SEB är en av de aktörer som är intresserade av att delta i bildandet av en regional fond.
– Alla delar av samhället behöver samspela, säger Jonas Söderberg, chef för division Företag och privatkunder vid SEB:s huvudkontor i Stockholm.
1999 började han sin karriär på SEB i Luleå. Därefter har han jobbat i Stockholm, Singapore och Tyskland i SEB:s tjänst. 2018 flyttade familjen hem till Luleå, där han nu bor och arbetspendlar till Stockholm.
På fredag deltar Jonas Söderberg i Minddigs event i Luleå, där nya möjligheter till finansiering av viktig infrastruktur och bostäder i norra Sverige är på tapeten.
Ett förslag är att skapa en regional fond där bland andra AP-fonderna kan ingå. Detta eftersom utvecklingen behöver drivas i så högt tempo att statens stöd är otillräckligt.
Det här rimmar med tankar som Jacob Wallenberg, ordförande i Investor och Svenskt näringsliv, nyligen förde fram i Dagens industri.
Jonas Söderberg tycker att förslaget är intressant och säger att SEB har ett starkt intresse av att delta i utvecklingen i norr.
– Det som händer här är ett skyltfönster för hur stora krafter som behövs för att sätta igång den gröna omställningen på riktigt. Det är spännande, tycker vi. Kan vi bidra i omställningen av företag som SSAB och LKAB till att bli grönare är det också av stor nytta för hela Sverige.
Jacob Wallenberg vill att Sverige ska låta AP-fonderna delta i investering av viktig infrastruktur.
– Den gröna omställningen är av den omfattningen att alla delar av samhället måste samspela på ett sätt som vi inte behövt göra i nutid. Vi vill vara en del av det och bidra med det vi kan.
På vilket sätt?
– Vi är redan i dag ett smörjmedel i samhället. Vi ska självfallet vara med med vårt nätverk och visa upp vilka möjligheter som finns för aktörer som inte finns lokalt.
Statliga medel, regionala medel, kommunala medel och även privata medel – allt behövs, menar han.
– Vi kommer inte att kunna möta utvecklingen om vi ska förlita oss bara på statliga pengar. Och min bedömning är att acceptansen i lokalsamhället för skattehöjningar är lägre än att hitta en finansiering på det här sättet.
AP-fonderna är lämpliga som finansiärer, enligt Jonas Söderberg.
– Det är rimligt att pensionsfonderna är med och säkerställer att vi får ett bättre samhälle att verka i. Säg att en andel av alla norrbottningars pensionspengar går till att investera i ett hållbarare Norrbotten, det är en intressant tanke.
" Säg att en andel av alla norrbottningars pensionspengar går till att investera i ett hållbarare Norrbotten, det är en intressant tanke, säger Jonas Söderberg.
Regelverket sätter dock stopp för AP-fonderna att göra liknande investeringar i dagsläget.
– Det skulle underlätta om Sverige från regeringshåll bidrog med en större strategi för omställningen, där AP-fondernas medverkan kunde vara en del.
Hur snabbt kan en regional fond finnas på plats, förutsatt att regeringen möjliggör finansiering av AP-fonderna?
– Att hitta en finansieringsstruktur är nog inte flaskhalsen här. Det är mycket annat som behöver vara på plats först för att få fram pengarna. Försörjningen av ström, exempelvis.
Konkret, vilka projekt är lämpliga för en regional fond att finansiera?
– Det är upp till stat, region och kommun att ange vilka tillgångar man anser är viktiga att äga. Vissa saker är lagstiftade och går inte att rucka på. Men som Luleå gör, att vissa delar av hamnen kan finansieras privat. Andra städer har tagit in privata medel för att bygga en bro över vattnet för att undvika att E4:an leds genom stadskärnan. Utbyggnad av energikällor är ett tredje exempel.