Stina Lundberg, chef för Norrskenets hälsocentral.
Det berättar Stina Lundberg, chef för Norrskenet hälsocentral i Kiruna.
– Vi har haft många familjer hos oss på mödravården som har flyttat på grund av att det är långa avstånd till sjukvård, säger hon.
BB i Kiruna lades ned 2001, tio år senare även kirurgin. Båda åtgärderna motiverades med bristande patientunderlag. Man ville satsa på kvalité.
Det har inneburit att gravida i Kiruna måste åka tolv mil med bil för att föda, på BB i Gällivare. Ida Gärdemalm fick nog efter två barn. Hon bor idag i Kristinehamn i Värmland, men är på tillfälligt besök hos sin pappa Kurt Gärdemalm.
– Akuten är bra men när det kommer till mödravården är sjukvården dålig. Jag kommer ihåg när vi kom till BB i Gällivare och fick beskedet att det inte var dags än. Vi fick vända och köra hem igen, berättar Ida Gärdemalm.
De många satsningarna i norra Sverige medför att befolkningen i Malmfälten behöver växa. Kiruna behöver gå från dagens 22 600 till 1970-talets toppnivåer och 30 000 personer. För att fler ska lockas till gruvstaden måste sjukvården bli bättre, menar både Ida och Kurt.
Ida Gärdemalm har lämnat Kiruna. Hon och hennes far Kurt Gärdemalm är kritisk till sjukvården.
– Som det är nu är det för långa väntetider till vården. Får man en remiss till Sunderbyn kan tåget vara inställt på vintern. Och om tåget går måste jag åka fem på morgonen för ett snack med läkaren, för att sen åka tillbaka samma kväll. Det är en absurt, säger han.
Några hundra meter från Kiruna sjukhus ligger det privata alternativet Norrskenet hälsocentral där Stina Lundberg är chef. Hon berättar att bristen på sjukvård spelar roll och hon känner till många som gör som Ida.
– Många resonerar att de lika gärna kan flytta söderut när deras hus ska rivas i och med samhällsomvandlingen här, säger Stina Lundberg.
Hon berättar om en födsel som skedde i hemmet i en by i östra delarna av kommunen.
– Som tur var råkade två av våra läkare vara på plats i Karesuando där vi har filial. De fick rycka in och förlösa barnet. Mamman hade blivit hemskickad från BB i Gällivare, 18 mil bort.
Kiruna sjukhus.
En annan konsekvens är att Stina Lundberg har mycket svårt att rekrytera läkare och barnmorskor till Kiruna. Dessutom är hon tvungen att konkurrera lönemässigt när gruvbranschen lockar med höga löner.
– Vi har mycket högre löner här i Kiruna än vad de har i Luleå, säger hon.
Det är Linda Frohm (M) väl medveten om. Hon är regionråd i länet och är en av de högst ansvariga politikerna i Region Norrbotten. Hon berättar att konkurrensen om medarbetarna är tuff i malmfälten där LKAB erbjuder höga löner och där legitimerade sjuksköterskor eller barnmorskor tjänar mer om de tar ett jobb i gruvan istället.
– Även om regionen har beslutat att vi måste vara attraktiva och att vi ska ha löner som ligger över medel i landet kommer vi aldrig fullt ut att kunna konkurrera med deras löner. Och konkurrensen kommer öka ytterligare då alla branscher säger att de saknar arbetskraft.
"Det finns ingen möjlighet att ha två förlossningsavdelningar i Malmfälten", säger Linda Frohm.
Region Norrbotten ska få ersättning av LKAB när stadens sjukhus ska rivas. Frohm säger att vården ska genomlysas för att rätta till eventuella brister. Men hon är redan idag tydlig med en sak.
– Vi har 500 födslar per år i malmfälten. Det finns ingen möjlighet att ha två förlossningsavdelningar. Men vi måste säkra mammorna och se till att staten bygger en väg som alltid är framkomlig. Föräldrar måste också bli erbjudna att övernatta på patienthotellet, säger Linda Frohm.