"Oseriösa aktörer är som flugor till en sockerbit när det finns möjlighet till snabba pengar", säger Linda Nilsson.
– Det är jätteviktigt att vi lyfter de här frågorna. Vi vet att oseriösa aktörer är som flugor till en sockerbit när sådana här chanser dyker upp, där det finns möjlighet att tjäna snabba pengar på tveksamma sätt, säger Linda Nilsson, vd vid Norrbottens handelskammare.
Storsatsningarna de närmaste 15 åren är på över 1000 miljarder. De är kopplade till bland annat gruvindustri, ståltillverkning, vindkraftverk, batterier och byggnationer av anläggningar, bostäder och infrastruktur.
Miljardbelopp riskerar varje år att hamna i händerna hos kriminella aktörer kopplat till framväxten av de nya industrierna i norr.
Norra Sverige har kallats för ett Klondike, men samtidigt lockar utvecklingen till sig oseriösa företag och andra brottslingar. Uppskattningar som Ekobrottsmyndigheten gjort är att ungefär två procent av investeringarna kan hamna hos kriminella aktörer av olika slag.
Det motsvarar miljardbelopp varje år.
– Det är mycket pengar i omlopp och det händer väldigt mycket på en stor yta samtidigt som det är få som kan göra jobbet, det vill säga man måste flytta in arbetskraft. Det är förutsättningar som blir en attraktion för oseriösa, säger Tomas Andersson, chef vid polisoperativa enheten vid Ekobrottsmyndigheten i Umeå.
"Man ska inte låta sig luras av en snygg fasad", säger Tomas Andersson.
Brottsligheten gäller exempelvis stölder, mutor, falska fakturor, skattebrott, människohandel, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och brott mot utlänningslagen.
Ofta kan uppläggen vara sofistikerade med långa kedjor av underentreprenörer, avsedda att dölja brister och försvåra kontroll av exempelvis redovisning av arbetsgivaravgifter och löner.
Riskerna finns både inom privata och offentliga investeringar.
Följderna är flera. Samhället går miste om skattemedel och företag som gör rätt för sig blir utkonkurrerade. Vidare drabbas arbetarna, som utsätts för risker och utnyttjas ekonomiskt.
Ekobrottsmyndigheten deltar på flera olika fronter i det förebyggande arbetet, bland annat genom att informera om hur man avslöjar och motverkar information.
– Generellt gäller att ju fler led av underleverantörer, desto svårare att ha kontroll på vilka som utför jobben. Som beställare är det svårt att veta vilka man får in. När det är stora saker som ska byggas är det ofta snävt med tid. Om man då hamnar i ett läge där man väljer att avsluta ett samarbete med exempelvis en elektriker och behöver få in en ny firma samtidigt som det är tidspress, då finns risken att man tummar på kontrollen, säger Andersson.
Han uppger att det är viktigt att göra djupa kontroller av företagen, inte bara kontrollera i samband med upphandlingen utan även under byggtiden.
– Det finns en rad olika saker man kan titta efter och man ska inte låta sig luras av en snygg fasad. De mest oseriösa företagen är också mest måna om att allting ska se bra ut vid upphandlingen.
Arbetsmiljöverket har deltagit i ett flertal samordnade insatser som gjorts i norra Sverige.
Det är också viktigt att vara noggrann när avtalen skrivs.
– Exempelvis ska man se till att man har möjlighet att bryta avtalet om underleverantören missköter sig. Det finns mycket man kan göra som beställare, säger Tomas Andersson.
Expansionen är bara i sin linda men redan har brottslighet avslöjats vid ett flertal tillfällen.
I november 2021 gjordes en razzia av Polisen och ytterligare tre myndigheter på Northvolts fabriksbygge i Skellefteå, där man kontrollerade anställda vid företrädesvis utländska underentreprenörer. Det resulterade i att en rad olika brott avslöjades: brott mot utlänningslagen, brott mot arbetstidsregler, brister i personalliggare och fallrisker. Tidigare har facket även rasat mot bristen på kollektivavtal.
Efter konkursen avslöjades bland annat bolagsplundring av irländska bolaget Roadbridge, som gjort arbeten i Markbygden.
Under våren 2022 briserade härvan kring det irländska bolaget Roadbridge, som utförde anläggningsarbeten i Markbygden. Bolaget gick i konkurs med miljonskulder till en rad lokala företag. Dessutom hade utrustning stulits.
Och i maj 2022 gjorde Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket en riktad insats mot ett 70-tal företag i byggbranschen i Kiruna och Gällivare. Bland annat avslöjades omfattande säkerhetsbrister och svartarbete.
Joakim Lindholm, ordförande i Byggnads Norrbotten, är inte överraskad över utvecklingen.
– Vi från Byggnads var tidigt ute i den här frågan. I alla högkonjunkturer drar man till sig ett stort antal företag med en enda ambition, att tjäna så mycket pengar på så kort tid som möjligt utan att ta något som helst ansvar.
Han anser att det blivit bättre ordning i Malmfälten efter razzian.
– Absolut. Det märks en skillnad.
Joakim Lindholm, ordförande för Byggnads Norrbotten.
Han lyfter också fram de initiativ som H2 Green Steel tagit för bygget av stålverket i Boden, där facket ska få ett kontor på byggarbetsplatsen.
– Där har vi kommit långt. Det känns väldigt bra.
Ändå är han inte helt nöjd.
Joakim Lindholm har nyligen kritiserat Kiruna kommun för att ha bristande kontroll av kollektivavtal. Han anser att kommuner ska skriva in krav i upphandlingarna att företagen måste ha kollektivavtal.
– Det känns ju lite bakvänt att kommuner kan gömma sig bakom lagen om offentlig upphandling. Vi jobbar redan hårt mot privata byggherrar och beställare att de ska ta sitt ansvar och ställa krav på kollektivavtal hos underentreprenörer. Sedan är det vårt jobb som fackliga företrädare att kontrollera att de efterlevs.
Byggnads finns också med i samverkansgruppen Akrim norr, som är en del av en större satsning på regionala center som skapats just för att förebygga kriminalitet i arbetslivet. Myndigheter som Polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ingår.
Nadja Lukin, sektionschef vid Arbetsmiljöverket.
Akrim-centret i region nord öppnade i Umeå i juni, och var med det först ut i landet tillsammans med Mölndal.
– Vi kommer att fortsätta att intensifiera arbetet, och vi har redan planerat för en hel del insatser under kommande år. Vi har rekryterat tio nya inspektörer i Norrbotten och Västerbotten som är vikta för arbetet mot arbetslivskriminalitet. De är redan i tjänst och kommer att vara i full drift under nästa år, säger Nadja Lukin, sektionschef vid Arbetsmiljöverket region nord.
Samtidigt pågår en upplysningskampanj.
Norrbottens handelskammare höll i början av december ett webbinarium med ett drygt 60-tal deltagare från näringsliv, kommuner, region och universitet, där ekobrottsmyndigheten bidrog med information. Fokus låg på information hur man avslöjar och motverkar brottslighet.
– Ibland är vi lite naiva när exempelvis större upphandlingar görs. När det börjar bli fem, sex underleverantörer, då är det lätt att man tappar kontrollen. Det gäller att se om sitt hus, ställa de rätta kraven och frågorna och att inte vara rädd för att göra extra kontroller, säger Linda Nilsson.