Karta över området i Nunasvaara och Niska. Torne älv rinner söder om området, och Vittangiälven (till höger) mynnar i Torneälven i Vittangi.
"Länsstyrelsen bedömer att det är möjligt att reglera de störningar som uppkommer i samband med etableringen och driften av gruvverksamheten till acceptabla nivåer", skriver myndigheten.
Länsstyrelsen anser att Talga måste vidta ett antal åtgärder och uppfylla villkor kopplat till bland annat rennäring, utsläpp av vatten och ekonomisk säkerhet för efterbehandling.
Ekonomisk säkerhet:
Talga har angivit en ekonomisk säkerhet på 225 miljoner, varav 85 miljoner gäller sandmagasinet. Men länsstyrelsen sätter frågetecken för möjligheten att ta morän i området och vill att en ekonomisk säkerhet ska uppgå till minst 400 miljoner.
Rennäringen:
Talga anger ett antal skyddsåtgärder, exempelvis att brytningen bara ska ske under sommarhalvåret, att området ska utformas på ett strategiskt sätt och att störningar från buller, ljus, damm och lukt minimeras. Bolaget ska också genomföra årliga samråd med samebyarna Talma och Gabna.
Renskötseln bedrivs mestadels vintertid i området.
Länsstyrelsen anser bland annat att domstolen bör föreskriva villkor för bullernivåer och villkor för transporter som sker i samband med flytt av renar.
Utsläpp av vatten:
Sjön Hosiojärvi ingår inte Kalix- och Torne älvs Natura 2000-område, men det gör däremot både den östra och västra bäcken som avvattnar sjön. Talga ska rena allt vatten som släpps ut. Bolaget uppger i ansökan att det främst är halter av sulfat, kalcium, klorid som väntas öka något, men också fosfor, kväve och metaller. Koppar, zink och nickel är viktigast att övervaka och begränsa. Talga vill skjuta upp prövotiden för vilka slutliga villkor som ska gälla för dessa metaller.
Nunasvaara ligger cirka en mil väster om Vittangi.
Länsstyrelsen säger nej till uppskjuten prövotid. Myndigheten vill att Talga ska uppge halter för relevanta ämnen i bräddat vatten till Hosiojärvi och östra bäcken, och att villkor ska anges som månadsmedelvärde. Länsstyrelsen vill också att Talga redogör för varför bräddade mängder vatten med angivna halter inte påverkar Kalix- och Torne älvs system.
Artskyddsbestämmelser:
Utifrån inventeringar anser Talga att ingen dispens behövs för påverkan på bland annat skyddade fåglar och groddjur. Arter som kungsörn, lappmes och tretåig hackspett förekommer, men bedöms inte använda området som fortplantningsplats eller rastplats. Länsstyrelsen har ingen annan åsikt men vill att Talga redovisar hur exempelvis buller påverkar arterna i närområdet. Talga har sökt dispens för påverkan på fridlysta växter, så kallade lummerarter, vilket länsstyrelsen anser kan beviljas.
Talga planerar att anlägga ett dagbrott för att bryta grafit i Nunasvaara södra.
Damning, vibrationer:
Damning kan enligt Talga uppstå vid sprängning och krossning av berg, lastning och lossning av gråberg och malm, samt transporter inom området. Talgas åtgärder är bland annat att vattenbegjuta vägar, bygga in sekundärkrossen och transportera grafiten från området i förslutna behållare.
Länsstyrelsen vill att Talga villkoras att mäta nedfallande stoft, och utesluter inte heller villkor för reningsutrustning som används vid drift av krossen samt ett gränsvärde för stoft i utgående luft från stoftreningsanläggningen.
Grafiten ska transporteras till Luleå och förädlas.
För vibrationer och luftstötvågor anser Talga att påverkan blir liten, men avser ändå att vidta skyddsåtgärder, exempelvis att förvarna allmänhet vid sprängningar och etablering av skyddszon vid sprängning.
Länsstyrelsen anser att vibrationsnivåerna kommer leda till frågor och klagomål hos närboende, och vill att domstolen ska föreskriva villkor.
Länsstyrelsen i Norrbotten är positiv till Talgas möjligheter att starta en grafitgruva i Vittangi. Uttalandet påminner om det som myndigheten gav inför H2 Green Steels prövning.