Luleåföretaget har nischat sig som ett ombud åt företag som anställer arbetskraft utifrån, antingen från andra delar av Sverige eller från utlandet.
En del handlar om "relocation", det vill säga hjälp med att exempelvis hitta bostad, förskola till barnen, sysselsättning till medföljande och lösa svenskaundervisning.
En annan del är rådgivning kring arbetslivsregler, lönesättning och stöd för att hantera ansökningar om arbetstillstånd för individer.
– Vi jobbar direkt mot Migrationsverket och kan ordna ett besked inom tio dagar. Ett slags snabbspår, säger Peder Hansson.
Kunder är företag från hela landet och från en rad olika branscher.
– Jag vet faktiskt inget annat företag i norra Sverige som gör samma sak som oss och har samma erfarenhet.
Peder Hansson grundade företaget 2009. Det senaste året har efterfrågan ökat stort.
– Från början skötte jag verksamheten själv och tog in konsulter som stöd. Men under 2021 anställde företaget tre personer, plus att vi har ett antal underkonsulter. Vi får 8–10 nya kunder i veckan. Omsättningen ökade med mellan 30 och 40 procent förra året.
Behovet lär inte minska de närmaste åren, med tanke på de stora industriprojekt som planeras.
Med allt fler gästarbetare och utländska underleverantörer ökar också brotten mot arbetslivsregler. Peder Hansson anser att de flesta företag inte är ute efter att utnyttja arbetskraft för att maximera vinster.
– Det finns definitivt rötägg, som överallt annars i samhället. Men generellt finns en vilja att göra rätt. Det finns däremot en stor okunskap hos företagen. Det svenska regelverket är inte helt enkelt och det är lätt för arbetsgivare att göra fel. Ett exempel är att vissa asylsökande har rätt att arbeta medan andra inte har det. Det gäller att säkerställa vad som gäller.
– Företag, offentlig verksamhet och enskilda kandidater hör av sig till oss med frågor. Det har hänt att en individ redan arbetat ett halvår och vi har konstaterat att det inte gått rätt till och att man bryter mot lagen. Där blir rådet givetvis att avbryta direkt.
Facket är tydligt med att man vill att företagen ska teckna kollektivavtal, men något lagkrav finns inte.
– Kollektivavtal kan ge en falsk trygghet. Många företag tror att bara för att en underleverantör tecknat kollektivavtal så är alla papper i ordning, men så är det inte. Man kan fortfarande anställa personer utan tillstånd att arbeta i Sverige och ge vilka löner som helst. Men mycket blir enklare med kollektivavtal och processen med ansökning om arbetstillstånd går snabbare.
Hansson anser att nyttjandet av utländsk arbetskraft har ett oförtjänt dåligt rykte.
– Verkligheten är att många som kommer till Sverige är högutbildade eller besitter expertkompetens, och att många branscher inte klarar sig utan dem.
På uppdrag av Region Norrbotten gjorde Terminal 5 för några år sedan en undersökning om vilka hinder som förelåg för att anställa från utlandet.
– Det visade sig att många företag exempelvis använder it-system och interna rutiner som inte är internationellt anpassade, och att det fortfarande inte är en punkt i utvecklingen av organisationen. Konkurrensen om kompetens blir allt hårdare i norra Sverige. De företag som vänjer sig med att jobba med utländsk expertkompetens kommer bli vinnare, säger Peder Hansson.