Kirunas gruv-nej kan sänka batterifabriken i Luleå

Talga rusar närmare en etablering av Luleås första batterifabrik. Medvind i tillståndsfrågan och ett första spadtag för fabriken på Hertsön står för dörren. Men på horisonten samlas orosmoln i form av ett politiskt nej till grafitbrytning i Vittangi som skulle kunna försena hela projektet.

Mats Sidmalm menar att det är ansvarslöst att öppna en grafitgruva i Vittangi för materialet kanske inte behövs inom en snar framtid då utvecklingen i batteribranschen går rasande snabbt.

Mats Sidmalm menar att det är ansvarslöst att öppna en grafitgruva i Vittangi för materialet kanske inte behövs inom en snar framtid då utvecklingen i batteribranschen går rasande snabbt.

Foto: Maria Unga

Norra Sverige2023-09-11 06:00

Måndag 11 september tar Talga Resources sitt första spadtag för batterifabriken på Hertsöfältet som är en del av projektet som döpts till Vittangi Anode Project. Men i Kiruna kommun finns en kommunmajoritet för att stoppa graftitgruvan i just Vittangi som är vital för att projektet ska bära frukt.

Mats Sidmalm (S) är en av dem som ställt sig på barrikaderna för att hindra etableringen.

– Vi får inte vara så tokiga att vi säger ja till det här. På batterisidan går det rasande snabbt och Teslas nästa batteri kommer att vara koboltfritt till exempel. Då kan vi inte öppna en smutsig gruva om det finns bättre alternativ som är billiga och förnybara, säger den socialdemokratiske politikern med rötter i Vittangi.

undefined
Mats Sidmalm menar att det är ansvarslöst att öppna en grafitgruva i Vittangi för materialet kanske inte behövs inom en snar framtid då utvecklingen i batteribranschen går rasande snabbt.

Han framhåller projekt som Stora Ensos där lignin som är ett anodmaterial med goda egenskaper ska förädlas ur biokol. Northvolt har skrivit avtal med den finska skogsindustrijätten för att utveckla hållbara batterier där lignin ingår.

Samtidigt satsas åtskilliga miljarder på batterifabriker som avser använda sig av grafit och en prognos menar att grafitbehovet kommer uppgå till en miljon ton årligen 2030.

Sidmalm är också bekymrad över ytterligare ett gruvprojekt i Kiruna kommun som belastar den kommunala ekonomin och ger lite återbäring.

– Det här är internationella gruvkapitalister (Talga har sitt säte i Australien, reds. anm.) som vill få maximal utdelning på sitt insatta kapital. Kommunen får knappt ta del av några av dessa intäkter, säger han.

Sidmalm förväntar sig att partiet ska hålla linjen hela vägen fram till beslut.

– Jag tror att vi kan sätta stopp för den här gruvan.

undefined
Det är utanför Vittangi nära Nunasvaara som Talga har långt gångna planer på att etablera en gruva. Det sökta miljötillståndet rör en liten del av det område som Talga har undersökningstillstånd för och enligt bolaget så är skälet att de bara sökt för en liten del att de inte kunde malmbevisa för hela området när miljötillståndet söktes.

Vi backar bandet till mars 2023. 

En tid innan mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt lämnat sitt besked om Talgas miljötillstånd håller S i Kiruna ett medlemsmöte. 

På mötet blir det debatt om gruvan och Mats Sidmalm lägger fram ett förslag där essensen är att gruvan borde stoppas för att skydda miljön runt Nunasvaara och en oro för exempelvis vattenpåverkan. 

Förslaget vinner majoritet med två rösters marginal. Men många väljer att lägga ner sin röst efter Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) manat att invänta miljödomen innan partiet tar ställning.

– Vi ansåg att det var ett förhastat beslut att ta ställning så tidigt, säger Taaveniku.

Men ställning tog alltså partiet och det i linje med sina samarbetspartier Vänsterpartiet, Samelistan och FI som också är negativa till gruvan. Det skapar på pappret en majoritet i kommunfullmäktige för att stoppa detaljplaneprocessen. Skulle det ske kan dock regeringen gå in med ett planföreläggande och tvinga kommunen att anta en detaljplan för att främja det riksintresse som mineralbrytningen utgör. Planföreläggande är mycket ovanligt.

– Det vore en krigsförklaring. Hur ser det ut att regeringen går in och kör över en självbestämmande kommun? Jag ser stora farhågor med det, säger Mats Sidmalm.

undefined
Ett flertal sakägare överkalgade Talgas miljötillstånd till Mark- och miljööverdomstolen. I dagarna kom beskedet att domstolen inte lämnade prövningstillstånd.

Miljötillståndet beviljades i april och är på väg att vinna laga kraft (28 september) efter en avslagen överklagan till Mark- och miljööverdomstolen. I tillståndet slås fast att risken för vattenpåverkan är godtagbar inom lagens gränser. 

Mats Taaveniku öppnar nu för att frågan prövas på nytt i partiet.

– Det här kommer inte på något sätt att bli ett lätt beslut, oavsett vad det blir. Det ska också synkroniseras med majoriteten, säger Taaveniku.

Han säger dock att de ska titta på fakta i frågan och bjuda in Talga till ett partimöte på nytt.

– Det jag upplever är att vi är ett parti som är kloka, om jag får säga det själv. Jag tror att ny fakta kan leda till att frågan svänger, men det kan också leda till att ett tidigare nej blir ett ännu tydligare nej.

undefined
Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) manade partimedlemmarna att lägga ner sina röster på medlemsmötet i april. Men det blev ändå en majoritet för att säga nej till gruvan i Vittangi. Nu med mer fakta på bordet öppnar han för att ompröva frågan.

Taaveniku håller med Mats Sidmalm om att det behövs en annan ersättning när råvarorna tas ur marken.

– Kiruna kan inte fortsätta vara som en koloni eller råvarubod.

Han hade gärna sett en utvinningsskatt där alla verksamheten som utvinner naturtillgångar ska betala tillbaka direkt till kommunerna.

Per-Erik Lindvall, styrelseordförande för Talga AB, kommenterar situationen där bolaget eventuellt kan stå utan detaljplanelagt område så här:

– Det är en av myndigheter tillståndsgiven verksamhet med relativt små utsläpp och liten verksamhet i jämförelse med andra projekt och jag kan inte se några hinder för att göra en detaljplan för oss.

undefined
Talgas fullskaliga batterifabrik tar sitt första spadtag på måndag 11 september. Byggandet av fabriken och gruvan i Vittangi behöver synkas då fabriken annars skulle kunna stå utan råvara.
Planprocessen

En detaljplan reglerar användningen av bland annat mark- och vattenområden i en kommun. Kommuner har ett planmonopol på så vis att det är endast kommunen som tar fram detaljplaner. I fallet Talga ska en detaljplan för industriområde tas fram där gruvan ska anläggas. Kommunfullmäktige kan rösta för att anta eller avbryta en detaljplan. I det fall att detaljplanen stoppas kan det bli aktuellt med planföreläggande från regeringen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!