"Målsättningen är att så fort en ny regering är på plats vara väldigt tydlig med vilka utmaningarna är och hur tidsschemat ser ut", säger Eva Nordström.
Eva Nordström har en gedigen bakgrund inom samhällsbyggnadssektorn, bland annat har hon varit vd för HSB:s riksförbund. Närmast kommer hon från ett annat regeringsuppdrag, där hon utrett lösningar för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.
– Jag hade faktiskt tänkt "konsulta" och ägna mig åt styrelseuppdrag framöver, men så fick jag det här erbjudandet som kändes roligt på så många sätt. Inte minst att få möjlighet att bidra till den del av landet där jag är född och att vara delaktig i de fantastiska förändringar som sker. Det kunde jag inte säga nej till.
Varför tror du att regeringen utsåg dig till samordnare?
– Jag har stor erfarenhet av samhällsbyggande och ett brett nätverk. Dels i kommunsfären, politiken och myndigheterna, men också i bostadsbranschen. Sedan är jag van att jobba "hands on". Jag är inriktad på att hitta lösningar och vägar framåt.
Hon har löpande kontakt med Peter Larsson, som i drygt 1,5 år haft uppdraget som regeringens samordnare för samhällsomställningen i norra Sverige. Larsson avslutar sitt uppdrag i november.
Huset som satte Luleå kartan. Men det behövs mer.
Kommunernas utmaningar för att svara upp mot industrietableringar är Eva Nordströms största fokus i sitt uppdrag.
– Hans uppdrag är fokuserat mot företagsetableringar och att lösa frågor kring det. Mitt uppdrag är tydligt riktat mot kommunernas förmåga att hantera utmaningar i samhällsbygget. Jag ska jobba mot myndigheter, länsstyrelse, regioner, kommuner, sametinget och även aktörer i fastighetsbranschen.
Hur långt har du kommit?
– Jag har haft möten med så många som möjligt. Innan jag går på lösningar vill jag ha koll på utmaningarna. Jag har dock börjat se röda trådar. Hur mycket som ska byggas på kort tid, till exempel. Har man varit i branschen vet man att bygga bostäder, det tar tid.
Entreprenörsboendet i Ursviken där många av gästarbetarna som bygger upp Northvolt bor.
Hur bör byggandet ske?
– Jag förstår att det är oundvikligt med tillfälliga barackbostäder under uppbyggnadsperioder av industrier. Vi vill inte att företagen ska tvingas köpa upp villor och andra bostäder, som delvis sker i Malmfälten och Skellefteå. Men på lång sikt vill vi absolut inte ha "fly in, fly out". För det permanenta boendet är det viktigt att det blir blandade bostadsformer med mötesplatser i form av skola, parker, anläggningar och lokaler för kultur och idrott. Då får man också en naturlig integration och skapar hela samhällen. Det får aldrig bli att "där bor de och här bor vi".
– Jag ser att kommunerna samverkar med varandra i de här frågorna och tar del av varandras erfarenheter. Luleå och Boden jobbar en del tillsammans, likaså Gällivare och Kiruna. Skellefteå går som förtrupp, vilket är en speciell situation.
I somras togs det första spadtaget för H2 Green Steels stålverksbygge. Något som kommer att förändra Boden på många sätt och ställer stora krav på kommunen.
Hur går det för Skellefteå, tycker du?
– De gör det bra. De har ett driv i sig och får saker att hända. Kommunen är speciell eftersom de har förhållandevis få som bor i tätorten och i stället en rad mindre samhällen och byar, som Boliden och Jörn. Jag förstår att de bygger mycket flerfamiljshus och hyresrätter nu för att det ska gå fort och de behöver rikta sig mot barnfamiljer. Sedan är det viktigt att det blir villor och annan bebyggelse också.
– Boden och Gällivare tittar nog mycket på Skellefteå. De har extremt korta tidsplaner och det är en utmaning. Luleå däremot har en hel del detaljplanelagd mark och inte samma explosionsartade behov av människor.
