Eftermiddagen håller på att bli kväll och novemberkylan biter lite i skinnet.
Skenet från strålkastarna är starkt och lyser upp både det väldiga industriområdet och delar av den vidsträckta bilparkeringen utanför fabrikens grindar. Produktionen av bilbatterier är igång sedan i somras, och verksamheten byggs ut successivt.
Fullt utbyggd ska 4000 personer vara anställda vid driften. I dagsläget är de ungefär 1300 personer. Många av dem dagspendlar från mindre samhällen utanför Skellefteå eller från andra städer.
– Vi har anställda som pendlar från exempelvis Umeå, Luleå och Norsjö. Exakt hur många som dagspendlar har vi inte kartlagt. Men den som pendlar längst som vi känner till bor i Umeå, säger Sanna Bäckström, kommunikatör vid Northvolt Ett, som gigafabriken benämns.
Från Umeå och Luleå är avståndet 13 mil. Så långt pendlar inte Anders Linde och Stefan Hagberg. De är två av ett 40-tal Piteåbor som tagit anställning på Northvolt. Avståndet mellan städerna är åtta mil.
– Det tar 50 minuter ungefär. Sedan kan det hända att vi gör bort handling och annat på vägen, om det passar för alla, säger Anders Linde.
– Biltema brukar vara ett populärt ställe, säger Stefan Hagberg med ett leende.
Vi träffar dem i anslutning till att de börjar sitt kvällsskift. Duon jobbar treskift som processoperatörer, där de hanterar och fördelar elektrolyt.
– Det är pumpar och rör. Ett jobb som man har ganska bra erfarenhet av, konstaterar Anders Linde.
Han kommer närmast från en anställning på Stenvalls, och har jobbat ett år på Northvolt. Stefan Hagberg var anställd på Kappa, och har jobbat cirka ett halvår. Båda tog steget efter cirka 25 år på samma arbetsplats.
– En kollega bytte till Northvolt före mig, och det ledde till att jag också blev nyfiken. Jag var sugen på att testa något annat, säger Anders Linde.
Stefan Hagberg nickar instämmande.
– Samma för mig. Och så känslan av att få vara med hyfsat från början i någonting helt nytt. Det lockade mig.
Från det att Stefan blev anställd har de varit två i pendlingsbilen. Men nyligen har de fått tillökning, två killar i 20-årsåldern, och är fyra. Gången är att de kör en dag var och hämtar upp varandra.
– Vi bor ganska nära varandra. Inom några kilometers avstånd. Det skulle ju inte fungera om någon bodde i Norrfjärden, exempelvis, säger Stefan.
– Det känns bra att vi blivit fyra. Dels är det full bil och blir betydligt billigare. Sedan ska man ju tänka på miljön också, säger Anders.
Schemaläggningen har anpassats så att de fått möjlighet till samåkning.
– Skiftschefen har sett till att vi fått ihop det. De har varit väldigt lyhörda och det är tacksamt, säger Anders.
Så här långt upplever de inte pendlingen som något problem.
– Visst kan det bli lite långa dagar, speciellt när man har tolvtimmarsskift. Men det är ganska behagligt också. Man hinner förbereda sig inför jobbet, och efteråt hinner man varva ned. Vägen är ganska fin att köra. För mig passar det bra, säger Anders.
– Fördelarna uppväger nackdelarna så här långt. Sedan skadar det förstås inte om man gillar att köra bil, säger Stefan Hagberg.
Jag kan tänka mig att man lär känna varandra ganska bra?
– Du, det är så mycket skitsnack. Det lämpar sig inte här (skratt).
Ett relevant samtalsämne har dock varit pendlingstrafik. Pendlingsbussar finns på önskelistan. För att inte tala om järnväg.
– Klart man gärna hade sett att de byggt klart Norrbotniabanan nu. Det vore ju ett lyft, säger Stefan Hagberg.
Någon oro för säkerheten känner de inte. Bilfärderna går lugnt tillväga och några incidenter har inte inträffat hittills.
– Någon älg har vi sett, men den var på rätt sida stängslet, säger Anders Linde.
Dagspendlingen är en stark faktor för Northvolt. Samhällen som Boliden (3 mil) och Bursträsk (4 mil) ligger på behagligt avstånd.
Vidare bedrivs ett intensivt arbete av en projektgrupp ledd av Norsjö kommun för att starta persontågstrafik på sträckan Jörn-Bastuträsk-Skellefteå-Bergsbyn-Skelleftehamn.
Sanna Bäckström berättar att Northvolt undersöker möjligheterna för pendlingstrafik, och har en löpande dialog med bland andra Skellefteå kommun och regionen.
– Vi är inte där ännu men har bra samtal igång. Vi får se hur det utvecklas, säger hon.
Även H2 Green Steel, som bygger ett stålverk i Norra Svartbyn utanför Boden, kalkylerar med att en del av deras anställda kommer att dagspendla.
– I första hand vill vi att Boden växer och att de vi anställer ska hitta sitt boende här. Det är viktigt att vi växer tillsammans med kommunen. Vid vår mötesplats i centrum träffar vi också många bodensare som pendlar till Luleå och som tycker att det skulle vara skönt att slippa. Men vi vet också att vårt upptagningsområde kommer att vara större än så. Exakt hur många som kommer att pendla är svårt att spekulera i nu, säger Karin Hallstan, presschef.
Helt klart är att pendlingstrafik från Luleå (3,5 mil) blir aktuellt. Här finns redan utbyggda förbindelser med buss och tåg.
Avståndet från Älvsbyn är liknande (3,5 mil). Harads (4,5 mil) är exempel på ett mindre samhälle som ligger på rimligt pendlingsavstånd som kan få inflyttning.
– Luleå är så klart en pendlingsort som vi räknar med. Men även mindre samhällen runt om i Boden, säger Karin Hallstan.
I Jokkmokks kommun räknar man med att Porjus kan vara ett hett alternativ till bostadsort när LKAB går över till Hybrittekniken och bygger demoanläggning och järnsvampverk i Malmberget. LKAB behöver anställa mellan 500–1000 personer med start runt 2025 och det är brist på bostäder i samhället.
Avståndet mellan Gällivare och Porjus är cirka 5 mil.
– Vi håller på att ta fram mellan fem och tio villatomter som vi släpper till försäljning. Detta för att möjliggöra för fler att bosätta sig i Porjus. Det är ett fint samhälle för de som hellre bor i en by än en stad. Vi har möjlighet att ta fram ännu fler villatomter beroende på hur stort intresset blir, säger Monica Lundkvist, kommunchef i Jokkmokk.
Hon tror även att avståndet mellan Vuollerim och Boden (9 mil) är möjligt för dagspendling.
– Vägen är bra och exempelvis samåkning kan absolut vara ett alternativ, även om det avståndet är längre. Vi hoppas även på en del företagsetableringar kopplade både till Gällivare och Boden. Vi tror att Jokkmokk kan få en del av utvecklingen, säger Monica Lundkvist.