Daniel Rova, kontorschef för Sweco i Luleå.
– Det här ska ses som ett inlägg i debatten om attraktiva och klimatsmarta samhällen, och vikten av att vi blir fler människor i norra Sverige. Vi tror att det finns stora vinster för hela samhället i en sådan här lösning, säger Daniel Rova, kontorschef vid arkitektur- och teknikkonsultbolaget Sweco i Luleå.
Visionen föddes vid en workshop som Sweco arrangerade i Luleå i december, där representanter från kommuner, företag och Luleå tekniska universitet deltog.
På tisdagen presenterade Sweco planen inför Business Arena i Umeå, ett event för aktörer i fastighets- och samhällsbyggnadsbranschen.
– Tajmingen är väldigt bra. Det finns just nu en stark vilja att investera i norra Sverige och ett lika starkt intresse att göra något riktigt bra, just för att skapa hållbara och attraktiva samhällen. Samtidigt finns ett antal klimatmål som faller ut 2030, säger Daniel Rova.
Grundtanken är att slå två flugor i en smäll: ta tillvara på den enorma mängd spillvärme som i framtiden kan skapas av gröna industrisatsningar som företag som H2 Green Steel och SSAB planerar, samtidigt som man löser problemet med de begränsningar i järnvägstrafiken, som finns på sträckan i dag.
Järnvägen ska byggas på höjd. Under rälsen drar man ledningar för fjärrvärme, el och vatten.
– Då kopplar man ihop städerna på flera sätt och gör dem mindre sårbara, eftersom man i olika tider kan tillgodogöra sig överskott på energi. Slår man ihop flera infrastruktursatsningar så blir det snabbare, billigare och smartare att genomföra, säger Daniel Rova.
Så här kan en tågbro mellan Boden och Luleå se ut.
Eftersom järnvägen byggs på en bro blir tillståndsprocesserna enklare, enligt Sweco.
– Det går snabbare än att bygga en vanlig järnväg efter marken eftersom miljöpåverkan blir mindre. Och lägger man på alla andra ledningar som kräver separata tillståndsprocesser så blir det en stor tidsvinst. Ledningarna hängs på eller gjuts in under järnvägen.
Sweco bedömer att byggtiden för tågbron är 4–5 år.
– En spännande teknisk lösning, men också ett sätt att bidra till inflyttning. Vi ser framför oss att det längs sträckan växer fram hållbara stationssamhällen med exempelvis bebyggelse vid vatten och odlingar med hjälp av spillvärme. På det viset binder man ihop städerna och bidrar till ett självproducerande samhälle. Det "cirkunära samhället", som vi valt att kalla det.
Sweco har skissat på två olika alternativa dragningar. En efter väg 97, en annan över Persön och Bensbyn.
Sweco har tittat på två tänkbara dragningar: längs väg 97 eller över Persön och Bensbyn.
– Det finns olika fördelar med de olika sträckorna. Man kan också tänka sig en dragning på södra sidan av älven.
Finns det några exempel på liknande lösningar?
– Inte i Sverige, men i andra delar av världen.
Vilken höjd ska järnvägen ha?
– Den går att anpassa. Vill man ha trafik under kan den vara på fem meters höjd kanske. Men den kan också räcka med en meters höjd.
Hur mycket kan ett sådant här projekt kosta?
– Vi har ingen peng men vår bedömning är att det blir betydligt billigare än att bygga alla ledningar var för sig.
Daniel Rova säger:
– Vi är inte de första som tänker på det här. Vi vet att liknande tankegångar finns hos arkitekter, planerare och kommuner. Vi har lyft fram sträckan Boden-Luleå som ett exempel. Andra platser i norr där det i framtiden går att göra något liknande är mellan Kiruna och Gällivare, och i Skellefteå, där Northvolts verksamhet kommer alstra mycket spillvärme.
Så här mycket räcker spillvärmen som kommer finnas i Boden och Luleå till.