Landshövding Lotta Finstorp är glad att de fick fem miljoner kronor extra i anslag. Men det räcker inte hela vägen för att göra myndigheten mindre sårbar i tillståndsprocesserna som ska hanteras i samband med industrisatsningarna som görs i länet.
Landshövdingen i Norrbotten har bosatt sig på barrikaderna för att rusta den länsstyrelse hon är chef över för de pågående industrisatsningarna i länet. Inför årets budget säger hon sig ha pratat med varenda minister och statssekreterare för att förklara läget.
Och hur är läget?
– Jag är glad och tacksam att det har hörsammats och att vi har fått mer pengar till miljöprövningen.
Regeringen budgeterade till sist 100 miljoner kronor extra till alla 21 länsstyrelser, men de tog från ena änden och gav till andra. Av tillskottet kommer Norrbotten att få fem miljoner kronor som ska gå till effektivare miljötillsyn, tillsynsvägledning, effektivare miljöprövning och kortare handläggningstider.
– Hade vi inte gjort ett riktigt häv så hade vi varit minus fem miljoner istället för plus fem kanske.
Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten fick också fem miljoner ytterligare att dela lika på.
– Det är riktade medel för att hantera målkonflikter (exempelvis den mellan industrietableringar och säg rennäringen, reds. anm.). Vi ska utveckla befintliga processer som Accelererad Grön Omställning i Norrbotten, Agon.
Agon är enkelt sammanfattat runda-bords-samtal mellan olika parter, det kan vara näringsliv, politiker och sakägare där inga enskilda mål lyfts utan mer generella processer.
– Att lyssna in varandra över bordet har nästan varit huvudsaken, det enda separata ärende vi följer är Letsi-korridoren (Svenska Kraftnäts utbyggnad av stamnätet från Letsi till Svartbyn, reds. anm.). Just nu har vi fokus på rennäringen, för att deltagarna ska förstå hur den fungerar.
Sammanlagt kommer länsstyrelsen att gå närmare plus minus noll och har en budget på 223 miljoner kronor för 2024 (Utöver det tillkommer sakanslag på nästan lika mycket, men det är öronmärkta pengar från andra myndigheter). Det kan sättas i relation till det 1500 miljarder kronor som ska investeras i Västerbotten och Norrbotten fram till 2030.
– Vi behöver verkligen få fler medarbetare. Idag är vi alldeles för få och många rycker i våra duktiga handläggare. Särskilt de som har lång erfarenhet. Titta på bara på Trafikverket som nu sitter med Norrbotniabanan och Malmbanan och behöver samma kompetens som vi har, säger Lotta Finstorp.
– Vi får inte heller vara löneledande och lön är viktigt.
Länsstyrelsen påbörjade en rekryteringsprocess så fort de fick besked om pengarna. Men rekryteringar med rätt kompetens tar tid.
– Vi har hela tiden tjänster ute och det snurrar på. Men det är svårt då vi inte bara kan rekrytera de som är nyutexaminerade och inte har någon erfarenhet ännu. Det skulle bli för tungt för våra redan erfarna.
Samtidigt är det inte bara en enhet som är inblandad i varje tillståndsprocess utan det sker även internremisser inom länsstyrelsen där experter på exempelvis vattenfrågor tillför information till yttranden som skickas till den myndighet som fattar beslut.
– I stort sett hela myndigheten är involverad i yttranden för alla måste höras. Sen ska vi hinna med tillsynen också och de ärendena ökar likaså.
Länsstyrelsen får också på sätt och vis jaga för att hänga med Mark- och Miljödomstolen vars anslagsmyndighet Domstolsverket fått mycket mer pengar.
– Det gör att de kan rulla ärendena mycket fortare och vi har inte fått så mycket mer medel. Då riskerar vi att bli buggen i systemet.
Tillståndsprocesserna som ligger på länsstyrelsens bord och där yttranden förbereds just nu:
- Copperstone och Viscariagruvan
- Markbygden etapp 2 och 3
- LKAB:s verksamhet i Malmberget/Hybrit
- LKAB Reemap i Luleå
- Tre havsbaserade vindkraftsprojekt: Njordr, Polargrund och Sveavind
- SSAB:s planer på minimills
- Talgas grafitgruva i Nunasvaara
- Vattenfalls vindkraftsprojekt i Storlandet
- Dessutom: Tidigt samråd för LKAB:s Kirunaverksamhet
- Norrbotniabanan
Njordr Offshore Wind vill bygga havsbaserad vindkraft i Piteå skärgård. Även i det ärendet ska länsstyrelsen lämna ett yttrande som kräver omfattande utredning av miljökonsekvenserna. BIlden föreställer koncept på hur vindkraftverken skulle kunna se ut.
LKAB har ansökt om ett nytt omfattande miljötillstånd för Malmbergets verksamhet plus Hybrit och även för Kirunas verksamhet väntas en tillståndsansökan. Det tillstånd för Kirunagruvan som LKAB sökte om för något år sedan fick avslag då Mark- och miljödomstolen inte ansåg att gruvbolaget uppfyllt sina åtagande för samråd.
Miljöskyddsenheten har idag bara fyra handläggare som jobbar med tillståndsprocesserna. Om Lotta Finstorp fick önska så skulle de vara åtta personer. Verksamheten är idag oerhört sårbar, menar hon.
– Förra året var vi inte lika sårbara, då hade vi Kaunis Iron och H2 Green Steel. Men idag är vi mer sårbara för att vi har flera stora prövningar.
Flera saker spelar in i sårbarheten, bland annat att medarbetare deltar fysiskt vid förhandlingar.
– Vid varje förhandling så har vi medarbetare på plats. Så när det gällde Kaunis Iron förra året hade vi en medarbetare på plats i rätten i Pajala varje dag i tre veckor, samma med Talga även om det var i Luleå och pågick i två veckor. Det är veckor då den medarbetaren inte jobbar med andra ärenden, säger Finstorp.
Blir någon sjuk eller måste vabba så slår det mot verksamheten och riskerar att fördröja tillståndsprocessen. Det är med andra ord ett rejält ansträngt läge.
– Varje timme är pengar för bolagen och vi försöker verkligen göra vårt yttersta men det är inte enkelt kan jag säga, säger landshövdingen.
För ett år sedan lät landshövdingen lika offensiv och krävde reaktioner av regering och riksdag. Något hon kritiserades för.
Men du menar att det är helt nödvändigt?
– Jaja, det är verkligen det. Jag har mina två hattar här, dels som myndighetschef och arbetsmiljöansvarig för mina medarbetare dels som ambassadör för länet. De går ju samman här för jag kan inte se på medan vi riskerar ett strömavhopp av medarbetare. Folk trivs hos oss idag men det finns gränser för vad man orkar med. Ingen tjänar på att mina medarbetare mår dåligt.
Du tror att ni löser det?
– Jag ska inte säga att det blir lätt, men det är viktigt att jag som chef förmedlar bilden att jag tror på oss. För det gör jag verkligen. Men eftersom vi är satta att göra alla avvägningar i 28 politikområden så är det verkligen komplext. De allra flesta medarbetare är positiva till att få vara med i den stora omställningen och här är vi ju verkligen mitt i smeten.