Här kan framtidens flygbränsle tillverkas i Norrbotten

Haraholmen i Piteå eller Billeruds industrområde i Kalix är lämpliga platser om en anläggning för produktion av bioflygbränsle ska etableras i norra Sverige. Men branschen har också utmaningar att hantera.

Det finns potential för att anlägga produktion av bioflygbränsle i Norrbotten, konstaterar projektet Tree Power. I dag finns en reduktionsplikt som innebär att fossilfritt flygbränsle ska blandas in i det vanliga. Bilden är från 2019, när en tankning av bioflygbränsle genomfördes vid Luleå Airport.

Det finns potential för att anlägga produktion av bioflygbränsle i Norrbotten, konstaterar projektet Tree Power. I dag finns en reduktionsplikt som innebär att fossilfritt flygbränsle ska blandas in i det vanliga. Bilden är från 2019, när en tankning av bioflygbränsle genomfördes vid Luleå Airport.

Foto: Pär Bäckström/frilans

Norra Sverige2023-03-01 17:00

Det konstaterar samverkansprojektet Tree Power, som har undersökt förutsättningarna för storskalig produktion i Norrbotten, och tagit fram ett tänkbart affärskoncept. 

På onsdagen presenterades slutrapporten i Luleå.

undefined
Helena Holmgren, Ulf Westerberg och Fredrik Granberg höll i presentationen.

– Vi ser en stor potential. Globalt förväntar man sig en femdubbling av flygresandet fram till år 2050. Nyckeln till detta är att ställa om till hållbart flygbränsle, säger Helena Holmgren, projektledare vid Luleå Business Region, som tillsammans med Fredrik Granberg, project manager vid Luleå tekniska universitet, och Ulf Westerberg, innovationsledare vid Piteå Science Park, utgjort ledningsgruppen.

Det handlar om att tillverka bioflygbränsle av förnybar el och restprodukter från skogsindustrin, exempelvis bark, flis, svartlut.

undefined
Flis och sågspån används bland annat i dag för att elda i kraftvärmeverk.

Fem faktorer har noga kartlagts: råvara, teknologi, energi, lokalisering och marknad. Tekniken är beprövad, och marknaden finns, även om den erbjuder utmaningar och osäkerhetsfaktorer. Bland annat i hur man på EU-nivå ser på skogindustrin, hur reduktionsplikten utvecklas och att biobränslet blir betydligt dyrare än fossilt bränsle.

När det gäller det skogliga avfallet, så används det mesta redan i dag. Men genom att ta tillvara på toppar och grenar, som vanligtvis lämnas kvar, kan man frigöra stora volymer.

undefined
Trädtoppar, grenar, stubbar, och andra rester från skogsindustrin som i vanliga fall lämnas kan tillvaratas i högre grad i norra Sverige och skapa utrymme för tillverkning av bioflygbränsle.

– Det behövs 160 000 ton biomassa per år och det har vi räknat med att vi kan få lös, säger Ulf Westerberg.

Även om konkurrensen om den förnyelsebara elen hårdnar bedöms tillgången som god.

Tree Power har tittat på tolv olika lokaliseringar. Viktiga förutsättningar har varit tillgång till råvara, energi och mark, infrastruktur och att bygghöjder på 35–40 meter tillåts.

undefined
På Haraholmen i Piteå finns sedan tidigare en markyta som är förberedd för en större etablering.

Två förslag lyfts fram:

  • En anläggning som integreras på Billeruds industriområde i Karlsborg, Kalix.
  • En anläggning som byggs fristående på Piteå kommuns industrimark på Haraholmen.

– Det finns givetvis fördelar med en etablering på befintlig anläggning, med närhet till produktionen. Men det finns också fördelar med att etablera sig på en plats där man inte är beroende av annan verksamhet, säger Helena Holmgren.

undefined
En etablering vid Billerud i Karlsborg skulle innebära att tillverkningen integreras vid övriga anläggningar.

– En anläggning kan innebära ett hundratal jobb plus sidoverksamheter, tror Fredrik Granberg.

Investeringen beräknas till 2,5–4 miljarder. Intressenter kan vara konsortium som bildas av aktörer i branschen, exempelvis skogsföretag, teknikföretag och energiföretag.

– Det finns intresse, det vet vi. Men ingen har tagit ledartröjan ännu, säger Granberg.

Just den biten är avgörande, menar Sparbanken Nords vd Gunnar Eiekeland, vars företag ingår i projektets finansiärer.

undefined
En panel bidrog med synpunkter. Där ingick Fredrik Kämpfe, enhetschef vid Flyg- och transportföretagen, Fredrik Klang, forsknings- och utvecklingschef vid Sveaskog, Ann-Sofie Hörlin, hållbarhetschef vid SAS och Gunnar Eikeland, vd Sparbanken nord.

– Projektet är intressant och man har gjort ett bra jobb. Nu behövs en gladiator som ställer sig på arenan och säger: "jag kör". Då kommer finansieringsfrågor att lösa sig också, säger Eikeland.

I presentationen ingick även en dragning från Nationella bioekonomiutredningen om vilka styrmedel som finns och hur man trycker utvecklingen mot hållbarare flygbränslen, samt information om projektet Skyfuel H2, en anläggning för bioflygbränsle som planeras i Sollefteå.

undefined
Patric Lundström (S), kommunalråd i Piteå.

Piteås kommunalråd Patric Lundström (S) fanns på plats och noterade att Piteå inom spektrat redan har företaget Sunpine, som tillverkar talldiesel.

– Det här är givetvis jätteintressant för oss. Den markyta vi har i Haraholmen skulle passa perfekt.

Piteå som ett centrum för biobränsle?

– Inte alls dumt.

undefined
Så här såg det ut 2019 när en tankning av bioflygbränsle genomfördes vid Luleå Airport.
Fakta Tree Power

Tree Power har genomförts från januari 2020–december 2022.

Projektet finansieras av EU:s strukturfonder och medfinansiärer; exempelvis Region Norrbotten, Luleå kommun, Piteå kommun, Luleå energi, Sveaskog, Norra skog, Piteå energi, Sparbanken nord.

Tillverkningen som föreslås gäller SBC (syntetic blend component) som i sin tur används för att tillverka biobränslet SAF (sustainable aviation fuel), som enligt reduktionsplikten används till att blanda i fossilt flygbränsle för att minska utsläppen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!