Hybrits pilotanläggning i Luleå.
– Just nu ser vi inte att vi själva ska behöva bygga vindkraft men vi vet inte hur det ser ut om 10–20 år. Bilden kan förändras, säger Stefan Savonen, koncernansvarig för energi- och klimatfrågor i LKAB.
Utvecklingen är en följd av den omställning till fossilfritt järn som LKAB planerar för sin verksamhet, med en oerhört elkrävande produktionen av vätgas som grund.
Produktionen i Malmberget är först ut att förändras. Hybritanläggningen och ytterligare tre järnsvampverk ska byggas. Samtidigt ska LKAB även anlägga industriparken Reemap på Svartön i Luleå.
LKAB behöver ett tillskott på 20 terawattimmar (TWh) grön el fram till 2030. Sedan stegras elbehovet successivt fram till att LKAB ställt om helt år 2050, då bolaget behöver 72 TWh.
Det kan jämföras med att hela Sveriges elkonsumtion i dag är 140 TWh.
– I dag är vi i fasen "hur ska vi säkra att vi får den vätgas vi behöver?". Man kan säga att när det gäller den första delen, för åren 2022 till 2030, så känner vi oss trygga. Överskottet i Sverige i dag är cirka 25–30 TWh per år. Vi ser att det finns planer på ytterligare produktion från vindkraften som är på väg in. Vi har också förhandsbesked från Svenska kraftnät för våra första steg, säger Stefan Savonen.
LKAB har tidigare varit delägare i vindkraftsbolag.
Nästa fas för LKAB är att säkra kraften för åren efter 2026.
En fortsatt utbyggnad av vindkraften är grundbulten i framtidens elproduktion, enligt besked från både regeringen och Energimyndigheten. Och LKAB har ingen annan åsikt.
– Vårt huvudfokus är att medverka till att utvecklingen av vindkraften får möjlighet att fortsätta. Takten behöver öka i framtiden. Vi för diskussioner om samarbeten med olika aktörer, vilka kan jag inte säga. Men generellt finns olika incitament som en stor kund som LKAB kan använda sig av för att medverka till att andra företag kan ta beslut att bygga. I dag finns ingen brist på de som vill bygga. Det är tillståndsfrågan som är begränsande.
LKAB:s strategi för energiförsörjning utesluter varken kärnkraft eller egna investeringar i vindkraft.
Stefan Savonen fortsätter:
– Det vi kan göra är att visa på behoven som finns, och att det är helt nödvändigt för vår omställning att elen finns där när vi behöver den. Samhället, politiken och vindkraftsföretagen behöver jobba gemensamt.
Om LKAB ändå skulle se sig tvingat att bygga vindkraft själv, hur skulle en sådan lösning se ut? Är det en möjlighet att skapa dotterbolaget "LKAB vindkraft"?
– Jag vill inte spekulera i det. Men LKAB har tidigare varit delägare i vindkraftsbolaget Vindin och vi utesluter ingenting.
I Finland finns exempel på att tillverkningsindustrin löst energifrågan själv, genom investeringar i kärnkraft. På kontinenten är det inte ovanligt att industriföretag samtidigt som man bygger en fabrik bygger en elproduktionsanläggning, ofta kolkraft, och kopplar ihop dem.
– Som sagt, möjligheten att bygga och direktkoppla egen vindkraft finns. Men ur ett samhällsperspektiv är det inte att föredra. Vi vill utnyttja befintligt elnät.
Risken för ett stigande elpris är något som LKAB väger in i sin strategi, enligt Stefan Savonen.
Samtidigt höjs starka politiska röster för den planerbara energiproduktion som kärnkraften utgör. Utvecklingen, med småskalig kärnkraft (SMR) och att EU-kommissionen vill klassa kärnkraften som hållbar, har bidragit till det.
– Det är en teknik som utvecklas nu. Med de regler som är aktuella för kärnkraft i Sverige i dag så funkar det inte. Men om det blir aktuellt i framtiden måste vi givetvis titta på det. Vi kan inte stänga några dörrar, säger Savonen.
Svenska kraftnät utreder en utbyggnad av stamnätet nord-syd, något som kan leda till att elpriserna jämnas ut över landet och att därmed de låga priser som gäller i norra Sverige höjs avsevärt.
– Vi kommer att vara känsliga för kraftigt ökade elpriser, så är det. Men det kommer vi vara även om vi till viss del producerar vår egen el. Det bästa sättet att motverka den sårbarheten är att se till att det finns mycket produktionskapacitet, både i norr och i andra delar av landet.
Har ni en strategi för hur ni agerar vid kraftigt ökade elpriser?
– Vi har modeller för alla olika scenarior. Men hur de ser ut är ingenting jag går ut med i dag.
Men risken för ökade elpriser är inget ytterligare incitament för er att utreda egen elproduktion?
– Nej, men det ingår i hur vi övergripande ser på frågan. Alltså att vi helst inte vill bygga själv utan i stället initiera att andra bygger. Men det kan också bli så att vi bygger själva.