SamhällsomvandlingenNorra Sverige

Jätteprojektet genom ödemarken – här byggs Aurora Line

18 mil från kraftverket, genom ödemark och naturreservat, över älvar och förbi mindre samhällen, till finska gränsen. Vi har besökt bygget av Aurora Line, en av de kraftledningar som behövs för att försörja de nya industrierna med el. Hur den kommer att påverka elpriset i norra Sverige är oklart – men gladast av alla är finländarna.

Betongplattor med fundament ska bära stolparna. De här är färdiga. Henrik Schauman är byggledare för det förberedande arbetet inför bygget av den nya 400 kV-ledningen Aurora Line. När gropen Schauman står i är fylld ska några decimeter av fundamenten sticka upp.

Betongplattor med fundament ska bära stolparna. De här är färdiga. Henrik Schauman är byggledare för det förberedande arbetet inför bygget av den nya 400 kV-ledningen Aurora Line. När gropen Schauman står i är fylld ska några decimeter av fundamenten sticka upp.

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Norra Sverige2023-07-04 06:00
undefined
Betongbilarna kör i skytteltrafik i området. Till de fundament som måste gjutas på plats går mycket betong åt.

En av de heta dagarna i mitten av juni rullar vi med Svenska kraftnäts elbil mot ett av de byggen som anses kritiska inför den gröna omställningen i norra Sverige.

– Det är lite av ett test. Vi började byggnationerna i februari och hittills har det fungerat bra med elbil. Däremot har det generellt varit enormt blött och utmanande förutsättningar under april och maj, säger Henrik Schauman, byggledare och kraftledningsingenjör vid Svenska kraftnät.

undefined
Henrik Schauman konstaterar att finländarna är före i spåret. De har redan börjat resa stolpar för Aurora Line.

Det statliga verkets entreprenör Craftor hyr två villor i Mårdsel, nära Råneälven i södra Gällivare kommun, där flera ur personalen bor. Det är därifrån vi utgår. Snart svänger vi in på smala skogsbilvägar, undviker turligt ett möte med en betongbil och parkerar vid en liggande kraftledningsstolpe, vid gränsen till Stor-Pållars naturreservat.

I den närliggande gropen, cirka 7-8 kvadratmeter stor och ett par meter djup, ska ett prefabricerat betongfundament installeras. En stolpe med två lutande ben, en så kallad A-stolpe, ska bära kraftledningen vid denna plats. När gropen fyllts igen ska några decimeter av fundamentet sticka upp.

undefined
Betongfundament fylls och gjuts på plats.
undefined
Så här ser kompaktstolparna ut, de som ersätter de vanliga stolparna i trånga passager.

– Stolparna ligger färdiga, precis som det ska vara. Det här är de enkla stolparna som går relativt snabbt att resa, säger Schauman. 

Bygget av Aurora Line har ännu inte startat. Arbetet som utförs nu är korrigeringar av den befintliga 400 kV-ledningen, som går från Letsi kraftstation till Finland. Aurora Line ska dras parallellt med den. I trånga passager behöver befintliga stolpar flyttas och bytas ut. 

Den vanliga konstruktionen med A-stolpar ersätts av en högre och grövre stolpe, så kallad kompaktstolpe, som ensam bär de nio linorna.

– Grovt räknat är 90 procent av fundamenten färdiga när de körs ut. Resterande tio procent gjuts på plats för de tyngre stolparna.

Vi går vidare på det grova gruset efter skogsbilvägen, upp på en höjd.

– Vi försöker bygga vägarna så billigt och funktionellt som möjligt. Om markägaren vill ska det gå att återställa marken, säger Henrik Schauman.

undefined
Här gjuts fundament på plats.

På höjden arbetar ett polskt företag med att gjuta fundament i en större och djupare grop. Fyra betongplattor med pelare som ska bära kompaktstolpen gjuts på plats.

– Det är viktigt att allting görs på rätt sätt. De här är duktiga på det de gör. Tanken är alltid att använda sig av lokala företag så långt det går men många företag är upptagna på andra håll och vissa arbeten kräver väldigt mycket tid på plats.

När bygget av Aurora Line drar igång, preliminärt i oktober, ska nästan 700 stolpar resas i terrängen, oftast med mobilkranar. 

– Nu ska vi åka vidare till en av de absolut största utmaningarna i det här projektet, säger Henrik Schauman.

undefined
Våren var utmanande med svåra förutsättningar men nu flyter det förberedande arbetet inför den nya kraftledningen Aurora Line bra. "Vi var lite oroliga ett tag men nu känns det som att vi kommer att bli klara i tid", säger byggledare Henrik Schauman.
undefined
Aurora Line går från Messaure, viker av i trakterna av Letsi och går österut mot finska gränsen och vidare till trakterna av Uleåborg.

* * *

Den 18 mil långa svenska sträckningen går från Messaure, viker nästan 90 grader i trakterna av Letsi och fortsätter förbi mindre samhällen som Porsi, Mårdsel, Svartbyn (Överkalix), Kypasjärv, Kuusilaki och Isovaara innan den passerar Torneälven vid Risudden, söder om Övertorneå.