Bland visionerna som presenterats för Luleå finns ett kallbadhus med restaurang och hopptorn, som placerats intill hamnbassängen i södra hamn och föreslås vara öppen året.
Nyligen presenterade en grupp med Skanska i spetsen storslagna visioner för Luleå, med bland annat åtta profilbyggnader, till stor del riktat mot kultur och kvinnor.
Vad anser du om sådana initiativ och betydelsen av dem för att skapa inflyttning?
– Det är alltid bra när nya ögon tittar på en stad. De bidrar med inspiration och idéer. Skisserna sticker verkligen ut. Profilerade byggnader är viktiga för en stad. Malmö har Turning Torso, Stockholm har Norra Tornen. Sara kulturhus har satt Skellefteå på kartan. Samtidigt handlar det om mycket mer än hus. De måste fyllas med liv som står för något.
Har växande kommuner kraft att ta till sig liknande projekt? De riskerar att stöka till den planering som redan pågår.
– Generellt är det en utmaning. Kommunerna har en press på sig att ta fram bostäder snabbt, men det är också viktigt att orka tänka större och bredare när så krävs. Jag har dock inte sett någon ovilja hos kommunerna, utan de är öppna för nya idéer och sköter det bra.
Byggkranarna tornar upp sig över Kronandalen, där Luleås nya bostadsområde tar form. "Jag kunde inte säga nej", säger Eva Nordström om uppdraget som samordnare för samhällsbygget i norra Sverige.
Eva Nordström uppger att hon har tagit till sig de krav på statligt stöd som exempelvis Boden och Skellefteå ställt. Bodens budskap är att kommunen de närmaste åren behöver 150 miljoner för att kunna driva det planarbete och de investeringar som krävs för att svara mot H2 Green Steels behov av inflyttning och rekrytering.
– Via länsstyrelsen har staten redan tillskjutit medel till flera kommuner. Det handlar om 13 miljoner under 2022. Ambitionen är att det ska bli 30-40 miljoner årligen fram till 2030. Det här är en fråga som alla inblandade hela tiden "briefar" mot politik och departement.
Det är bråttom?
– Absolut. Målsättningen är att så fort en ny regering är på plats vara väldigt tydlig med vilka utmaningarna är och hur tidsschemat ser ut.
"Det här är ett fantastiskt hus", säger Eva Nordström om Kulturens hus i Luleå.
Kan ett regeringsskifte förändra något?
– Min bild är att den gröna omställningen i norr är så viktig för hela landet att det råder samsyn.
Eva Nordström har tagit fram ett räkneexempel för att beslutsfattare på nationell nivå ska förstå på vilken nivå utmaningen är.
– Boden ska bygga 3200 bostäder fram till 2030. Om man slår ut det per år och översätter det till Stockholm stad, som 2021 hade rekordproduktion med 5000 nya bostäder, så innebär det att Stockholm skulle behöva tredubbla den produktionen till 15 000 per år.
"Jag är inriktad på att hitta lösningar och vägar framåt", säger Eva Nordström.
Pajalas kommunchef Stefan Millgård skrev en krönika om att han anser att staten snarast måste peka ut vägen och fördela resurser för att den gröna omställningen i norra Sverige ska hålla ihop och lyckas. Håller du med honom?
– Till viss del. Det finns ingen tid att spilla. Regeringen har redan, genom att tillsätta mig och Peter Larsson, visat på behovet av samordning av statliga insatser.
Millgård är tveksam till om man verkligen fattat omfattningen av detta på nationell nivå. Delar du hans bild?
– Jag brukar säga att jag måste vara som en berusad papegoja, komma tillbaka till samma saker igen och igen för att det ska gå fram. Men förståelsen för att det är ett gemensamt ansvar och att frågan är mycket större än bara Norrbotten och Västerbotten har blivit större.