Energiförsörjningen, med produktion av enorma mängder förnyelsebar el och överföring, är svåra frågor att lösa.
Regeringens samordnare Peter Larsson har levt med dem i snart 2,5 år.
– Det som är så svårt är att allting måste ske parallellt. Volymen och den knappa tiden är de två största utmaningarna som vi måste knäcka, säger han.
Här har vi sammanställt åtta stora frågor som måste få sin lösning inom de närmaste åren, var och en med en aktuell statusrapport från Peter Larsson.
Energiförsörjningen.
Bara LKAB behöver 70 TWh/år till sin verksamhet, vilket är ungefär halva Sveriges energiförbrukning i dag. Lägg på H2 Green Steel, Northvolt, SSAB, Fertiberia, Talga och andra satsningar så landar behovet på över 100 TWh. I ett kort perspektiv är det landbaserad vindkraft som pekas ut som lösningen. Längre fram planeras havsbaserad vindkraft och kärnkraft kunna bidra. Till detta ska läggas utmaningen med överföring av energin.
"Effektfrågan har fått en del av sin lösning i Svenska kraftnäts utbyggnadspaket, och tillgången till förnyelsebar el är säkrad på medellång sikt. Men det räcker inte. Jag tycker att erfarenheterna från Markbygden inspirerar, där man hittat lösningar i samförstånd. Havsbaserad vindkraft är en förutsättning. Det är viktigt att alla aktörer gör allt för att springa ikapp i utvecklingen".
Peter Larsson, regeringens samordnare för industriutvecklingen och samhällsomställningen i norra Sverige.
Kampen om marken.
Motstående intressen som försvaret, turismen och rennäringen komplicerar utbyggnad av vindkraft och anläggande av nya gruvor, som anses viktiga för omställningen.
"Viktigt att arbetet sköts med respekt, och att man börjar i änden av att välja bort områden med alltför stora konflikter i sig. Min bild är att länsstyrelserna kan bidra ännu mer i att kartlägga detta. Med hjälp av dialog och att väga olika intressen på olika platser mot varandra måste vi hitta vägar framåt i samförstånd".
Risk för kaos och stök i byggenas skugga.
Lokalsamhället står inför utmaningar. Tusentals tunga transporter ska fram. Trafiken och miljön påverkas. Vägar måste stängas av och förstärkas. Till byggena väntas en anstormning av gästarbetare, som måste bo någonstans.
"Kommunerna blir bättre och bättre på att lära av varandra. Skellefteå är mitt uppe i detta och deras erfarenheter kommer att vara av stor vikt. Bland annat ser vi att strävandena mot att få mer och mer stationär arbetskraft till byggprojekt blir allt hårdare. Likaså att man vill att de tillfälliga boendena ska vara fler och av mindre storlek istället för få och stora, samt att marken ska gå att använda till permanent boende i ett senare skede".
Hur ska kommunerna kunna locka till sig alla nya invånare som krävs för att försörja industrierna med arbetskraft och att upprätthålla samhällsservicen?
Inflyttningen/kompetensförsörjningen.
Enorma utmaningar. Ungefär 10 000 nya jobb skapas kopplade till industriprojekten. Befolkningen behöver växa med mellan 50 000–100 000 personer för att "fly in, fly out" ska undvikas. Northvolt har hittills anställt drygt en fjärdedel av den personal man behöver i batterifabriken, och Skellefteås befolkningsutveckling har vänt kraftigt uppåt. Men Norrbotten går åt andra hållet.
"En av de frågor som oroar mig mest. Men det finns positiva tecken. De uppsökande kontakterna av gästarbetare, till exempel. Och bildandet av en organisation i Skellefteå där alla inblandade aktörer jobbar tillsammans med rekrytering och mottagande. Detta kommer vara applicerbart på Boden. Att projekt som Relocate inte lyckats så väl hittills gör mig inte orolig. De utgör viktiga erfarenheter och uppföljning är på gång. Skellefteås utveckling visar att det skapas en inflyttning. Jobben har helt enkelt inte kommit till Norrbotten ännu, det ligger längre fram".
Bostadsbristen.
Skellefteå planerar att bygga 1000 nya bostäder per år fram till 2030. Boden planerar för 3000 nya bostäder fram till 2030. Malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare har en skriande bostadsbrist och sliter febrilt med nya bostadsprojekt. Allt detta samtidigt som byggbranschen krisar. Höga kostnader gör att projekt pausas.
"Ytterst beklaglig och oläglig utveckling, men min förhoppning är att den till stor del ska gå att överbrygga i väntan på en vändning. Via EU-fonden för rättvis omställning har vi lyckats få till ett bidrag på 15 procent av byggkostnaderna för allmännyttan. Tillsammans med Eva Nordström, samordnare för samhällsbygget, har jag jobbat med frågor om generösare lagstiftning för strandskydd i norr".
Många av kommunerna lider av stor bostadsbrist. Fler bostäder måste byggas, samtidigt som branschen skakas av en kris.
Det mjuka samhällsbygget.
Vilken plats får kulturen och organisationer inom civilsamhället ta i diskussionen av det nya samhälle som i högt tempo skapas, med industrier och kommuner som drivande parter? Oroade röster har höjts ett längre tag för att de här bitarna tappas bort.
"En fråga som man blivit väldigt mycket bättre på att belysa och hantera det senaste året. Bland annat har Luleå kommun tagit fram en utredning kring vikten av evenemang och att möjliggöra en mångfald av kulturyttringar, även mindre. Här kommer man att springa ikapp, det är jag övertygad om".
Tillståndsprocesserna en svag kedja.
Många och omfattande miljöprövningar står för dörren. Målet är att tempot i tillståndsprocesserna ska höjas samtidigt som prövningarna fortsatt måste vara rättssäkra. Men instanserna går inte i takt. Länsstyrelsen saknar extra resurser, medan Svenska kraftnät fått åtta miljarder. Samtidigt kommer oroande signaler om att utredningar på regeringsnivå står i vänteläge.De förslag på incitament för att underlätta vindkraftsetableringar som tagits fram har ännu inte fått någon effekt.
"Såväl Northvolts som H2 Green Steels prövningar har skötts smidigt. Mycket beroende på att aktörer och prövande myndigheter ansträngt sig för att skapa ett bra underlag. Vidare har Svenska kraftnät ändrat sitt planeringsparadigm från sekventiellt till parallellt. Det är goda exempel. Men det krävs mer. Jag är bland annat inne på att miljöbalken behöver en översyn.".
Utbyggnaden av Malmbanan är en kritisk punkt i utvecklingen.
Infrastrukturen en jättepropp.
Malmbanan är flaskhalsarnas urmoder, trots att vissa satsningar görs på exempelvis mötessträckor. Dubbelspår uppges vara kritiskt på flera sträckor, bland att Boden-Luleå. Infrastrukturkorridoren som ska ansluta till H2 Green Steels industriområde är en annan tidskritisk utmaning. E 10 och E 45 är tungt trafikerade och olycksdrabbade vägar. Arbetet med Förbifart Skellefteå efter E 4 och förstärkning av väg 372 till Skelleftehamn är dock inlett.
"Malmbanan spelar i en helt egen division här. Den är så avgörande att den skyndsamt borde plockas åt sidan ur infrastrukturplanen och behandlas separat. Vi är inte där ännu men det är en politisk process som pågår. Jag kan vidimera att parterna ser på saken på ett annat sätt än tidigare".