Suptallens rastplats ligger nära området för grafitfyndigheten. Peter French är miljöchef vid Talga.
Strax efter rastplatsen Suptallen lämnar vi E 45:an och svänger in på grusvägen. På skylten står det Torneälven och Nunasvaara.
Vi passerar älven, svänger igen, och skumpar bitvis fram efter en skogsbilväg bruten i skog av tall och björk, samtidigt som Hugo Pires på engelska berättar om Talgas planer i sommar.
– Tillståndet för provbrytning är på 25 000 ton. En del bröt vi fjol. Resterande mängd ska vi bryta nu. Det kommer förhoppningsvis ge oss många av de svar vi söker.
Gruvingenjören Hugo Pires och Liz Asplund, ansvarig för samhällskontakter, berättar om Talgas planer. Här på platsen för sommarens provbrytning vid myren i Niska södra.
Hugo Pires kommer från Portugal och är Talgas gruvingenjör.
– Det är svårt att hitta bättre grafit för batterier än den vi har här, säger han.
Talgas övergripande plan är att bryta grafit i fyndigheten Nunasvaara södra. Enligt tillståndsansökan ska 100 000 ton årligen brytas, anrikas, transporteras till Luleå med två lastbilar per dygn och förädlas till batterikomponenter i den anodmaterialfabrik som planeras till Hertsöfältet. Produkten heter "Talnod C".
Med i bilen finns även Liz Asplund, samhällskoordinator.
– 100 000 ton, det är ungefär vad LKAB och Boliden tar upp på en dag, säger hon.
Här ses det planerade området. Kartan är hämtad ur Kiruna kommuns underlag.
Inledningsvis ska brytningen ske i ett dagbrott. Nunasvaara södra beräknas ha en livslängd på 24 år och skapa ett 60-tal jobb.
Men Talga har provborrat på fler platser i området; Nunasvaara norra, Niska södra och Niska norra, och ansökt om bearbetningskoncession för dessa. Framtida planer innefattar underjordisk brytning. Talga bedömer att grafitfyndigheten är Europas största.
– Vi ska borra för att få kunskap om de olika grafitfyndigheterna sitter ihop, säger Hugo Pires.
* * *
"Ett riktigt trivselland". Så betecknar Aslak Allas området där Talga vill bryta grafit.
Kartan på bordet i Talma samebys kansli på Samegården i centrala i Kiruna, visar området väster om Vittangi. Med en penna ritar Talmas ordförande Aslak Allas ringar och berättar.
– Det är fina marker som samlar mycket ren. Ett riktigt trivselland med varierande bete, myrmarker, tallhedar och hänglavskogar. Ett av våra viktigaste områden för vinterbete, men vi har rätt att använda området året om och det händer att vi använder det vid olika tidpunkter under året. Ofta är det mindre snö efter Torneälven, säger han.
Vittangiälven rinner in i Torneälven i Vittangi. Aslak Allas berättar att samebyn kallar området "Skaidi", sammanflödet. Detaljplansområdet är cirka åtta kvadratkilometer.
Nunasvaara och Niska ligger i Talma samebys renbetesland.
– Men inklusive störningszoner så tappar vi 60 kvadratkilometer. Det här är ett område som är relativt fritt från rovdjur. Om vi tvingas längre västerut så kommer vi också att få betydligt fler rovdjursskador.
Även samebyarna Gabna och Saarivuoma berörs på olika sätt om det blir gruvdrift, men det huvudsakliga området är Talmas. Aslak Allas bedömer att en gruva får svåra följder för samebyn, som har mellan 5000–8000 renar och ett 20-tal renskötselföretag.
– Vissa renskötare kommer tvingas sluta. En sjättedel av byn riskerar att slås ut. Bolaget säger att de kan tänka sig att bara bryta under sommaren men det gör ingen roll för skillnad för oss, eftersom det ändå kommer pågå verksamhet i området under vintern.
* * *
En lastbil med sten kommer efter grusvägen vid myren i Niska, där Talga provbryter i sommar.
Bilen stannar. Vi kliver av vid en myr inte långt från sjön Hosiojärvi. På avstånd arbetar en grävmaskin för att bereda mark. Ett lass med sten kommer med lastbil, material som ska användas till att göra tillfällig infrastruktur.
Det är här, vid Niska södra, som Talga provbryter grafit under sensommaren. Hugo Pires berättar att grafiten ligger ytligt, just under moränlagret.
– Vi borrar och spränger ungefär till tio meters djup. I oktober ska allting vara klart. Då skrapar vi tillbaka allt material. Fällda träd går inte att göra något åt, men i övrigt ska vi återställa området så bra som möjligt, säger han.
"Vi är optimistiska när det gäller tillståndet", säger Peter French, miljöchef vid Talga Group.
Renskötsel och Natura 2000-klassade våtmarker finns i området. Även närhet till den skyddade Torneälven. Längre norrut rinner Vittangiälven.
– Området är känsligt och vi vill lämna så få spår efter oss som möjligt.
I maj 2020 lämnade Talga in ansökan om miljötillstånd och bearbetningskoncession. Parallellt pågår även en detaljplaneprocess vid Kiruna kommun. I våras kungjorde mark- och miljödomstolen tillståndsprövningen. Syn i området ska göras den 20 september.
Med minibuss ansluter Talgas miljöchef Peter French till myren vid Niska södra.
– Vi är optimistiska när det gäller tillståndet. Vi hoppas på förhandling under senhösten, säger French.
