Gruvan är en av de klassiska utställningara på Teknikens hus, där Josefin Wäppling Bernárdzon är verksamhetsutvecklare.
Det anser Josefin Wäppling Bernárdzon, verksamhetsutvecklare vid Teknikens hus i Luleå.
– I kommunikationen mot barn och ungdomar kommer science centers ha en viktig roll för samhällsomställningen. Förutom att vi bidrar till ökat intresse för naturvetenskap och teknik i tidig ålder så är vi också en attraktiv, publik plats dit en familj kan åka och uppleva saker tillsammans, säger hon.
En del av Teknikens hus vision är att "tända gnistor för en smartare framtid varje dag".
– Vi utbildar för framtiden med samtiden runt omkring oss.
Josefin Wäppling Bernárdzon poängterar vikten av att nå de unga medan "teknikfönstret" är öppet.
– Ska man få dem nyfikna och intresserade måste teknikintresset komma in tidigt. Det går inte att komma till universitetet och bjuda på tacobuffé och tro att studenterna ska bli intresserade. Då har de redan bestämt sig. Det går inte heller att ta med mindre barn till tung industri, men den kan de möta här.
VR-teknik är ett av knepen för att skildra verksamheten i gruvan "Ska man få barnen nyfikna och intresserade måste teknikintresset komma in tidigt", säger Josefin Wäppling Bernárdzon.
Bland de klassiska utställningarna som finns kvar sedan starten i maj 1988 finns gruvan och stålverket. Här kan man bekanta sig med mineraler, ortdrivare och krossar, följa pelletiseringen och malmens väg till masugnen och stränggjutningen.
Inte så konstigt eftersom LKAB och SSAB finns med bland grundarna och är självskrivna samarbetspartners.
Förut kunde man göra sprängningar och känna vibrationer i gruvan. Den biten är ersatt med virtual reality-teknik (VR), då en betydande del av dagens gruvarbete sker digitalt.
Men det gröna teknikskiftet, där vätgasen ska ersätta kolet i järn- och stålframställningen, innebär ännu fler förändringar.
– Vi jobbar hela tiden med vad som ska bli nästa steg och har en dialog med våra samarbetspartners. Men varje utställning kostar flera miljoner och det gäller att planera noga, säger Josefin Wäppling Bernárdzon.
Stålframställningen är en teknik som kommer förändras i framtiden, något också kräver förändring på Teknikens hus. "Vi jobbar hela tiden med vad som ska bli nästa steg", säger Josefin Wäppling Bernárdzon.
Några nya utställningar är inte konkret utformade ännu.
– Vi håller på med en förstudie för en ny energiutställning. Vi behöver visa upp energislagen sol, vind och vatten och förklara hela energisystemet för barnen, från producent till konsument. Vi utgår alltid från barnens perspektiv i allt vi gör. I framtiden vill vi så klart visa upp en ljusbågsugn. Och vätgasen, som är så otroligt central i omställningen och finns i flera processer, där behöver vi visa hur och var den produceras, hur den används och transporteras.
Viktig läroplats. Jaana Ohtonen berättar att skolan i Haparanda planerar att intensifiera arbetetet mot naturvetenskap och teknik.
Teknikens hus tar emot skolklasser och fortbildar lärare från hela länet.
Den här dagen är tjänstepersoner från barn- och utbildningsförvaltningen i Haparanda på besök för att bekanta sig med utställningar och få information om vilka möjligheter som finns. Jaana Ohtonen, skolutvecklare, anser att samarbetet med Teknikens hus inte går att överskatta.
– Den gröna utvecklingen är framtidens jobb, inte bara här utan även i finska Lappland. I Haparanda kommer vi att intensifiera arbetet mot teknik och naturvetenskap, och det som sker i klassrummet räcker inte. Eleverna måste också få upplevelser och kontakt med tekniska lösningar, arbetsplatser och karriärvägar, säger Jaana Ohtonen.
Samtidigt är även en klass från årskurs sju på Örnässkolan i Luleå på studiebesök. Eleverna får bland annat konstruera sin egen tryckluftsraket och skicka iväg den, samt testa på att skapa energi med hjälp av att dra i ett rep.
Beroende på hur intensivt eleverna drar når de upp till olika nivåer. Mätaren visar hur mycket energi som krävs för att skicka ett sms, en bild och ett videoklipp. Den visar också skillnaden i hur mycket energi som kan sparas i ett energieffektivt datacenter.
Poff! Eleven Amina Bourhil och Teknikens hus Linda Ökvist tittar långt efter tryckluftsraketen.
– Det är bra utställningar och upplevelser. Man har kul på samma gång som man lär sig om exempelvis stålframställning och papperstillverkning, säger eleverna Klara Ström, Anna Hansson och Hulda Lindqvist.
Vilgot Åberg, Emelie Stenman och Nova Nordgren testar energiförbrukningsmätaren i Teknikens hus.
Josefin Wäppling Bernárdzon lyfter fram vikten av Teknikens hus och andra science centers funktion:
– Innan jag började på Teknikens hus jobbade jag på Ung företagsamhet mot unga för att få dem att tidigt se möjligheterna och potentialen i att stanna kvar här uppe. Nu jobbar jag mot ännu yngre barn, men syftet är detsamma. Vi visar inte bara upp samhället, vi är med och bygger det.
Hon fortsätter:
– Science centers är den kompetensarena som sammanför industri, akademi och civilsamhället. Om norra Sverige ska lyckas med utmaningen är vi en viktig aktör.
Josefin Wäppling Bernárdzon berättar om Teknikens hus framtidsplaner.
