Så här kan ett sammanhållet system för vätgas se ut, med en nedgrävd pipeline, vindkraftsparker, vätgasfabriker och lager.
– Vi måste få saker att hända nu, och då behöver staten och myndigheter ta ett större ansvar, sade Stefan Savonen, ansvarig för energi och klimat vid LKAB.
– Det är bra att processen löper vidare och att det finns ett samverkansuppdrag. Men det måste också hända saker parallellt med detta. Det går väldigt fort nu, sade Ann-Christine Schmidt, programledare för vätgas vid Skellefteå kraft.
Känt sedan tidigare är planerna på en underjordisk vätgaspipeline runt Bottenviken, med en sammanhållen infrastruktur av vindkraftsparker, vätgasfabriker och lager.
Pipelineprojektet har bland annat utretts av Luleå tekniska universitets vätgassatsning Ch2ess, som också höll i eventet i Almedalen.
Redan 2026 ska Hybrits demoanläggning i Gällivare vara igång och producera fossilfritt stål. År 2030 kommer LKAB behöva 230 000 ton vätgas som ska produceras med elektrolysörer.
– Vätgasens betydelse för klimatet är helt avgörande. Att vi får igång teknikutvecklingen och utbyggnaden är oerhört viktigt. Det har gått fort de senaste åren men det måste accelerera ännu mer nu, sade Savonen.
Hybrit pilotanläggning i Luleå har redan levererat fossilfritt stål.
Samtidigt saknas både regelverk och politiska besked kring vätgasen. Det slog Nordion energi larm om för en kort tid sedan i en artikel i Dagens Industri. Bolaget vill vara en av aktörerna bakom bygget av vätgasinfrastrukturen.
På plats fanns även Gustav Ebenå, avdelningschef vid Energimyndigheten och ansvarig för regeringsuppdraget med samordning av vätgas i Sverige. När det gäller att flytta på energi är vätgasen oerhört fördelaktig, konstaterade han.
– En vätgaspipeline är 40 gånger så effektiv som att transportera motsvarande el med kraftledningar.
Gustav Ebenå, Energimyndigheten, hade inga konkreta löften för vad staten snabbt kan göra i vätgasfrågan.
Något som alltså talar för att elproduktion och vätgasproduktion bör ske på samma plats. Några löften om snabba och avgörande insatser från staten gav dock inte Gustav Ebenå.
– Det är inte myndigheterna som kommer att driva utvecklingen av vätgasen. Däremot kan vi hjälpa till med mötesplatser och samverkansplattformer, sade han.
LTU:s rektor Birgitta Bergvall Kåreborn tog vid på samverkansspåret, och lyfte vikten av att alla aktörer inom vätgasen drar åt samma håll.
– Det funkar inte att alla jobbar var för sig om vi ska kunna driva frågorna effektivt.
På Norra scen hölls eventen om vätgas och kompetenscentret Ace.
Hon påpekade att de hinder, exempelvis kring energibehoven, som finns i dag inte behöver vara begränsande i framtiden.
– Vi vet att de lösningar vi har i dag inte fungerar om fem år. Men forskningen är hela tiden pågående. Det kommer en utveckling och lösningar över tid på el, energi och vätgasområdet. Det är jag övertygad om, sade Bergvall Kåreborn.
Ann-Christine Schmidt påpekade att Skellefteå kraft haft ett djupt engagemang i vätgasen över tid, exempelvis att man byggde exeperimenthus i Skellefteå för 7-8 år sedan.
– Vi vill gå först i utvecklingen. Vi tittar mycket på transportsektorn med vägar och tankstationer, men också med järnväg och flyg, där vi bland annat kommer att testa vätgasdrivna flyg från Skellefteå i samarbete med Braathens, sade Schmidt.
Birgitta Bergvall Kåreborn (rektor vid LTU), Ann-Christine Schmidt (Skellefteå kraft), Stefan Savonen (LKAB) och Cecilia Wallmark, projektansvarig för Ch2ess, vid seminariet om vätgasens betydelse i Almedalen.
Även ny kunskap och nya samarbeten inom energiomställningen är viktiga för att industrierna ska hitta rätt kompetens. Kompetenscentret Arctic Center of Energy (Ace) i Skellefteå har syftet att fylla luckorna i utbildningskartan.
Verksamhetschefen Tobias Vahlne gav i ett annat event på Norra scen en uppdatering av hur arbetet går, där Ace bland annat ska utforma utbildningar och göra Skellefteå till en nod inom elektrifieringen.
– Man kan tycka det är en floskel, men faktum är att norra Sverige i dag har goda förutsättningar att bli en världsledande aktör, sade Vahlne.
Tobias Vahlne, verksamhetschef vid Ace i Skellefteå.
Han lyfte fram flera ledstjärnor i Ace arbete. Bland annat:
- Positionera norra Sverige.
- Forskning och banbrytande utbildning i framkant.
– Attraktionskraften i norra Sverige är helt avgörande för utvecklingen.
En utmaning är att fylla utbildningsplatserna. Där jobbar Ace på olika sätt för att sticka ut. Bland annat med att hitta talare och föreläsare från spännande företag, stipendium och tekniker som VR (virtual reality) och XR (extended reality).
– Vi arbetar med att ta fram praktiska utbildningar i rätt format. Vi behöver en karta av olika utbildningsaktörer för att fylla de behov som finns.
En viktig del är också att attrahera forskare och experter.
– Vi har förfrågningar från andra länder redan i dag, sade Tobias Vahlne