitta en lösning?
– Om kapaciteten inte räcker förklarar Trafikverket sträckan överbelastad och då tar en speciell process vid där vi prioriterar mest samhällsekonomisk nytta. Att man redan har trafik i dag innebär inte självklart en fördel. Vi tittar på all trafik sammantaget, säger Nils Ahlm.
Malmtågen är en del av trafiken på Malmbanan, men här finns även persontrafik, godståg och andra transporter.