Alunskiffer i Aldun, Jämtland, i den svenska fjällkedjan.
Det är profetior som Pär Weihed, prorektor och professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, för fram när det gäller utvecklingen av en eventuell uranbrytning i Sverige.
– Det finns olika lösningar beroende på vilken typ av fyndighet det handlar om. Problemet är att ingen i Sverige sysslat med varken prospektering eller anrikningsteknik de senaste 30-40 åren, säger Weihed.
De största uranfyndigheterna finns kopplat till alunskiffer, vilket är vanligast kring fjällkedjan, i Skåne, Västergötland och Östergötland.
– Där är dock halterna låga och det är problem med att få lönsamhet om man inte kan kombinera med att bryta någon annan metall samtidigt, exempelvis vanadin, säger Weihed.
Brytningarna kantas av utmaningar. Inte minst efter miljökatastrofen 2012, när en damm brast i den finska nickelgruvan i Talvivaara, nära ryska gränsen. Vattnet som forsade ut innehöll nickel och kadmium, men också radioaktivt uran.
Arbetarna borrar i malmen. Uranbrytning i en gruva i Rozna, nära staden Dolni Rozinka i Tjecken.
Andra uranfyndigheter finns i sprickmineraliseringar i urberget. De innehåller högre halter uran men betydligt mindre tonnage.
– Ingenting av detta är färdigprospekterat. Det finns absolut en potential, men det krävs omfattande prospektering, säger Pär Weihed.
Den prospekteringen kommer knappast att göras av svenska bolag, förutspår han.
– Jag tvivlar på att det är intressant för exempelvis LKAB. De har inte heller kompetensen "in house". Min bedömning är att det uteslutande kommer handla om utländskt riskkapital och utländska bolag.
"Den sociala utmaningen kommer vara den största att övervinna om man vill bryta uran", säger Pär Weihed.
Om förbudet mot uranbrytning i Sverige upphävs ser han varken tekniska eller miljömässiga hinder mot att det blir verklighet.
– Anrikningstekniken är inte speciellt komplicerad. Och jag ser inga problem med den miljölagstiftning som finns i Sverige i dag. Men det kommer inte ske i morgon. Jag tror inte det blir någon urangruva inom de närmaste 10-15 åren.
Var en gruva kan bli aktuell vill han inte spekulera i.
– Om det kan bli en gruva i Pleutajokk exempelvis, det är omöjligt att bedöma i dag.
Desto säkrare är han på att det kommer bli starka protester vid de platser som blir aktuella.
– Om man tyckte det varit jobbigt med processen kring en gruva i Kallak så är det bara en viskning av vad en gruva i Pleutajokk skulle utlösa. Den sociala utmaningen kommer vara den största att övervinna om man vill bryta uran, säger Pär Weihed.