Alex Manea och hans kollegor (i bakgrunden) handlar och gör apotektsärenden vid Ica Kvantum i Luleå.
Männen i varseljackor som talar okända språk och handlar mat efter klockan 18 har blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden.
Utanför Ica Kvantum i Luleå träffar vi Alex Manea, rumän som jobbar som elektriker med bygget av Facebooks tredje serverhall. Han väntar på ett par kollegor som gör ärenden på det närliggande apoteket.
– Jag tror uppdraget sträcker sig till sommaren. Vi bor i Boden eftersom vårt företag inte hittade något lämpligt boende i Luleå. Vi handlar på olika affärer, ibland i Boden, ibland i Luleå. Det blir mycket "quick fix-mat", men också basvaror som vi tillagar, säger Alex Manea.
Ica Kvantums ägare Daniel Andersson bekräftar att handeln från gästarbetare ökar.
– Jag kan inte säga någon exakt ökning omsättningsmässigt, men helt klart blir de fler och fler. De handlar och gör rätt för sig och bidrar till lokalsamhället, säger han.
Daniel Andersson, ägare av Ica Kvantum i Luleå.
Coop Ursviken ligger en knapp kilometer från Northvolts entreprenörsboende i Skellefteå. Där påverkas handeln tydligt.
– Ofta kommer arbetarna med bilar och minibussar på kvällstid. Bland annat har åtgången ökat på färdigrätter, säger Thomas Glas, butikschef.
Utvecklingen gynnar även vandrarhem, campingar och andra logianläggningar. Simon Sandberg, receptionsansvarig vid First Camp i Luleå, konstaterar att beläggningen av gästarbetare betyder mycket ekonomiskt.
– Av stugorna är 60-70 procent bokade av utländska företag, så kallade långliggare. Vintertid och under pandemin har det varit hela skillnaden för oss. Privata gäster har vi oftast plats för, men det har hänt att vi tvingats tacka nej till större förfrågningar från företag, säger han.
First Camp i Luleå har hög beläggning i stugbyn av utländska gästarbetare.
Merparten av gästarbetarna är byggjobbare.
– De blir bara fler och vi har inte sett toppen. Även när takten i stadsomvandlingarna i Malmfälten går ner så kommer det utländska inslaget att öka, bara sett till de redan kända planerna i Skellefteå, Boden och Gällivare, säger Joakim Lindholm, Byggnads ordförande i Norrbotten.
Arbetsmiljöverket har helårsstatistik från 2014 och framåt för anmälda individer, den så kallade utstationeringen. 2015 var antalet uppskattade utländska arbetare 28 700. Fram till 15 december 2021 var den 54 315 – nästan en fördubbling.
För Norrbotten och Västerbotten är ökningen ännu högre. 2015 fanns det cirka 3500 anmälda individer. 2021 var de drygt 12 000. Trots relativt liten befolkning ligger länen fyra och femma i riket. Stockholm har flest, drygt 14 000.
Ökningen i Västerbotten är störst i landet. Från cirka 1000 per år 2015–2019 till drygt 6000 i år.
– Det man ser är ju en kurva som pekar rakt uppåt med en dipp för 2020 på grund av covid-19. När det gäller nationaliteter så är Polen klart mest representerat. Några länder är på tydlig uppgång. Exempelvis Indien, säger Albin Backehag, handläggare vid Arbetsmiljöverket.
Över 2000 gästarbetare jobbar vid Northvolts fabriksbygge i Skellefteå. Utvecklingen visar en kraftig ökning av utländska gästarbetare och i Västerbotten är ökningen störst i landet.
Den 18 december 2007 är ett betydelsefullt datum för utvecklingen.
Då dömde EU-domstolen till förmån för det lettiska företaget Laval un Partneri i en konflikt med fackförbunden Byggnads och Elektrikerna om minsta lönenivå för att ingå kollektivavtal. Letterna hade vunnit en upphandling om ombyggnation av en skola i Vaxholm och facket hade försatt bygget i blockad.
Fallet benämns Vaxholmskonflikten eller Lavaldomen, och ledde 2010 till en lagändring, kallad "Lex Laval" som begränsade de fackliga stridsåtgärderna. 2017 reviderades Lex Laval och fackets rättigheter stärktes i viss mån.
Joakim Lindholm, Byggnads.
Efter konflikten ökade antalet utländska arbetare kraftigt. De kommer att påverka lokalsamhället under lång tid framöver. Även om det finns prövningar är det positivt, anser Joakim Lindholm.
– Vi har en tradition här uppe att anlita utländsk arbetskraft när vi själva inte räcker till befolkningsmässigt. Tidigare har finländarna stöttat oss, men nu går det bra för Finland och då vill de vara kvar på hemmaplan. Då får vi vända oss till andra delar av Sverige, Baltikum, övriga Europa och i slutändan resten av världen, säger Lindholm.
En facklig utmaning är att se till att företagen följer kollektivavtal och arbetsmiljölag. Det arbetet har inte minst uppmärksammats på Northvolts fabriksbygge i vinter.
– Otroligt viktiga bitar inför framtida byggen, säger Lindholm.
Nu vill Byggnads även rikta ljuset mot kommunernas ansvar att ta fram entreprenörsboenden.
Entreprenörsboendet i Ursviken stod klart i augusti 2020. Facket vill att kommunerna driver på planeringen av liknande lösningar.
I spåren av stora projekt har kommunerna drabbats av bostadsbrist och ökande bostadspriser. Den utvecklingen har varit extrem i Skellefteå de senaste åren, men är även markant i Gällivare och Kiruna.
