Så här såg det ut i november 2021 när ett malmtåg spårade ur norr om Gällivare.
LKAB är Malmbanans största kund och avbokar flest avgångar, så kallade tåglägen, av alla. Statistik från Trafikverket visar att cirka 40 procent av malmtågen bokas av (se faktaruta). 85-90 procent av dem avbokar bolagen själva. Resterande del beror på underhåll och störningar, enligt Trafikverket.
2022 var 19 524 avgångar bokade av malmtåg. Av dem avbokades 8 269.
– Anledningen till att vi bokar upp fler tåglägen än vi behöver är att vi vet att tidtabellen inte gäller. När det blivit stopp måste vi ha extra tåglägen för att kunna köra på och lösa leveranserna till våra kunder, säger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB.
För att täcka upp för störningar har LKAB även extra lokförare i tjänst.
– Vi måste ha en överkapacitet. De gånger när allt flyter normalt får de inte köra. Så är verkligheten, säger Niklas Johansson.
Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB.
Trafikverket är väl medveten om allt detta.
– LKAB exempelvis behöver många tåglägen för att kunna omplanera sin verksamhet. Det är Malmbanans dåliga skick som är roten. Underhållet är eftersatt och järnvägen är inte robust och tillförlitlig på det sätt som vi önskar. Bland annat därför satsar vi mycket pengar de närmaste tio åren på upprustning, säger Helena Eriksson, regional direktör vid Trafikverket region nord.
Vilka effekter får det, när så många bokningar bara är luft?
– Det blir inte så jättestor påverkan. De bolag som söker tåglägen ska hanteras och processas mot andra. Generellt sett är det en brist på tåglägen både för godstrafik och persontrafik. Vi ser också en kraftigt ökad efterfrågan i framtiden.
"Vi vill helst att bolagen ska söka tåglägen som speglar deras behov", säger Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket region nord.
Har ni krävt någon förändring hos de bolag som överbokar tåglägen?
– Inte direkt. Det är flera aktörer som gör detta, inte bara LKAB. Vi för en dialog med alla parter och försöker jämka ihop önskemålen. Vi kan inte tillmötesgå alla.
Är det inte förståeligt om de vill ha marginal för att klara sina transporter?
– Vi vill helst att bolagen ska söka tåglägen som speglar deras behov.
Godståg tillhör trafiken efter stambanan och Malmbanan. Bilden är tagen vid Holmfors norr om Boden, för knappt tio år sedan.
Trafikverket har ett regeringsuppdrag att snabbutreda ett dubbelspår mellan Boden och Luleå, en av Malmbanans flaskhalsar. Samt att sondera terrängen för extern finansiering av åtgärder på järnvägen. Uppdraget ska redovisas i september.
– Diskussioner pågår och ännu finns inget beslut i frågan, säger Helena Eriksson.
Hur ser det ut med intresset?
– Jag är försiktigt positiv.