Frederik Granström, rektor vid Internationella engelska skolan i Skellefteå.
2019 startade friskolan Internationella engelska skolan (IES) i Skellefteå, något som till viss del var en följd av batteritillverkaren Northvolts etablering.
IES har cirka 420 elever från förskoleklass till årskurs nio.
– Intresset för vår skola fanns redan innan Northvolts etablering blev klar. Vi började med 240 elever och vi kommer att ha ännu fler elever nästa läsår, säger Frederik Granström, rektor.
Lokalerna tillhörde tidigare Brännaskolan. Det finns plats för drygt 600 elever. Undervisningen bedrivs i två olika spår: ett som följer svensk läroplan, där upp till hälften av studierna bedrivs på engelska.
Och ett annat som i högre grad riktar sig mot utländska elever och i de fyra första nivåerna följer en internationell läroplan enligt Cambridge International Education, där all undervisning är på engelska.
– Intresset för att studera hos oss ökar hela tiden. Det finns både hos familjer som redan bor i Skellefteå och familjer som är på väg att flytta hit. Vi har kontakter med internationella familjer och besök från familjer varje vecka, säger Frederik Granström.
Stuart Garbutt håller i en lektion i IES i Skellefteå.
Han anser att Internationella engelska skolan fyller en viktig funktion för Skellefteås attraktivitet som kommun.
– Skolfrågan är en stor del av infrastrukturen för att familjelivet ska fungera. Generellt finns det redan ett behov av vår verksamhet. Vi lever i en globaliserad värld där engelska är huvudspråket och där kunskaperna kan vara avgörande för karriärmöjligheter för svenska elever. Men vi bidrar också aktivt till att familjer flyttar hit. Vi är ett tydligt komplement till Skellefteå kommuns utbud och blir på så vis en del av utvecklingen och ett växande samhälle, säger Frederik Granström.
Även på gymnasienivå ska Skellefteå ha en engelskspråkig utbildning. Till hösten startar kommunen en ny, internationell utbildning på gymnasienivå. Det handlar om ett så kallat IB-program (IB står för International Baccalaureate) som är en högskoleförberedande gymnasieutbildning som finns i 159 länder.
Utbildningen ska hållas på Anderstorpsgymnasiet.
Carl Eriksson och Per Lindqvist, elever i årskurs sju på Björkskataskolan, som delvis har engelska som undervisningsspråk.
När det gäller Luleå har Internationella engelska skolan sedan drygt fem år tillbaka planer på att starta verksamhet. Kommunen har ställt sig positiv till etableringen men ännu har inte IES hittat rätt lokal.
Luleås kommunala skola startade hösten 2021 engelskspråkig undervisning i liten skala. Tio elever i årskurs sju på Björkskataskolan läser SO-ämnen till 50 procent på engelska och en extra kurs avancerad engelska. Tanken är att undervisningen nästa år ska utökas till årskurs sju och åtta, och att även innefatta biologi.
Per Lindqvist och Carl Eriksson är två av eleverna.
– Jag tvekade lite om jag skulle hoppa på det eftersom det skulle bildas en speciell klass, men mamma tyckte det skulle vara bra och jag är så glad att jag lät henne övertala mig. Lektionerna är jätteroliga, säger Per.
– Jag har alltid haft lätt för engelska och ville hitta en utmaning. Och det är stor skillnad. Det känns som jag lärt mig mer nu än jag gjort från ettan till sexan, säger Carl.
Engelska som undervisningsspråk är något som Per Lindqvist, och Carl Eriksson gillar. I bakgrunden läraren Philip Grill Thorarinsson.
Läraren Philip Grill Thorarinsson betonar att skolan säkrat att elevernas lärande inte påverkas negativt.
– Vi ser att eleverna som har engelskaundervisning har samma kunskaper som de andra. I lektionerna försöker vi exempelvis fokusera på ovanliga ord och användbara uppgifter. Det kan vara att göra en jobbansökan, säger han.
Maarit Enbuske, skolchef i Luleå.
Luleå utreder också engelskspråkig undervisning i F–6. Utredningen väntas bli klar under våren. Även om beskedet blir positivt från politiken är det oklart om undervisningen hinner börja till hösten.
– Det är ganska höga krav som ställs, bland annat gällande kompetens hos de lärare som ska rekryteras. Det krävs också tillstånd från Skolinspektionen, säger skolchefen Maarit Enbuske.
Porsöskolan är aktuell.
– Den ligger nära universitetet och vi har tidigare fått förfrågningar bland annat från utländska professorer som har barn med sig. Den har redan i dag engelskspråkiga elever.
Porsöskolan kan få engelskspråkig undervisning i F-6.
Maarit Enbuske har även gett ett uppdrag åt verksamheten att utreda engelskspråkig undervisning på gymnasiet.
– Där behöver man inget tillstånd. En möjlighet är att starta ett IB-program. Vi får se vad utredningen säger, men någon start före hösten 2023 blir det inte.
Framför allt är det representanter för företag som rekryterar utländsk arbetskraft som hör av sig till kommunen, exempelvis H2 Green Steel, vars etablering berör både Luleå och Boden.
– Jag försöker trygga företagen med att vi redan i dag löser undervisning och anpassar stöd mot nyanlända. Vi har bra möjligheter att ta emot elever som inte talar svenska. Blir de minst fem så har de rätt till modersmålsundervisning, säger Enbuske.
Petronella Sirkka, för- och grundskolechef i Boden.
I Boden finns ingen engelskspråkig undervisning inom grundskolan.
– Inte i organiserad form. Däremot har vi, eftersom vi är mottagningskommun för nyanlända, delvis engelska som undervisningsspråk i vissa klasser. Det gäller företrädesvis på Stureskolan, säger Petronella Sirkka, för- och grundskolechef.
Förvaltningen har dock fått en förfrågan från politiken om att se över engelskspråkig undervisning.
– När det kan bli av styrs av ansökningstider, ekonomi och politisk ambition. Men knappast före 2024, säger Sirkka.
På gymnasienivå har Boden tidigare haft IB-programmet, men det avslutades på grund av för få sökande. I dag finns den nystartade spelutbildningen, där mycket av undervisningsmaterialet är på engelska, men i övrigt ingenting.
– Om politiken vill finns möjlighet att starta upp något på sikt. En omstart av IB-utbildningen är väl den lägst hängande frukten. I den bästa av världar kan något vara igång hösten 2023, säger Bert-Olov Ström, gymnasiechef.
Eva Martinsson, skolchef i Gällivare kommun.
För Gällivares del är etableringen av Hybrits demoanläggning och LKAB:s verksamhet en möjlig faktor till att engelsk undervisning kan bli aktuell. I dag finns dock inga konkreta planer på varken grundskole- eller gymnasienivå, enligt skolchefen Eva Martinsson.
– Vi följer utvecklingen och utesluter inte att det blir en satsning om behovet dyker upp. Vi har en kontinuerlig dialog med LKAB, säger hon.
Britta Dahlén, gymnasiechef i Piteå.
Piteå har ingen undervisning på engelska, varken i grundskolan eller på gymnasiet. Undervisning på engelska löses på individnivå när behov finns, som i andra kommuner.
– Det har varit diskussioner tidigare men i dagsläget finns inget uppdrag, säger Britta Dahlén, gymnasiechef.