"Sverige kan spela en betydligt större roll i framtiden", säger Erik Jonsson, statsgeolog.
– Sverige skulle kunna spela en betydligt större roll när det gäller framtagandet av dessa metaller och mineral. Allra flest kända förekomster finns i norra Sverige, säger Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), och adjungerad professor vid institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet.
Rapporten gäller fyndigheter i hela Norden samt Grönland, och är framtagen av SGU och motsvarande myndigheter i de nordiska länderna, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, som är ett samarbetsorgan på regeringsnivå.
En tydlig signal om att ärendet har hög prioritet.
– Det är ganska uppenbart att det här är frågor som måste lyftas nu. Flertalet av de kritiska metallerna är centrala för teknologierna kring en grön energiomställning. Exempelvis är de helt nödvändiga i elfordon och vindkraftverk, säger Jonsson.
De råmaterial som klassificeras som kritiska inom EU är de som anses ha stor ekonomisk betydelse, och samtidigt löpa en risk att bli en bristvara om tillgången stryps. Produktion i Europa saknas till stor del.
Kobolt och litium är kritiska för batteriindustrin. Mineralet grafit nyttjas för elektroder i litiumbatterier. Samlingsgruppen sällsynta jordartsmetaller (REE, exempelvis neodym och dysprosium) är fundamentala i elmotorer och i vindkraftverkens generatorer.
Kobolt är en av metallerna som är kritiska för batteriindustrin.
Volfram, niob, titan och tantal är fler exempel. Vanadin spås bli eftertraktad i den storskaliga energilagring där redoxbatteriteknik används.
Av rapporten framgår att om klimatmålen blir verklighet väntas efterfrågan på litium och grafit växa med 40 gånger fram till 2040.
Priserna på åtråvärda råmaterial har gått lite upp och ner. Men det senaste året har priserna skjutit i höjden för flera av dem. När detta skrivs har priset på kobolt stigit med 90 procent, nickel 29 procent och mangan 23 procent. Inget slår dock litium, som stigit med 325 procent.
Koppar. Den här biten kommer från provborrningar i Viscaria.
SGU har även sammanställt fyndigheter på metaller som inte är kritiska i sig själva men som ändå är oumbärliga för genomförandet av den gröna omställningen. Exempelvis koppar, mangan och nickel.
Bland fyndigheter i norra Sverige som kartlagts i rapporten finns kända namn som Rönnbäcken nära Tärnaby, där Bluelake mineral återupplivat planerna på nickelbrytning, Svärtträsk (volfram) och Laver (koppar). Kirunavaara finns med, där LKAB bland annat vill utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur anrikningssand. Kiskamavaara, söder om Esrange, där Talga vill bryta kobolt, finns också utmärkt.
Grafit efter provborrningar som Talga genomfört i Nunasvaara, Vittangi.
Men SGU har även noterat mindre kända fyndigheter i väglöst land, som Lietiksavo (koppar), långt upp mot Kaitumälvens källflöden, och Tjavelk (fosfor, REE), norr om Torne träsk.
– De som finns med är de med rimliga siffror för halter och tonnage. Allra flest fyndigheter med god potential finns i norra Sverige. Sedan vill jag trycka på att det finns hemskt många fyndigheter som vi inte tagit med, säger Erik Jonsson.
Northvolt ska tillverka framtidens bilbatterier, och är beroende av de kritiska metallerna och mineralen.
Ändå har de kritiska metallerna ägnats lite forskning jämfört med de som traditionellt varit viktiga inom gruvindustrin, enligt Jonsson.
– Det finns massor kvar att forska på och upptäcka. Vissa metaller har man inte ägnat någon tid alls.
Vad beror det på?
– En kombination av faktorer. Fram till nyligen var det komplicerat och dyrt att analysera flera metaller samtidigt. En annan sak är att man inte haft någon större användning eller sett något större värde i dem.
Områden med förhöjd potential vad gäller förekomst av kritiska metaller är markerade i rosa. Svarta prickar visar ett urval av kända fyndigheter av kritiska metaller och mineral.
SGU har även markerat områden med förhöjd potential. Hela Skellefteåfältet är markerat, och även ett cirka 15 mil brett område från norra Norrbottenskusten mot nordväst, ända in i Nordnorge.
– De har vi tagit fram med stöd av den kunskap vi har om mineraliseringar. För att bilda en viss typ av mineralisering behövs en specifik kombination av geologiska processer under viss tid. Enligt vad som är känt kan vi markera ett område där parametrarna sammanfaller. Då är det rimligt att påträffa den typen av mineralisering. Exempelvis just Skelleftefältet, där vet vi hur malmerna bildats och i vissa fall vilka biprodukter de innehåller, säger Erik Jonsson.
De nordiska länderna ska nu enas om hur arbetet med de kritiska metallerna ska intensifieras. SGU hoppas få ett utökat regeringsuppdrag för forskning och nya undersökningar.
Ur gruvavfall som anrikningssand planerar LKAB att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller.