Ett prioriterat arbetsmiljöarbete och utveckling av ny teknik är de stora anledningarna till att antalet olyckor halverats i gruvorna de senaste 20 åren, anser Åsa Dahlfors, arbetsmiljöexpert vid Industriarbetsgivarna och Svemin.
Den analysen gör Åsa Dahlfors, rådgivare och expert på arbetsmiljöfrågor vid Svemin och Industriarbetsgivarna.
– Den positiva utvecklingen är resultatet av att bolagen under lång tid prioriterat arbetsmiljöarbetet och att hela tiden strävar efter att bli tryggare och därmed attraktivare arbetsplatser, säger hon.
Åsa Dahlfors har även uppdrag inom Euromines, EU:s motsvarighet till branschorganisationen Svemin. Vi träffar henne i samband med att Svemins arbetsmiljökonferens hålls i Luleå.
Årets tema är inkludering, likabehandling och värderingar. Åsa Dahlfors slår fast att även detta kokar ned till säkerhet.
– Är man trygg på arbetsplatsen, blir sedd och hörd, så vågar man också lyfta risker och missförhållanden. Nu när vi nått så pass långt när det gäller att få ned antalet olyckor är det här viktiga parametrar som vi skruvar på och som kan göra skillnad.
Statistik som vi begärt ut från Arbetsmiljöverket visar följande:
2002 var antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenska gruvor 144. 2022 var de 67 – alltså mer än en halvering (se faktaruta).
– Det har varit en stadigt nedåtgående trend, med viss avvikelse för åren kring pandemin, som till stor del beror på att tekniken hela tiden utvecklats, säger Åsa Dahlfors.
Ny teknik har gjort gruvorna säkrare. Trenden med en minskning av antalet olyckor har pågått en längre tid. Den här bilden kommer från en av Bolidens gruvor.
Nu fjärrstyr man maskiner vid fronten, scannar bergväggar som inte är förstärkta med drönare och skickar in robothundar till områden som kan vara osäkra för människor. Gruvjättar som LKAB och Boliden har kommit långt i utvecklingen mot självkörande fordon.
Men samtidigt är tempot för de gröna industrietableringarna högt uppdrivet. Tidsschemat är pressat samtidigt som nya processer ska tas i bruk.
Finns det några risker kopplat till den gröna omställningen?
– Nya tekniker och brytning av nya metaller kan förstås innebära nya risker, men att det skulle vara kopplat till ett forcerat tidsschema tror jag inte. Då ser jag en större risk i att arbetsbelastningen kan bli hög om man inte lyckas med kompetensförsörjningen fullt ut, att man inte får tillräckligt med personal och rätt kompetenser.
Med hjälp av drönare kan känsliga partier i gruvorna inspekteras utan att risker för människor.
En stor del av arbetet sker i samverkan med forskning. Flera av de stora gruvbolagen har projekt vid Luleå tekniska universitet kopplat till ny teknik och arbetsmiljöförbättrande åtgärder.
På EU-nivå drivs också arbetsmiljöåtgärder, bland annat mot ämnesgränsvärden. Ett exempel är nya direktiv som innebär sänkt gräns för kväveoxider till sommaren.
– Det är ett större problem i andra delar av Europa än i Sverige. Där har man inte fått ny teknik på plats tillräckligt snabbt, säger Åsa Dahlfors.
Samverkan mellan fack och arbetsgivare är bra, anser Conny Lundberg, ombudsman vid IF Metall.
Arbetsgivare och fack är dock inte överens.
– Vi vill ha en förlängd implementeringstid på tre år, men facket har en annan syn, säger Åsa Dahlfors.
– Euromines vill förlänga dispensen men från fackets håll säger vi tvärt nej. De har haft fyra år på sig redan. I Sverige har vi dock inte de här problemen, säger Conny Lundberg, ombudsman för gruvfrågor vid arbetslivsenheten i IF Metall.
Facket delar bilden av att det bedrivs ett bra utvecklingsarbete gällande arbetsmiljön.
– Det finns alltid saker man kan förbättra. Vi är överens om att ingen ska skada sig på jobbet, men hur man tar sig dit kan ju skilja. Men generellt har vi en väldigt bra samverkan med arbetsgivarna, säger Conny Lundberg.
Fjärrstyrda lok är en del av utvecklingen mot ny teknik. Bilden är från LKAB.
En ökad brandrisk är något som facket lyfter fram i samband med elektrifiering och att ny teknik införs.
– Batteridrivna fordon är en riskfaktor. Men återigen, det finns ingen som vill ha en brand i gruvan och vi är helt överens om vikten av att göra bra riskbedömningar, säger Conny Lundberg.
De nya industrierna, exempelvis Northvolts batteriproduktion och den vätgasbaserade ståltillverkning som SSAB och H2 Green Steel tänker använda sig, kommer i hög grad använda sig av automation och digital teknik, exempelvis artificiell intelligens (AI). Framtidens fabriks- och stålverksjobb kan bedrivas till stor del på distans.
"Nya tekniker och brytning av nya metaller kan förstås innebära nya risker", säger Åsa Dahlfors.
Åsa Dahlfors gör tummen upp när industrin följer gruvornas utveckling.
– Det är klart att det får ju inte tillkomma risker, exempelvis att en operatör sitter med flera olika dataprogram och samtidigt ska hålla koll på en väldig massa bildskärmar, så det blir en hög kognitiv belastning. Men generellt är det bara positivt när man minskar arbetsbelastningen och minskar riskerna för människorna med ny teknik.