Bostadsbyggande är ett av de bidrag som bolagen kan göra för samhällsutvecklingen. Här Kiruna nya centrum.
– Företagen är beroende av att kommunerna ska vara attraktiva när de ska rekrytera mycket personal. I det fallet är det oerhört viktigt för dem. Och i slutändan kan det visa sig att företagen får lättare att exempelvis få igenom tillståndsprövningar. Om stödet i samhället är starkt minskar motståndet i sådana frågor, säger hon.
Linda Wårell betonar att frågan egentligen är svår, och att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till.
– Historiskt finns det starka kopplingar mellan bolagen och samhällsutveckling. Kiruna stad exempelvis hade kanske inte ens funnits om det inte vore för LKAB, som inledningsvis tog ett jättestort samhällsansvar. Men nu består samhället av så många fler näringar.
Om ett företag tar för stor plats i samhällsbygget kan det leda till komplikationer, menar Linda Wårell.
– Man vill alltid ha diversifierade näringar och om en aktör blir för dominant är det inte bra. Vad händer om företaget går i konkurs? Man kan inte lägga alla ägg i samma korg. Det är egentligen inte rimligt att företagen ska ta något större ansvar i samhällsutvecklingen. Det bör alltid kommunen göra.
Satsningar på kultur kan berika en stad och göra den mer lockande för inflyttning.
Samtidigt närmar sig med stormsteg de stora satsningar som LKAB, SSAB och H2 Green Steel ska göra. Northvolt är redan igång i Skellefteå, och Boliden öppnar bland annat en ny gruva nära Aitik.
Det handlar om flera tusen jobb när allting är uppe och i drift. Inflyttning är ett måste, men kommunerna har under lång tid lidit av utflyttning och dränerats på skattemedel, vilket gör att investeringar och samhällsservice blivit lidande.
I Gällivare vittnar en grop mitt i centrum om det uppskjutna bygget av prestigesatsningen Multiaktivitetshuset, som ska bli en plats för kultur, sport och fritid. Något som knappast bidrar till att fler barnfamiljer väljer Gällivare.
Här ska Multiaktivitetshuset byggas i Gällivare.
– Det är en svår balansgång för företag och kommun, absolut. Satsningar som jag tycker är vettiga för bolagen att bidra med är exempelvis kring utbildningar. Där blir det en "win-win" för alla parter. Restvärme är en annan faktor som kan bidra till att kommunen blir attraktiv, om exempelvis uppvärmningen av hus blir billig. Det kan finnas fler liknande synergier och resurseffektiva lösningar där det är lämpligt att företagen bidrar, säger Linda Wårell.
Samtidigt pekar utvecklingen globalt mot att tunga aktörer som exempelvis gruvbolag, drar sig tillbaka från samhällsansvaret. Det anser Johan Sandström, professor i företagsekonomi vid LTU.
Trenden är att företagen drar sig tillbaka från samhällsansvar, enligt Johan Sandström, professor i företagsekonomi vid LTU.
2015–2018 deltog han i en större studie av bruksorter i modern tappning, så kallade "company towns". Studien resulterade i boken "Gruvans makt", där författarna Sandström och Tommy Jensen bland annat jämför erfarenheter från Kiruna med en urangruva i norra Kanada och järnmalmsgruva i Australien.
– I takt med att det finns väl fungerande lösningar, som modulboenden och effektiva kommunikationer, blir det mindre attraktivt att "bygga samhällen" för företagen. Det blir till viss del "fly in, fly out". Vi ser det redan i Malmfälten och jag tror att det mycket väl kan bli så i Boden också. Absolut att företagen är öppna för diskussion och villiga att satsa i olika delar, men det blir inte på samma sätt. Historiskt finns det heller inga förväntningar på H2 Green Steel, jämfört med till exempel LKAB.
Boliden skapades som ett brukssamhälle kring gruvan.