– Om vi inte ska bli buggen i systemet måste vi få extra medel, säger Norrbottens landshövding Lotta Finstorp.
Hon beskriver länsstyrelsen arbetsbelastning redan i dag som är hög.
– Vi håller näsan ovanför vattenytan men det är inga stora marginaler.
– Vi har begärt mer resurser över lång tid. Redan när samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna skulle ta fart såg vi att det skulle påverka vår arbetssituation och lyfte det till regeringen, säger Karin Börjesson, chef för avdelningen samhälle.
Men ännu har ingenting hänt. Tvärtom har länsstyrelsen i år blivit av med en förstärkning kopplad till miljöprövning och tillstånd på 1,2 miljoner.
– Den förstärkningen gällde fram till år 2022 för alla 21 länen. Varken vi eller Västerbotten hade någon extra tilldelning. Som en engångsgrej har vi fått ersättning i årets budget men det är ingen långsiktig lösning, säger Karin Börjesson.
Samtidigt tornar omfattande miljöprövningar upp sig, många av dem kopplade till de nya industrierna, elektrifieringen och skiftet mot ett klimatvänligare samhälle. I dag pågår processer med bland andra H2 Green Steels verksamhet i Boden, Kaunis Irons gruvplaner i Pajala och Talgas planer på en grafitgruva i Vittangi.
Här är exempel på prövningar som sannolikt behöver inledas inom de närmaste fem åren i Norrbotten och Västerbotten:
- Omtag av LKAB:s övergripande ansökan för verksamheten i Kiruna.
- LKAB:s industripark Reemap i Luleå.
- Hybrits planer på demoanläggning i Gällivare.
- SSAB:s omställning av stålindustrin i Luleå.
- Fertiberias planer på konstgödselfabrik i Luleå.
- Talgas ansökan om batterianodfabrik i Luleå.
- Copperstones ansökan om Viscariagruvan i Kiruna.
- Beowulfs ansökan om Kallakgruvan i Jokkmokk.
- Svenska kraftnäts planer på att bygga ut ledningsnätet i bland annat Skellefteå och Luleå.
Lägg till detta Bolidens eventuella planer på koppargruvan Laver i Älvsbyn, planer på ett drygt tiotal markbaserade vindkraftsparker, 2-3 havsbaserade vindkraftsparker, vätgasfabrik i Markbygden, vätgashub i Luleå hamn och planerna på vätgaspipeline.
Investeringarna i norra Sverige är på över 1000 miljarder och bilden som kommuniceras ut på bred front är att regionen ska gå i bräschen för en grön omställning. Att miljöprövningarna håller tiden ställer allting på sin spets.
Svenska kraftnät tilldelades ett investeringspaket på drygt åtta miljarder för att förstärka ledningar och bygga nya stamnätstationer. Mark- och miljödomstolen i Umeå har fått medel till fem extra domare och en domstolshandläggare.
Men länsstyrelsen, som är en av de tyngsta remissinstanserna, har inte fått någonting.
– Det som händer är unikt i svensk industrihistoria. Det är på många sätt fantastiskt att få vara med om. Men allt är en kedja och om inte vi kan hålla takten så fungerar det inte, säger Lotta Finstorp.
– Ett exempel är förhandlingarna om Talgas grafitgruva. Bara där måste vi ha tre medarbetare på plats under hela förhandlingen, säger Karin Börjesson.
En viss startsträcka måste länsstyrelsen dessutom ha för att rekryteringen ska fungera.
– Det är tufft att rekrytera bara som det är i dag, och vi behöver personer med bred erfarenhet. Dessa måste dessutom få tid på sig att sätta sig in i arbetet och bli introducerade i verksamheten, säger Karin Börjesson.
Samtidigt pågår även ett nationellt arbete med att höja tempot i tillståndsprövningarna.
– Alla politiker pratar om snabbare processer, och vi är de första att göra tummen upp för detta men det är också en bit som kommer att kräva mer av oss, säger Lotta Finstorp.
Lägg till nya tekniker och metoder, exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgasproduktion.
– Det här är nya områden även för oss och våra medarbetare behöver också kompetensutveckling och tid att sätta sig in i nya områden, säger Karin Börjesson.
Hur mycket mer resurser har ni ansökt om?
– Det är i storleksordningen 7-8 miljoner för Norrbotten. Med de pengarna skulle vi kunna fylla på med ett tiotal tjänster. Det handlar om kompetens på flera olika expertområden som skulle göra stor skillnad för oss, säger Karin Börjesson.
Lotta Finstorp oroar sig för vad en pressad arbetssituation kan innebära för länsstyrelsens personal.
– Jag har ett arbetsmiljöansvar. Belastningen måste vara rimlig och det kommer den inte vara som det ser ut idag. Vi är för få, säger hon.