– Det har aldrig varit ett större intresse från flygbolagen. Regionen är glödhet både för näringsliv och besöksnäring och det som ligger framför oss ser ut att vara av en dimension vi inte sett tidigare, säger hon.
Vi träffar Ann-Christin Viklund en förmiddag i ankomsthallen, som sjuder av liv och rörelse. På tavlan över ankommande och avgående plan radar SAS, Norwegian och Ryan Air upp sig i tät följd.
– Det är fantastiskt vilken snabb återhämtning efter pandemin som vi ser. Redan under 2023 kommer vi vara tillbaka på 2019 års siffror med 1,2 miljoner resenärer, och med det är vi den flygplats i Sverige som återhämtat sig bäst.
Den starka tillväxten i norra Sverige syns tydligt i passagerarsiffrorna.
– Det är mycket arbetskraft som flyger in från andra länder. Exempelvis har det varit många irländare kopplat till Facebooks serverhallsbygge och till Markbygden har det kommit många portugiser.
Expansionen och de gröna framtidsplanerna är en stark faktor till att flygbolagen är intresserad av regionen och etablerar sig på Luleå, där det senaste tillskotte är Ryanair som började flyga inrikes i mars.
– Fantastiskt bra för oss. Deras närvaro ger en tillgång till enormt många flyglinjer. De är Europas största flygbolag.
Förutom tre inrikesbolag har Luleå Airport även Eurowings, som flyger reguljärt till Dusseldorf den kommande vintern. Andra internationella säsonglinjer kan vara aktuella.
– Fler flygbolag ger fler valmöjligheter och ökar tillgängligheten. Vi har en kontinuerlig dialog med bolagen och tittar på vilka trafiklösningar som kan bli aktuella kopplat till de stora projekten. Bland annat kan det finnas behov av flyglinjer för att få in arbetskraft från exempelvis Polen och Baltikum.
Flygplatsen i Skellefteå har nyligen fått en direktlinje till Gdansk, som ungerska flygbolaget Wizz Air driver.
Hur stort kan resandet då bli när byggen som H2 Green Steels stålverk i Boden, Hybrits anläggning i Gällivare och eventuellt LKAB:s planer på en industripark på Svartön drar igång? I byggfasen kan det handla om uppemot 10 000 jobb, kanske fler.
– Totalt sett är vår prognos att vi är tillbaka på 2019 års passagerarsiffror 2023 men hur stor del som är arbetskraft är svårt att sia om, säger Viklund.
Fler resenärer innebär också att flygplatsen behöver utvecklas. I den masterplan som Luleå Airport tagit fram finns en rad olika scenarier och expansionsplaner dokumenterade; exempelvis nya uppställningsplatser för flygplanen, anslutningsvägar, utbyggnad av terminalen och områden för utökning av fraktverksamhet.
Utbyggnad av varumottagningen, som finns under gate 5, har redan påbörjats.
– Kravet på hanteringen av varor som ska in på flygplatsen har stramats åt på grund av säkerhetsregler inom EU. Allt mer skall röntgas och det leder till att vi behöver bygga ut vår varumottagning. Det är jättebra för oss själva men också för de kunder som har verksamhet här, alltså restauranger och taxfree. Vi räknar med att det är klart till sommaren.
En utbyggnad av terminalen med en 6:e "gate" finns på agendan. I sådana fall kommer den att byggas i sydöstra delen, nära gate 5.
– Det är här vi har yta för att bygga ut terminalen.
En utmaning är att även bagageanläggningen måste byggas ut. Den finns rakt under ankomsthallen, på en begränsad yta.
– Bagageanläggningen är hjärtat i flygstationen, där vi röntgar incheckad bagage, lastar och lossar. Men utrymmet är begränsat och vi måste därför hitta smarta lösningar. Vi vet i dagsläget inte exakt hur det kommer att se ut.
Sedan en längre tid tillbaka förhandlar Swedavia med Luleå kommun för att köpa marken vid flygplatsen. Frågan har hamnat i ett vänteläge, dels på grund av pandemin men framför allt för att området ligger i Norrbotniabanans korridor.
– Korridoren har legat där i tio år. Smärtgränsen för när beslutet borde tagits är passerad för länge sen. Här behöver man komma framåt snarast så att korridoren kan smalnas av.
Ann-Christin Viklund anser att det östra alternativet, med en dragning av järnvägen via flygplatsen in mot stan, är det enda tänkbara.
– Herregud, vi bygger en järnväg vart 100:e år. Då måste vi ändå se till att göra rätt, och det är att knyta ihop transportslagen. En sådan lösning skulle få stor betydelse för regionen. Regionens storlek skulle utökas genom att man snabbt och smidigt kan resa på ett hållbart sätt.
I flygplatsens visioner finns skapandet av ett Airport City, med en rad olika faciliteter och servicefunktioner, där bland annat ett hotellbygge på framsidan av anläggningen har nämnts.
Norrbotniabanan är en av pusselbitarna. En annan är att anslutningen till flygplatsen från E 4 måste förbättras.
– Den är inte bra i dag. En smal väg som saknar belysning. Vi jobbar mot Luleå kommun, Region Norrbotten och Trafikverket i den här frågan.
Samtidigt pågår ett arbete mot hållbart resande på olika fronter. Inom Swedavia är det flygplatserna i Umeå, Östersund och Visby som har elflyg på sitt bord. Andra fokuserar på biobränsle eller intermodalitet, det vill säga att man knyter ihop olika transportslag för att få ett hållbart resande.
– Vi hoppas att Pajalalinjen kan bli elflyg i framtiden. Den är väldigt lämpad för det eftersom det är en kortare sträckning och mindre flygplan.
För längre flygningar är biobränsle högaktuellt.
– Tillsammans med olika företag är Swedavia med i projekt mot storskalig produktion. Utvecklingen har stor potential och är jätteviktig. Just nu är det för dyrt med biobränsle, säger Viklund.
Tree Power går ut på att producera flygbiobränsle ur restprodukter ur skogen och drivs av bland andra Luleå Business Region och Luleå tekniska universitet. Projektet är intressant ur Luleå Airports synvinkel.
– Vi följer det mycket noga. Storskalig produktion av biobränsle för flyg skulle vara fantastiskt att få till i vår region.
I Skellefteå ska ett spektakulärt försök med flygande taxi genomföras. Bland andra tyska företaget Volocopter har tagit fram ett batteridrivet fordon som kan liknas vid en större drönare. Tanken är att transportera passagerare till och från flygplatsen.
– Det där är ju häftigt. Ett helt nytt sätt att förflytta oss i luften. Det är som att en avlägsen framtid redan är här. Positivt att Skellefteå jobbar med detta.