Sverker Sörlin anser att berättelsen om den gröna omställningen har förenklats, likt en konsultbroschyr och att den fått evangeliska drag. "En trollstav förs över de nordliga glesbygderna och simsalabim blir hela landet grönt", skriver Sörlin i efterordet till nyutgåvan av Framtidslandet.
"Nya Gröna Norrland".
En ny industrialisering som ska ta oss ur den gamla industrialiseringen, som genom miljö- och klimateffekterna blivit"obsolet, skadlig, rent av livsfientlig", skriver Sverker Sörlin i sitt efterord till nyutgåvan.
– Jag hoppas att det ska bli bra. Förutsättningarna är bättre, eftersom vi vet hur det slutade förra gången. Vi kan föra ett mer ordnat samtal. Men trycket och tidspressen är oroande. Det vi borde ta i lugn takt sker i stället i stor brådska. Klarar vi då av att skapa bra samhällen på sikt? För mig är samhälle första ordet i den här historien, säger han.
Historikern, professorn och författaren Sverker Sörlin har rötterna i Åsele i Västerbotten. 1988 disputerade han i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans doktorsavhandling var boken "Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet".
Där går Sörlin till botten med drömmarna och visionerna som präglade den utveckling som inleddes i slutet av 1800-talet. Han tittar på utflyttning och andra följder för samhället, och väcker frågor kring exploatering av naturresurser. Boken har blivit en hörnsten i diskussionen om stad och land.
När Sverker Sörlin vid sitt sommarprat i juli 2022 åter tog upp tråden kopplat till industriboomen i norr, bland annat med fokus på samernas situation, väckte han liv i diskussionen.
– Jag blev både häpen och överväldigad av alla reaktioner som jag nåddes av.
Befolkningen i Skellefteå ökar efter Northvolts etablering. Sverker Sörlin oroas av det höga tempot i industriutvecklingen i norra Sverige. "Klarar vi då av att skapa bra samhällen på sikt? För mig är samhälle första ordet i den här historien", säger han.
Varför tror du gensvaret blev så starkt?
– Flera olika förklaringar. Sommarpratet är en speciell situation. 90 minuter i radion. Många som lyssnar enskilt. Jag ville beröra. Ämnet gjorde sitt till. Stora existentiella frågor som flätas ihop med klimat och utvecklingen i norra Sverige. Och det är något som skaver. Resursutvinning är en stor del i den gröna omställningen. Nu sveper allting in på nytt. Det är många som står på marken med mössan i handen och undrar vad som kommer att hända. Jag kom åt någonting där, tror jag.
Po Tidholm har skrivit förord till Sverker Sörlins nyutgåva av Framtidslandet.
Nyutgåvan av Framtidslandet släpps den 16 mars och ges ut på förlaget Teg Publishing, som drivs av Luleåbördiga bröderna Anders Teglund och Jonas Teglund. Förordet är skrivet av journalisten, författaren och Norrlandsdebattören PO Tidholm. Han beskriver bland annat exploateringen av övre Norrland som beräknande och cynisk, underblåst av socialdemokratiska regeringar. Och drar paralleller till det som händer i dag. "Faktiskt verkar aktörerna om möjligt ännu mer obetänkta och onyanserade denna gång", skriver Tidholm.
Anders Teglund, delägare i Teg Publishing, som ger ut boken.
– Det var killarna bakom förlaget som tog initiativet till nyutgåvan. PO Tidholm var också en av "ivrarna". Han tillhör de som i sina föredrag och egna böcker hänvisat till boken.
Efterordet har Sverker Sörlin skrivit, "Tillbaka till Framtidslandet". Där noterar han att berättelsen om den gröna omställningen har förenklats, likt en konsultbroschyr och att den fått evangeliska drag. "En trollstav förs över de nordliga glesbygderna och simsalabim blir hela landet grönt", skriver Sörlin.
Anser du att det handlar om ett medvetet hyckleri när utvecklingen kan beskrivas så?
