Förslaget för den nya tolvårsplanen för 2022–2033 presenterades på måndagen. Den har tidigare varit ute på remiss, och flertalet av satsningarna är kända sedan tidigare.
Viktiga prioriteringar som berör norra Sverige och de stora industriella satsningarna är främst förstärkningen av Malmbanan, dels sträckan Kiruna–Riksgränsen, och dels Svappavaara– Kiruna, som möjliggör tyngre tåg. Även förlängning av ett antal mötesstationer ingår.
Regeringen tillför även ytterligare pengar för påskyndad utbyggnad av Norrbotniabanan sträckan Dåva–Skellefteå och åtgärder på Luleå centralstation, samt ett partiellt dubbelspår på en sträcka mellan Boden och Luleå.
När det gäller vägsatsningar prioriteras bland andra Förbifart Skellefteå efter E 4, och satsningar efter tre sträckor på E 10.
Satsningen på Luleå hamn är känd sedan tidigare. Nu finns även finansiering för två nya isbrytare med i planen.
– Det är både glädjande och viktigt att regeringen så tydligt fortsätter satsningarna i norr mitt i den industriella omställningen som nu pågår. Det vi tillsammans här skapar är viktigt både för länet, landet och planeten, säger Fredrik Lundh Sammeli, ordförande för S i Norrbotten.
Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S) välkomnar beskedet.
– Det är viktigt att regeringen svarar upp mot den starka utvecklingen här uppe. Det känns lite som en ny giv jämfört med tidigare. Här finns även ett flertal satsningar inom norra Sverige. Det är väldigt klokt av regeringen, säger han.
För H2 Green Steel är förstärkningar av järnvägen och sjöfarten av central betydelse.
– Det här är fantastiska nyheter både för vår satsning och för den industriella gröna omställningen i norr, säger presschefen Karin Hallstan.
H2 Green Steel har tidigare aviserat att man vill köpa malm av LKAB, men kapacitetsbegränsningar på sträckan mellan Kiruna och Gällivare har av LKAB angetts som försvårande för leveranser. Efter det här beskedet bör inga hinder finnas, anser H2 Green Steel.
– Det här innebär att det som tidigare framförts som begränsande kan avfärdas, säger Karin Hallstan.
LKAB är positiv till att Malmbanan nu prioriteras, men anser att det krävs ännu mer och i raskare takt för att svara mot bolagets och andras behov i framtiden.
– Det är bra att Malmbanan rustas upp. Vi har som bekant haft stora problem med bland annat urspårningar och 500 inställda avgångar per år. Samtidigt kan vi se att det här är projekt som ligger väldigt långt fram i tiden. Det här är bra åtgärder, men det krävs mer för att få någon reell kapacitetsökning på Malmbanan tidigare än på 2030-talet, säger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör.
LKAB ska analysera vidare och planerar ytterligare dialog med Trafikverket.
– Vi behöver diskutera de här sakerna med Trafikverket. Vad tänker de utöver de större projekt som namnges, vad mer kan göras. Malmbanan är ett problem redan idag och en flaskhals för framtida möjligheter, säger Johansson.
De planerade åtgärderna mellan Kiruna och Svappavaara löser inte problemen med hela sträckan Kiruna–Gällivare, anser LKAB.
– Kapacitetsbegränsningen mellan Kiruna och Gällivare och vidare ner till Luleå är ett jätteproblem för oss redan idag och de aviserade åtgärderna ser inte ut att öka kapaciteten förrän på 30-talet. Som sagt, vi hoppas att Trafikverket kan göra mer, säger Johansson.