Här är Luleås trafikproppar när godsvolymerna ökar

Luleås transportproppar hotar industriboomen. Underdimensionerade trafikleder och små rondeller är hinder när godsvolymerna fyrdubblas i hamnen. Nu höjer Luleå näringsliv rösten för att Norrleden ska byggas.

Här ses kritiska passager i Luleås infrastruktur när det gäller transporter av gods till och från hamnen och in och ut ur Luleå. Röd färg är akuta. Alltså Storsandsvägen och två rondeller efter Svartöleden.

Här ses kritiska passager i Luleås infrastruktur när det gäller transporter av gods till och från hamnen och in och ut ur Luleå. Röd färg är akuta. Alltså Storsandsvägen och två rondeller efter Svartöleden.

Foto: Luleå Business Region

Luleå2022-06-21 15:05

– Det är en viktig framtida transportlänk och det är hög tid att starta arbetet på allvar, säger Magnus Brevemark, ordförande i Luleå näringslivs branschråd för infrastruktur och transport.

Den heta potatisen diskuterades vid evenemanget Tillväxtfokus Luleå i Vetenskapens hus i Luleå på tisdagen, där representanter från bland annat kommunen och Trafikverket deltog.

undefined
Magnus Brevemark

Bakgrunden är de stora industrisatsningar som planeras; H2 Green Steel, LKAB:s projekt Hybrit och Reemap, Fertiberias konstgödselfabrik, Talgas fabrik för batterikomponenter och så vidare.

Det handlar dels om stora och tunga transporter under byggtiden, och dels om kraftigt ökad mängd gods som när driften är igång ska skeppas in och ut ur Luleå hamn.

En beräkning visar att Luleå hamn kan gå från cirka 8 miljoner ton/år till drygt 40 miljoner ton när alla industrier är igång.

undefined
Här ses kritiska passager i Luleås infrastruktur när det gäller transporter av gods till och från hamnen och in och ut ur Luleå. Röd färg är akuta. Alltså Storsandsvägen och två rondeller efter Svartöleden.

På något sätt ska godset till och från hamnen. Luleå näringsliv har gjort en kartläggning över möjligheter och utmaningar i infrastrukturen.

När det gäller järnvägen finns inga större begränsningar förutom att det är trångt mellan Luleå och Boden och att järnvägen inte har förbindelse med Hertsöfältet.

Men för vägnätet är läget alarmerande. Luleå kommun har tidigare beräknat att trafiken till och från Hertsöfältet kommer att dra cirka 150 tunga fordon per dygn efter Hertsövägen. Alternativa vägdragningar har uteslutits. Kommunen vill inte heller ha tung trafik genom centrum.

Därmed återstår egentligen bara Svartöleden, som riskerar att bli rena Essingeleden för långtradare.

undefined
Tunga transporter med långtradare på över 30 meter kommer öka kraftigt när de stora industribyggena drar igång.

Förbindelsen till E 4 kan ske på olika sätt. Via väg 97 är ett alternativ. Men efter Svartöleden finns två mindre rondeller vid Burströmska och Kronanbacken som båda innebär problem för större transporter.

Det går att komma runt via Kronanvägen, men där finns också mindre rondeller. Klarar transporterna det finns möjligheten att nå E 4 via Sinksundet, Bensbyn och Persön, men även den vägen har trånga passager och passerar nära bostäder.

En annan möjlighet är via Södra hamnleden och Bergnäsbron, men bron är begränsad både i höjd och tyngd, och kommunen vill inte heller ha tung trafik den vägen.

undefined
Luleå hamn.

Parallellt med dessa utmaningar finns planer på att minska trafiken i centrum och göra Södra hamn-leden enfilig.

– Vilka vägar vill vi ha de tunga transporterna på? Det är positivt att vi samlas och diskuterar frågan. För om vi inte löser det så riskerar projekt att stoppas eller bromsas. Det blir högre kostnader och allting drar ut på tiden, säger Magnus Brevemark.

Luleå näringsliv vill att kommunen och Trafikverket snarast får igång arbetet med Norrleden, det slumrande projektet från 1990-talet. Transportlänken är tänkt att gå från E 4 i höjd med Rutvik, mellan Bensbyn och Hällbacken/Dalbo, över Revelsudden och genom Ormberget/Hertsölandets naturreservat för att angöra Hertsövägen, öster om Hertsö centrum.

– Norrleden kan lösa en hel del av problemen. Jag förstår att det finns höga naturvärden och andra hinder men det är viktigt att vi har den här diskussionen nu och försöker hitta lösningar, säger Magnus Brevemark.

undefined
I den här korridoren planeras Norrleden.

I Skellefteå har Northvolts entre drivit fram ett allmänt högt trafiktryck som kollektivtrafik, vägnät och transportsystem inte är byggt för. Åtgärder har gjort situationen tillfälligt ännu värre.

Själva fabriksbygget har inneburit en del transportproblem från Skellefteå hamn men på det hela taget fungerat väl, uppger Peter Mörtlund, vd för Shorelink.

– Om man jämför med de transporter som behövs för att bygga H2 Green Steels stålverk är det stor skillnad. Då behövs betydligt större volymer och transporter. De anläggningar som byggs vid hamnen i Luleå har självklart mindre utmaningar, säger Mörtlund.

undefined
Sträckan mellan Bergsbyn och Skelleftehamn. Några av Trafikverkets åtgärder, med bland annat rondell och trafikkameror, är markerade.

När Northvolts fabrik är i full produktion förutspås nya utmaningar i Skellefteå. Den huvudsakliga transportkorridoren väg 372 blir hårt belastad. Åtgärder som gjorts eller planeras är förstärkning av bro och bygge av rondell, där trafiken leds av till en ny väg mot Northvolt, som ska stå klar runt 2025. Även gång- och cykelvägar har anlagts i området. Längre fram i tid kommer omledningen av E 4 runt Skellefteå.

Om inte transportvägarna för Luleå hamn löses varnar Peter Mörtlund för att bolagen kan tvingas ta andra hamnar i anspråk. Exempelvis Piteå och Kalix.

– Om det är lättare att ta in godset kan man välja andra hamnar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!