Via tunnlar på cirka 100 meter når man berggrummet där vätgasen ska lagras och trycksättas.
Först byggdes Hybrits pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp, där produktionen inleddes under 2021.
Nu är snart nästa pilotanläggning klar. I det närliggande Svartöberget ska storskalig lagring av den vätgas som produceras vid Hybritanläggningen göras.
Tanken är att vätgas ska produceras när tillgången till el är god, exempelvis när det blåser mycket. Det innebär att produktionen kan säkras även när eltillgången är sämre.
– Vätgaslagret har en stabiliserande påverkan på elsystemet, det vill säga risken för ett överbelastat system minskar. Vi vill utveckla Hybrittekniken så att det passar väl in i det framtida elsystemet med mer väderberoende elproduktion, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Arbetet med att bygga lagret har pågått sedan maj 2021.
Arbetet med att bygga vätgaslagret inleddes i maj 2021. Planen är att ta anläggningen i drift till sommaren och att genomföra tester fram till 2024.
Under hösten och vintern har anläggningens viktigaste delar kommit på plats. Bergrum och anslutningstunnlar är anlagda. Vidare har ett ventilationsschakt borrats från toppen av berget till bergrummets övre del. En kompressor som ska trycksätta vätgasen har lyfts in och rörledningar är på plats.
– Väteatomen och vätgasmolekylen är de minsta som finns, det skapar speciella utmaningar. Vi vill se att lagret klarar av variationer i tryck och klarar att följa med när elproduktionen varierar, säger Susanne Rostmark, forskningsledare vid LKAB.
Svartöberget i Luleå är platsen där lagret byggs.
Tekniken är benämnd Lined rock cavern (LRC) och är väl utprövad för naturgas. Men när det gäller vätgas är anläggningen i Svartöberget unik.
Pilotanläggningen ska rymma 100 kubikmeter vätgas som trycksätts upp till 250 bar. Bergrummet ligger 30 meter från markytan, på cirka 100 meters avstånd från ingången till tunnlarna.
Martin Pei, initiativtagare till Hybritprojektet.
Bergartens kvalitet är viktig. Svartöberget består av amfibolit med inslag av pegmatit och röd granit.
Nästa steg i Hybritprojektet är den demoanläggning som ska byggas i Vitåfors, Malmberget.
– Det som är så fantastiskt med Hybrit är just hur många olika innovativa delar initiativet består av. Vätgaslagret är ett bra exempel på hur vi testar och använder oss av innovationer för att nå målet med en helt fossilfri värdekedja först i världen, säger Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, och initiativtagare till Hybritprojektet, som är ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall.
Den första fossilfria järnsvampen har producerats vid Hybrits pilotanläggning.