– Jag tror inte att varken bolag, politiker eller folk i allmänhet hycklar. Engagemanget och intresset är genuint. Det finns inga konspirationer eller trollfabriker. Men berättelsen om det fossilfria stålet lever sitt eget liv. Den framstår som en stor och viktig sak, höjd över misstanke, och precis som alla evangeliska berättelser handlar den om något som ännu inte inträffat.
Stålet som produceras av vätgas har en huvudroll i utvecklingen som stormar över norra Sverige.
– Så länge det finns en kraft så hålls berättelsen levande och trovärdig, och tål motgångar. Exempelvis bristande samhällsservice, farhågor om "fly in, fly out" och det stora skräckscenariot, att elen inte ska räcka till. Men hur det blir vet vi inte. Plötsligt händer något och så blir det inte det man trodde. Alla som kan något om samhällsutveckling vet att man måste syna korten.
Sverker Sörlin fortsätter:
– Precis som för hundra år sedan finns enorma visioner. Men många av de som pratar om det riskerar inte själva att få någon vindkraft runt knuten. De sitter i Stockholm och New York och har andra perspektiv än Piteåbon som är ute och går med hunden. Det är viktigt att vi för en kritisk och reflexiv diskussion där vi får med lokalbefolkningen.
Prisad författare. Här en bild från 2021, då Kungen delar ut guldmedalj till Sverker Sörlin vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien högtidssammankomst.
I sitt efterord resonerar han även kring samhällsutvecklingen.
"Bör det långsiktiga resultatet av resursutvinningen vara en politisk fråga eller är det uteslutande en fråga för marknaden? Hur kan man tänka om samhällets färdriktning – är den i grunden evolutionär, styrd av konkurrens, initiativ och kamp? Eller bör den riktas med hjälp av politik mot en viss form av ideal? Hur ser sådana ideal ut?".
– Det är värderingsfrågor. Hur ska samhället se ut? Men det är inte bara en höger-vänster-fråga. Socialdemokraterna har historiskt krokat arm med industrin. Gröna krafter finns både till höger och vänster.
Urfolkens rättigheter. Sverker Sörlin anser att Sverige måste lyssna noga på samerna. Annars riskerar Sverige att hamna i skamvrån i Europa.
Sverker Sörlin ser fyra stora risker med utvecklingen:
1) Ett stort haveri a la Stålverk 80.
– Exempelvis att elen inte räcker till. Projektörerna drar sig tillbaka och lämnar allt. Där står kommunerna och lokalbefolkningen med den oanvända marken.
2) Att kommunerna inte orkar svara upp mot etableringarna.
– Det är aldrig bra när samhället och arbetsmarknaden utsätts för stress. Små kommuner som inte vågar höja skatten trots att de skulle behöva. Staten som borde gå in och stötta, på det sätt som Norge och Finland varit mycket bättre på. Pengar från produktionen som förs tillbaka till regionen eftersom man förstått att man måste betala för sig.
3) Att utbildningssidan sviktar.
– Det är viktigt att vi mobiliserar civilsamhället. Studieförbund. Föreningslivet. Demokrati och engagemang är viktiga bitar. Det är inte självklart att det kommer att fungera.
4) Hur ska det gå för samerna?
– Den lagstiftning vi har i dag är enormt exploateringsvänlig. Tillståndsprocesser finns till för att vi ska kunna säkra vissa värden. Jag håller med om att de kan snabbas upp, men kvalitén får inte bli låg. Trycket mot samerna har ökat under lång tid. Man har tagit lite varje gång. Fortsätter det så här finns det snart inga samebyar kvar.
– Vi måste vara extremt varsamma och lyssna på samerna. Hellre "droppa" vissa projekt än att köra över samerna. Det som gjorts historiskt får inte hända igen. Om vi inte visar hög respekt för deras intressen och rättigheter kommer Sverige att hamna i skamvrån i Europa.