Här är Energimyndighetens kalkyl över utbyggnadsbehovet av vindkraft i Sverige fram till år 2040. Den gjordes dock innan flera av de stora industriprojekten var kända.
85 Terawattimmar (TWh) per år.
Det är en bedömning av den elförbrukning som de gröna industriprojekten, som leds av Northvolt, LKAB/Hybrit, SSAB och H2 Green Steel, har när de är fullt utvecklade om drygt 20 år. Som jämförelse är hela Sveriges årsförbrukning 140 TWh i dag.
Det överskott som finns i norra Sverige i dag täcker ungefär en tredjedel av behovet, samtidigt som fler elintensiva industrier knackar på dörren och södra Sverige har elbrist.
Produktionen av förnyelsebar el måste alltså öka stort. I det förslag till vätgasstrategi som Energimyndigheten presenterade i november 2021 framgår att en produktion av 85 TWh kräver ungefär 4 000 moderna vindkraftverk. Detta motsvarar fem vindkraftsparker av Markbygdens storlek.
Det är dock inte sagt att 4 000 vindkraftverk ska byggas i norr. I Energimyndighetens nationella strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad får Norrbotten och Västerbotten visserligen dra det tyngsta lasset men det anges bara en ökad produktion på 17,5 TWh. Det motsvarar 800 vindkraftverk.
Strategin lades dock fram i januari 2021, vilket innebär att den utformades när merparten av planerna i norr var okända.
* * *
Håkan Jonsson, ordförande i Sametinget.
Sametingets ordförande Håkan Jonsson fruktar att norra Sverige står inför en exploatering i den gröna omställningens namn.
– Vi vet ju hur det fungerat tidigare med gruvor, vattenkraft, vindkraft och skogar. Nu ska man fram igen, med fler gruvor, vindkraft och kraftledningar, som ödelägger och tar livsviktiga marker från samer och skogsägare. Man kallar det gröna satsningar men det är kolonialism och naturförstörelse. Omfattningen av den vindkraft som behövs för att täcka industriernas behov är fullständigt orimlig, säger han.
Renskötseln påverkas när markområden tas i anspråk av vindkraftsbolag.
Samiska näringar och kultur riskerar att drabbas hårt. Men Jonsson anser att även turismen kan få svårt i framtiden.
– Vildmarkskänslan försvinner. Vem vill titta på norrsken när det står blinkande fyrar överallt i fjällen?
Håkan Jonsson säger att han inte är motståndare till ett miljövänligare samhälle.
– Det behövs en grön omställning, men man måste se nackdelarna och gå fram med försiktighet. Det är också en rättvisefråga. Vi i norr kan inte försörja södra Sverige. Elen ska produceras där den förbrukas. En annan del av lösningen är en cirkulär ekonomi och att hushålla med resurser. Men det talas det mindre om.
* * *
Hur ser det då ut med befintlig och planerad vindkraft i Västerbotten och Norrbotten?
Sedan tidigare har tillstånd beviljats för 2 395 vindkraftverk. Cirka 800 är i drift. Andra är under uppförande. Men ett stort antal blir aldrig verklighet. Anledningen är att moderna vindkraftverk blivit större och effektivare. Antalet vindkraftverk i Markbygden lär exempelvis stanna vid mellan 700–800, i stället för 1 101, som tillståndet medger.
I olika former av planeringsstadium (samråd, prövningar) är cirka 1 670 vindkraftverk fördelade på ett 50-tal markområden. Ett flertal har varit föremål för samråd sedan mer än fem år tillbaka.
– När det gäller äldre projekt är det högst oklart hur det blir med dessa. Många av projekten är avsomnade, säger Kenneth Fors, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Norrbotten.
Kenneth Fors, länsstyrelsen Norrbotten.
De flesta beräkningar är gjorda på vindkraftverk med lägre kapacitet än dagens. Hur många som blir verklighet är skrivet i stjärnorna.
– Många andra intressen ska vägas in, exempelvis rennäring, försvaret och naturvård. De prövningar som vi gör nu tenderar att vara svåra. De platser som är bebyggda hittills är de som är minst komplicerade. Vidare har lagstiftningen förändrats. Den styrs bland annat av direktiv från EU. Samernas rättigheter har också stärkts, säger Kenneth Fors.
* * *
I oktober 2021 dömde Högsta domstolen i Norge till samernas fördel i en tvist om två vindkraftsparker i renbetesland, norr om Trondheim. Den så kallade Fosendomen beskrivs som en milstolpe gällande stärkandet av samiska rättigheter. I slutändan kan den innebära att 151 vindkraftverk måste rivas.
Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef vid SSR.
Domstolen har tagit stor hänsyn till en FN-konvention som slår fast att minoritetsgrupper har rätt till sin egen kultur. Även Sverige har antagit den konventionen.
– Lagstiftningar och prövningar skiljer sig mellan Norge och Sverige, men helt klart ger Fosendomen vägledning i rättstillämpningen. Svenska domstolar måste ta domen i beaktande i framtiden. Den gröna omställningen kan innebära att så stora markområden tas i anspråk att vi når en "tipping point". Att gränsen passeras för när samiska näringar inte längre kan bedrivas, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef vid Samernas riksförbund (SSR).
* * *
Tomas Hallberg, Svensk vindenergi.
Det scenariot tror dock inte branschorganisationen Svensk vindenergi blir verklighet. Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor, anser att den vindkraftsutbyggnad på 17,5 TWh som Energimyndigheten planerar för norra Sverige är realistisk och att det sannolikt stannar där.
– Energimyndigheten har lagt ned ett noggrant jobb och vet vilka områden som är möjliga att bygga ut. För norra Sverige tror jag det blir svårt att bygga mer så länge Försvarsmaktens restriktioner ligger fast. Sveriges största lågflygningsområde finns i Norrbotten, säger han.
Försvarsmaktens lågflygningsområde i Norrbotten.
I dag producerar vindkraften knappt 30 TWh per år. Trots begränsad utbyggnad i norr tror Svensk vindenergi att det kan produceras mycket mer än så, och har själva skissat på ett förslag som innebär att Sverige mer än fördubblar sin energiproduktion till år 2040.
Det skulle bland annat innebära att landbaserad vindkraft bidrar med 100 TWh och havsbaserad vindkraft med 60 TWh.
– Det finns goda möjligheter i andra delar av Sverige och utvecklingen av vindkraftverken går supersnabbt. Dagens verk producerar tre gånger så mycket jämfört med 2015. Det här scenariot tror vi är fullt möjligt, säger Tomas Hallberg.
Full fart på de 48 vindkraftverken i den havsbaserade vindkraftsparken Lillgrund utanför Bunkeflostrand söder om Malmö. Vindkraftverken i vindkraftsparken Lillgrund, som är Sveriges största havsbaserade, är 115 meter höga.
Någon central planering finns dock inte. Branschen styrs av marknaden och är också beroende av elnätsidan, vilket gör den svår att förutsäga.
– Regelverket tillåter inte att man bygger elnät på spekulation men ledtiderna är på tio år och den biten skulle staten behöva gå in och styra upp. Det är rimligt att tillåta proaktiv utbyggnad. Exempelvis stamnätet nord-syd har för lite överföringskapacitet. Bygger man ut det kan det på sikt bli så att el överförs från södra Sverige till norra.