Norra Tyskland har stark elproduktion, trots att kolkraftverk som det här i Hamburg har stängts.
Det anser Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken nord och med en bakgrund i energibranschen som vd för både Skellefteå kraft och Luleå energi.
– I stället för att titta norrut borde Sverige vända sig söderut och använda sig av marknadsregler i konsekvens av medlemskapet i EU, genom att kräva att Tyskland delar upp sig i två elprisområden. Norra Tyskland har, precis som norra Sverige, en stark elbalans. Om priset i norra Tyskland blir lägre kommer södra Sverige möta lägre priser och då blir elen billigare där, säger Eikeland.
Det är ett koncept som Danmark använt sig av tidigare – mot Sverige.
För drygt tio år sedan anmälde danskarna Sverige till EU-kommissionen. På den tiden hade Sverige ett enda elprisområde, och det statliga verket Svenska kraftnät (SvK) begränsade exporten av el när det uppstod obalans i elnätet.
Flera av våra grannländer tyckte att förfarandet var felaktigt. Interna nätbegränsningar skulle inte drabba andra länder utan i stället hanteras lokalt i landet där de uppstod.
Norra Sverige måste få ha en stark elbalans. Det anser Gunnar Eikeland, vd för Sparbanken nord, som är stark aktör i samhällsomvandlingen. Eikeland har också en bakgrund inom energibranschen.
EU-kommissionen bedömde att reglerna kunde strida mot konkurrensregler inom EU och därigenom diskriminera utländska kunder. Vilket ledde till att SvK i november 2011 valde att dela upp Sverige i fyra olika prisområden. Tanken var att ny elproduktion skulle stimuleras på platser där det är underskott, och att överföringskapaciteten skulle byggas ut.
Något som ännu inte genomförts i tillräcklig grad.
– Det är bara för Sverige att kopiera danskarna och driva frågan mot EU. Det är vår fulla rätt som medlem, säger Gunnar Eikeland.
Att sätta press på Tyskland är rätt medicin för att sänka elpriset i södra Sverige, anser Mats Brännström, tidigare produktionschef för Vattenfall vattenkraft.
Han får medhåll av Mats Brännström, konsult på energiområdet och tidigare produktionschef vid Vattenfall vattenkraft i Luleå.
– Att påverka Tyskland att dela upp sig i två olika elprisområden skulle innebära att prisglappet inte blir lika stort mot södra Sverige. Förutom att bygga ut elproduktionen i södra Sverige så är det här det effektivaste sättet att få ned priset i söder. Att införa ett elprisområde i Sverige skulle i princip bara innebära att norra Sverige fick högre priser, säger Brännström.
Formuleringen om att Sverige på sikt ska bli ett elområde finns i regeringsunderlaget Tidöavtalet, som presenterades tidigare i höst.
Gunnar Eikeland anser att det är rimligt att regioner som producerar mer el också har lägre elpriser.
– Varför? Jo, människorna i de här områdena har betalat ett visst pris genom exploatering av vattenkraft och vindkraft i sin närmiljö. Sverige har tagit detta i anspråk för att skapa en stark kraftbalans, men det är inte gratis att göra det. Det påverkar många människors liv. Och om regioner som medverkat i utbyggnaden av kraftsystemet inte får någon fördel så kommer stödet och acceptansgraden för ytterligare utbyggnad att vara obefintlig.
Exploatering av vindkraft och vattenkraft innebär att norra Sverige bidrar stort till Sveriges elproduktion. De här kraftledningarna finns i Markbygdens vindkraftspark.
– Vad innebär då det för möjligheterna att fortsätta utveckla den el som behövs för de stora satsningarna? De kommer att begränsas kraftigt. Det här är superviktiga fundament. Helt kritiska parametrar för de gröna investeringarna i norr som är vätgasberoende och kommer behöva stora mängder el. Om priserna blir höga eroderar förutsättningarna för den gröna utvecklingen. Därför måste norra Sverige få ha en stark elbalans, säger Gunnar Eikeland.
Regeringen har skickat starka signaler om att kärnkraften ska prioriteras i framtiden och dragit in subventioner för anslutning av havsbaserad vindkraft. Vad anser du om det?
– Jag är övertygad om att alla kraftslag behövs i framtiden. Men det tar lång tid innan ny kärnkraft är på banan, även för den nya tekniken med modulära reaktorer. Vi talar om en bra bit in på 2030-talet. Vindkraften har visat sig vara mest prismässigt effektiv och jag anser att det är viktigt att fortsätta bygga ut den i närtid. Men på lång sikt behövs även mer reglerbar kraft.
"Det är bara för Sverige att kopiera danskarna och driva frågan mot EU", säger Gunnar Eikeland.
Tunga aktörer inom industrin, exempelvis LKAB, vill se en gemensam, långsiktig överenskommelse för att skapa stabilitet i energipolitiken. Har du mött någon oro från investerarhåll kopplat till de nya bud som regeringen kommit med?
– Det är inte så att jag sitter med någon förstahandsinformation. Och i vilken grad det påverkar dessa aktörer och deras kalkyler, det kan jag inte bedöma. Men jag tycker att regeringen tagit en helt onödig risk, som kan påverka de gröna investeringarna negativt och samtidigt inte gynnar industrierna i Skåne.