Till stora delar följer den befintliga kraftledningsgator men avvikelser från parallellgång ska ske på fyra platser, vilket beror på mycket höga naturvärden.

undefined
En del vägar är skogsbilvägar, anlagda av skogsbruket. Men andra anläggs för bygget av kraftledningar.

Under den nu femåriga projekttiden har en rad olika hållpunkter bockats av, bland annat projektering, tillståndsarbete med inventering av natur- och kulturvärden, samrådsmöten i flera omgångar och informationsmöten om markupplåtelseavtal och värdering.

Ida Wallentin, huvudprojektledare för Aurora Line vid Svenska kraftnät, bedömer att processen gått bra.

– Det har gått så smidigt som vi hoppats. Hur man än gör så påverkar man människor. Det måste man ha respekt för. Men vi tycker att dialogklimatet har varit bra, såväl med länsstyrelsen och samebyarna som berörda markägare, säger hon.

undefined
Ida Wallentin anser att Aurora Line kommer göra stor skillnad i möjligheterna att föra över el mellan Sverige och Finland.

Aurora Line är klassat som PCI (project of common interest), vilket innebär att projektet är av särskilt intresse för EU.

– Det finns bara två kraftledningar som går över gränsen mellan Sverige och Finland. Aurora Line blir den tredje. Elhandelskapaciteten med Finland ökar med 40-45 procent. Den stärker leveransstabiliteten och bidrar till att möjliggöra ett ökat effektuttag i Boden/Luleå, säger Ida Wallentin.

I mars gav Energimarknadsinspektionen grönt ljus men regeringen har sista ordet, eftersom det handlar om en ledning med utlandsförbindelse. Beslut ska vara fattat i september.

* * *

undefined
Parallellt med ledningen från Letsi, i markerna nära Karsbergets naturreservat, dras Aurora Line. Här ses bland annat den stockmatta som lagts för att fordon och material ska kunna transporteras till platsen. Arbetet handlar om att flytta och ersätta befintliga stolpar innan den nya kraftledningen börjar byggas.

Vi snirklar oss vidare efter smala grusvägar och kommer fram till stolpen som kallas 1008. Den ska stå på gränsen till Karsbergets naturreservat, i ett myrområde. För att över huvud taget få fram fordon och material den sista biten har man tvingats lägga ut stockmattor att köra på.

I gropen, som schaktats av en grävmaskin, arbetar fyra man med en betongplatta som ska bli en meter tjock och kommer att väga 650 ton när den är klar. Bara den kräver 40 betongbilars last. 25 borrade stålpålar ingår också i bygget.

undefined
Det mest komplicerade bygget efter kraftledningens sträckning är pålfundamentet som ska bära denna stolpe. Den ligger vid en myr nära Karsbergets naturreservat.
undefined
Den väldiga betongplattan vid myren byggs rakt under befintlig kraftledning.

– I princip skulle man kunna ställa en byggnad här. Pålfundamenten är de största vi bygger och det här är ett av de allra största, säger Henrik Schauman.

När stolparna rests ska bland annat isolatorkedjor av glas installeras och linorna dras. Aurora Line ska vara klar i december 2025. 

Svenska kraftnäts utmaning är att hinna få ledningarna klara för att passa industriernas tidsschema. Den normala byggtiden ska kapas med hälften, är planen. 

undefined
Henrik Schauman är byggledare för Aurora Line. Han och en kollega avlöser varandra veckovis för att utföra kontroller av bygget.
undefined
Betongplattor med fundament ska bära stolparna. De här är färdiga. Henrik Schauman är byggledare för det förberedande arbetet inför bygget av den nya 400 kV-ledningen Aurora Line. När gropen Schauman står i är fylld ska några decimeter av fundamenten sticka upp.

Men finländarna är ännu snabbare.

– De har redan börjat resa stolpar i Aurora Line, säger Henrik Schauman.

* * *

Hur kommer då Aurora Line att påverka elpriset? Ledningen har varit högt upp på den finska önskelistan i ett par decennier och flera olika källor, med god kännedom om elbranschen, uppger att elen i norra Sverige blir dyrare när den tas i drift eftersom den ökar möjligheter till att överföra det elöverskott som finns.

undefined
En stockmatta behövs för att trafiken ska kunna flyta i det här sanka området.

Ida Wallentin är inte lika säker.

– Norra Finland har haft högre elpriser än oss och kraftledningen bidrar till att utjämna den prisskillnaden, så är det. I dag har vi mestadels exporterat el till Finland. Men elproduktionen byggs nu ut kraftigt i norra Finland, och det innebär sannolikt att vi kommer köpa el därifrån också. Just nu, med de nya industriplaner som ligger, är nog risken större att elpriset blir högre i norra Sverige om ledningen inte byggs.

undefined
Svenska kraftnät bygger Aurora Line. Henrik Schauman.
undefined
Bygget av Aurora Line ska vara klart i december 2025.