– Många företag ser till att lösa problemet med hjälp av att de har ekonomiska muskler. De köper upp villor och radhus. Det är inte så lyckat socialt, det driver upp priser och låser bostadsmarknaden. Företagen ska inte behöva hantera de här frågorna. De bör få fokusera på sin uppgift, att bygga.
Joakim Lindholm fortsätter:
– Kommunerna är alldeles för passiva när det gäller entreprenörsboenden. De måste ta taktpinnen, upplåta mark och på ett kraftfullt sätt driva ärenden. Ett entreprenörsboende bör ligga hyfsat centralt, och nära arbetsplatsen, kanske inte i ett villaområde. Det är bara att ta en dialog med branschen och vara lite modiga. Kommunerna kommer få igen det mångfalt. Stabila förhållanden är ett bra sätt att få seriösa företag och arbetskraft som vill hålla sig till regler.
Pierre Pettersson, skyddsombud vid Byggnads i Västerbotten.
Det skriver Pierre Pettersson under på. Han är ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads i Västerbotten, och har på nära håll följt turerna kring batterifabriken och Northvolts entreprenörsboende för 660 personer, som i rask takt byggdes upp i Ursviken.
– En bra lösning, men det behövs mer, säger Pettersson.
Han hoppas vidare att lokalbefolkningen ska bli bekvämare med arbetarnas närvaro.
– Det sprids mycket rykten. När det var som värst under pandemin var folk livrädda för dem och ville i princip att de skulle utestängas från köpcentrum och affärer. Okunskap och fördomar riskerar att föda rädslor. Det blir "råttan i pizzan" gånger tio. Jag har själv känt hur folk stirrat misstroget på mig när jag haft varseljacka.
Antalet utländska gästarbetare ökar stort, och allra störst är ökningen i norra Sverige. Här Northvolts fabriksbygge i Skellefteå.
Samtidigt är brott som misshandel, fylleri och drogmissbruk erfarenhetsmässigt något som kopplas till gästarbetare.
– Absolut finns en problematik. Vi från facket har också kontinuerlig kontakt med polisen. Men merparten är jätteduktiga arbetare och goda medborgare. Att de i vissa fall utnyttjas med dåliga villkor är inte deras fel. Om vi välkomnar dem, ser till att de får avtalsenlig lön och inte behöver betala ockerpris för bostad kan det till och med hända att de vill flytta hit med sin familj och bidra till kompetensförsörjningen, säger Pierre Pettersson.
Bartosz Blaszczyk uppskattar naturen i norra Sverige.
Det är där Bartosz Blaszczyk kommer in i bilden. Den 28-årige polacken kom till Skellefteå som gästarbetare för tre år sedan. Han jobbar åt det finska företaget Pept inom plåt och isolering på Rönnskärsverken. När han gick med i facket hjälpte Byggnads honom att få avtalsenlig lön, ett lyft på tolv procent.
– Det ledde till att han kom till oss med ytterligare två arbetskamrater som också ville bli medlemmar. Nu har han flyttat hit med sin familj. Hans tjej jobbar åt ett byggstädföretag, och har också gått med i facket, säger Pierre Pettersson.
Bartosz Blasczcyk och Marta Kielkowska planerar att bosätta sig permanent i Skellefteå. De hyr en lägenhet på Anderstorp. Bartosz har även tagit upp sin idrottskarriär inom volleyboll.
Nya vyer. Bartosz Blaszczyk och Marta Kielkowska tänker bosätta sig permanent i Skellefteå.
– Vi tycker mycket om livet och naturen i Sverige. Ekonomiskt är det bättre än i Polen. Här behöver vi inget extrajobb. Det finns bra service och mycket tid för fritid. Vi är faktiskt precis på väg till det lokala badhuset och gymmet just nu. Nästa år tänker vi försöka köpa en lägenhet, säger Bartosz Blasczcyk.
Samtidigt förbereder sig Bodens kommun inför bygget av H2 Green Steels anläggning i Norra Svartbyn. När bygget "peakar" kommer drygt 4000 arbetare vara sysselsatta samtidigt, berättar kommunchefen Mats Berg.
– Alla kommer inte bo i entreprenörsbostäder och vi har förstås närheten till Luleå också. Men om du skriver att det kommer krävas över 1000 tillfälliga bostäder så är det ingen överdrift. Snarare tvärtom, säger han.
Mats Berg, kommunchef i Boden, har sin arbetsplats vid Bodens Business Park i Sävast. I närheten planeras för 300 entreprenörsbostäder.
Kommunen tog i juni 2021 fram riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas och var entreprenörsboenden kan anläggas. Enkelt att ansluta till kommunens infrastruktur, som vägar och VA, är en parameter. Närhet till arbetsplatsen och på avstånd från befintliga bostadsområden är två andra.
– Det är viktigt att boendet sker i ordnade former. Annars finns risken att det växer fram andra typer av lösningar, exempelvis husvagnssamlingar. Allt vårt arbete sker i samverkan med H2GS, säger Berg.
Första kvartalet 2022 inleder kommunen ett projekt med H2GS och polisen. Områden som utreds är bland andra Sävast och Kårbacken. Först ut är Sävast, där 300 bostäder börjar anläggas till hösten.
– Det är sannolikt att det blir ett område närmare byggarbetsplatsen också, säger Mats Berg.
"Svårt att ha ett socialt liv", säger Alex Manea.
Tillbaka till Ica Kvantums parkering, där Alex Maneas kollegor väntar vid minibussen. Rumänerna har ett enkelt boende nära tågstationen i Boden med elva mindre rum och tillgång till dusch och kök.
– Boendet är okej. Vi försöker gå ut på restauranger och även spela lite biljard när vi är lediga. Men det är svårt att ha ett socialt liv. Vi skulle gärna se lite fler alternativ, säger han.