SSAB ska ställa om till fossilfritt stål år 2030 men har ännu inte säkrat elförsörjningen i Luleå.
– Systemet behöver förbättras, säger Busch.
I början av juni tilldelade Svenska kraftnät ökad effekt till satsningarna i norra Sverige. Vattenfall gav i sin tur förhandsbesked om ytterligare 1500 megawatt (MW) till Luleå/Boden.
Men den ökade effekten är för det första helt otillräcklig för att svara upp mot de satsningar som aviseras, och gick för det andra Luleås näsa helt förbi, eftersom H2 Green Steel stod på tur i det kösystem som i det här fallet Vattenfall använder sig av.
Det innebär att stora, tidskritiska industriprojekt som SSAB:s omställning till produktion av fossilfritt stål, Unipers plan på en vätgashub och Fertiberias produktion av grön ammoniak och konstgödsel fortfarande svävar i ovisshet om kraftförsörjning.
Det fick Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) att i ett debattinlägg kräva att systemet för eltilldelning snarast måste pausas och att bokningssystemet måste ses över. Strax senare fyllde industribolagen SSAB, Talga och Uniper på med ett debattinlägg i samma fråga. Ett av problemen som lyfts är att elköerna inte är offentliga.
Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S).
Regeringen har haft ögonen på frågan. En löpande dialog med myndigheter har förts, och strax innan midsommar kom besked om en översyn i form av två utredningsuppdrag till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen.
– Vi har lyssnat både till företagen och kommuner, till exempel Carina Sammeli, som lyft det här problemet. Regeringen har därför beslutat om två uppdrag som syftar till att snabba på och effektivisera elanslutningar, säger Ebba Busch.
Systemet med tilldelning av el ska ses över och köerna ska kortas. Det är regeringens målsättning. Allt ska vara klart i början av nästa år.
Uppdraget till Svenska kraftnät är styrt så här:
- Utveckla sin befintliga vägledning om anslutning till stamnätet.
- Publicera allmänna råd och rekommendationer om utbyte av information mellan berörda nätägare, samt den som önskar anslutning till nätet.
- Vidareutveckla möjligheten att ansluta till elnätet via så kallade villkorade avtal.
- Utreda möjlighet till förtur till anslutningar som tillför systemnytta alternativt ryms inom befintligt nät.
Uppdraget till Energimarknadsinspektionen:
- Utveckla och effektivisera utbytet av information mellan aktörer vid ansökningar om nya anslutningar till elnäten. Se över och lämna förslag på en ny reglering. Syftet är att detta ska leda till snabbare anslutningsprocesser.
Ebba Busch säger att regeringen lyssnat på kritiken från Luleå. Bilden är från ett annat tillfälle.
Tempot är högt. Svenska kraftnäts nya direktiv ska tas i bruk i början av 2024. Energimarknadsinspektionen ska redovisa sitt uppdrag i mars 2024.
– För att nya företag ska kunna etablera sig, och befintliga ska kunna växa, behövs tillgång till anslutning till elnätet och tillräcklig effekt. Att effektivisera processen för tilldelning av anslutningskapacitet är ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i förlängningen vår möjlighet att nå våra klimatmål och stärka svensk konkurrenskraft, säger Ebba Busch.
Den effekt som Svenska kraftnät tilldelade norra Sverige är långt ifrån tillräcklig. För att möta behoven krävs både ny elproduktion och fler kraftledningar.
Hur viktigt är det för regeringen att frågan om tilldelning av effekt i norr kan lösas?
– Det är mycket viktigt att vi har ett fungerande system i alla delar av landet inte minst i norra Sverige där investeringarna och behoven är väldigt stora. Sverige, och inte minst norra Sverige, står inför stora möjligheter. Svensk industri står inför en grön industriell revolution. Den innebär stora möjligheter och kan stärka svensk konkurrenskraft och skapa fler jobb. Men då behöver vi bland annat öka kraftproduktionen och stärka elsystemet, säger Busch.