Den här skissen togs fram när LTU och forskningsinstitutet Rise gjorde förstudien. Vindkraftsparker, produktionsanläggningar, ledningar och tankstationer för vätgas.
– Jag skulle säga att det är helt avgörande för att lyckas med den gröna omställningen i norra Sverige. En vätgasinfrastruktur innebär ett komplement till elnätet och kan skapa en större stabilitet i energisystemet, säger Björn Santana Arvidsson, vice vd för vätgasdelen i Nordion energi.
Planerna presenterades av Luleå tekniska universitet för knappt två år sedan, och i oktober var förstudien klar. Visionen är ett sammanlänkat system av vindkraftsparker, vätgasfabriker, rörledningar och tankstationer. Vätgaspipelinen kan dras runt Bottenviken, från Örnsköldsvik till finska Vasa, med avstickare till bland annat Boden och Malmfälten, där energibehoven hos LKAB och H2 Green Steel beräknas bli enorma.
Men även om tekniken inte är helt ny så krävs mer forskning. Något utvecklat regelverk kring vätgasen finns inte heller.
"En vätgasinfrastruktur innebär ett komplement till elnätet och kan skapa en större stabilitet i energisystemet", säger Björn Santana Arvidsson.
Men processen är igång och i kulisserna pågår ett intensivt arbete. I början av februari träffade representanter för Nordion energi en rad lokala aktörer i Boden och Luleå, bland andra kommunerna, näringslivsbolagen, Invest in Norrbotten, Piteå Science Park, Region Norrbotten och möjliga samarbetspartners bland företag.
– Vi vill få igång dialogen med så många parter som möjligt. För att kunna ta nästa steg måste vi kartlägga var möjligheterna och behoven finns och vilka intressenterna är. Sedan gäller det att knyta ihop den värdekedjan, säger Björn Santana Arvidsson.
Han vill inte namnge några företag. Men det är ingen hemlighet att konstgödseltillverkaren Fertiberia är en av dessa. Det spanska företaget är tydligt med sina planer på att producera vätgas i Boden som ska användas i en fabrik i Luleå där grön konstgödsel och grön ammoniak tillverkas.
Planerna på en vätgaspipeline presenterades först av LTU.
Därmed är sträckan Boden-Luleå den som sannolikt ligger först i tid att byggas.
– En pipeline uppstår där behovet finns, från en punkt till en annan. Sedan kan man lägga på olika sträckor eftersom och koppla ihop dem, säger Björn Santana Arvidsson.
Något förslag på dragning finns inte ännu. Nästa steg kan tas till hösten.
– Vi tittar just nu på var det kan fungera bäst, där vi orsakar minst störning under byggtiden helt enkelt. Det kan exempelvis handla om renskötsel eller jaktmarker. Samtidigt behöver vi säkra att det finns elnätanslutning och tillgång till vatten. Så tidigt som möjligt vill vi få till samråd. När det gäller Luleå vet vi att det finns ett antal getingmidjor mot Svartön och Hertsöfältet som innebär begränsningar och där det är andra infrastrukturprojekt att ta hänsyn till.
Litet avtryck ovan jord. Det här är det enda som syns av en vätgaspipeline. Stolpar som markerar att den är nedgrävd i området.
En fördel är att pipelinen är nedgrävd. Den syns inte och påverkar därmed inte marken efter att bygget är klart, vilket förenklar tillståndsprocessen.
– Ytan som tas i anspråk är en bråkdel av elledningar. Rören kan vara en meter eller lite drygt i diameter. Det kan handla om en bred på 8-10 meter totalt.
En möjlighet är att dra pipelinen efter befintlig infrastruktur.
– Det är något vi utreder. Det finns fördelar med att följa befintliga stråk.
Sträckan Boden-Luleå är först på agendan för en eventuell vätgaspipeline. "En pipeline uppstår där behovet finns", säger Björn Santana Arvidsson.
Björn Santana Arvidsson är ny på Nordion energi men inte i gasbranschen. Tidigare har han jobbat 25 år med industrigas på Aga (numera Linde). Närmast kommer han från Lhyfe Sweden AB, som arbetar med vätgasproduktion.
– Bland annat har jag varit i Holland och sett hur de byggt upp sin gasinfrastruktur. Slående är att den inte syns någonstans i princip.
Han känner till två mindre vätgaspipelines i Sverige, en i Sandviken och en i Stenungsund. Rören går mellan olika företag, där Stenungsund utmärker sig som generellt bra på att nyttja olika flöden mellan industrier för synergieffekter. Internationellt finns vätgaspipelines bland annat i Mexicanska gulfen och i Kina, men den vätgasen är inte fossilfri.
– Vätgasen är ju inget nytt egentligen. De stora dragen är vi säkra på.
Fertiberia vill ha produktion i gång 2027. Är det verkligen realistiskt att en vätgaspipeline är byggd till dess?
– Ja, det bedömer vi. Sedan är det givetvis svårt att säga något om tillståndsprocessen nu.
Björn Santana Arvidsson i projektören Nordion energi kartlägger i dagsläget vilka möjligheter som finns.
Hur lång är byggtiden?
– Ett par år, ungefär. Det kan finnas flera olika faktorer som vi måste beakta. Tjäle i marken och stråk för renskötseln, exempelvis. Vi måste styra byggtiden till mindre känsliga perioder.
Björn Santana Arvidsson lyfter vätgasens fördelar när det gäller att utnyttja vindkraften.
– Det finns stora möjligheter att "buffra" energi. Man kan likna det vid en kudde som dämpar svängningarna.