* * *
Vid Samegården i Kiruna har Talma sameby sitt kontor. "Varför ska vi sluta leva vårt liv för 60 jobbs skull?", säger Aslak Allas.
Tiden för att yttra sig inför miljöprövningen gick ut den 23 juni. Talma sameby har sökt anstånd och är i förlängningen inställd på att ta rättslig strid om Talga får gruvtillstånd av domstolen.
– Vår mark är egendomsskyddad och jag ser inte att det skulle finnas något allmänintresse för en grafitgruva. Om vi måste kommer vi driva ärendet ända till Högsta domstolen, säger Aslak Allas.
Han hänvisar till urfolksrättigheter, och anser att en norsk dom kopplad till renskötseln som kulturell rättighet, kallad Fosendomen", ytterligare stärker samebyns rättigheter.
I Rönnbäcken nära Tärnaby är Vapstens sameby i en liknande situation som Talma, sedan bolaget Bluelake Mineral väckt liv i planerna på en nickelgruva.
"Om vi måste kommer vi driva ärendet ända till Högsta domstolen", säger Aslak Allas, ordförande i Talma sameby.
– Den här så kallade "gröna" utvecklingen drabbar samebyar dubbelt, med satsningar på vindkraft och gruvor.
Vilket ansvar har samebyarna att bidra i utvecklingen?
– Vi har ett ansvar, absolut. Men vi måste också kunna leva. Varför ska vi sluta leva vårt liv för 60 jobbs skull? Arbetsbrist är det inte. Och visst, grafit är ett av de viktigaste mineralerna till bilbatterier. Men vem vet hur bilbatterierna tillverkas i framtiden? Vi tror mer på att återvinna metaller och mineral och att världen måste börja hushålla och förbruka mindre än att starta nya gruvor, säger Aslak Allas.
* * *
Små grusvägar och skogsbilvägar leder till området där grafitgruvan planeras.
Peter French anger tre huvudsakliga frågor som Talga måste lösa för att få tillstånd: Renskötsel, vattenbehandling och finansiell säkerhet för att återställa området.
– Vår uppfattning är att vi kan minimera störningarna för renskötseln. Vi för samtal med samebyarna Talma, Gabna och Saarivuoma och försöker komma framåt. Till oss har Talma sagt att följden blir att samebyn kollapsar. Det håller vi inte med om. För att minimera störningar vintertid har vi föreslagit att bara bryta sommartid, säger han.
Mätpunkter för grundvatten har Talga anlagt på ett flertal ställen i området.
Ett sand- och gråbergsmagasin ska anläggas. Grundvattnet ska samlas och ledas via rör till en reningsanläggning. Gruvan behöver inte ta processvatten från älven. Det räcker med att ta länshållningsvatten från dagbrottet och vatten inledningsvis från sjön.
– Vi kan försäkra att älven är skyddad och att allt vatten som vi lämnar ifrån oss är renat. Vi kommer att följa de värden som mark- och miljödomstolen fastställer, säger French.
Finansieringen ska inte vara något problem, uppger han. Bolaget är börsnoterat i Australien och har starka ägare. Störste ägare är Mark Thompson, bolagets grundare, som också var den som intresserade sig för fyndigheten för drygt tio år sedan.
Öppet i terrängen efter provbrytningen i Nunasvaara ligger stenar med grafit, som Peter French här visar upp.
Vi tar minibussen till Nunasvaara södra. Gropen där provbrytning tidigare ägt rum är övertäckt, men mindre block och stenar av grafit ligger ytligt.
Varför ansöker ni bara om miljötillstånd för Nunasvaara södra och inte övriga tre områden?
– Vi måste börja någonstans. Får vi det första tillståndet på plats så kan vi också få igång produktionen och då kan vi leverera för företagets räkning, men också för omställningen av samhället och för Sverige.
Vilka företag kan tänkas köpa er produkt?
– Vi har i dagsläget avtal med 30-40 företag, både batteriföretag och fordonsföretag, som vi genomför tester tillsammans med, säger Peter French.
Här ska Talga anlägga ett dagbrott. I Nunasvaara södra har Talga även provbrutit grafit. Ansökan om miljötillstånd gäller hittills bara Nunasvaara södra. "Vi måste börja någonstans", säger Peter French.
* * *
Efter Centralvägen strax bortanför Folkets hus och Coops matvaruaffär i centrala Vittangi sitter Jörgen Wikström på sin rullator. Han är positiv till Talgas planer.
– Nog är det bra. Det behövs fler gruvor, för gruvor ger arbetstillfällen. Men inte för egen del, förstås. Jag är pensionär, säger han.
Jörgen Wikström, Vittangibo med keps från Kaunis Iron.
Annars är Vittangiborna ljummet inställda. En grupp på Facebook har skapats av motståndare till gruvplanerna, och de flesta vi talar med hyser farhågor. Lars Vinås från Ollasbyn stannar till innan han gör dagens matinköp.
– Det är klart att det kan bli lite mer liv och rörelse i Vittangi. Men alla gruvor innebär en risk för miljön. Jag bor själv vid Torneälvens strand. Jag kan tycka att vi har tillräckligt med gruvor här uppe, säger han.
Lars Vinås bor vid Torneälvens strand.
Torbjörn Henriksson och Linda Larsson är i en liknande situation.
– Vi har stuga vid Torneälven, bara några kilometer från den planerade brytningen. Man är orolig för fisket i älven, och att störas av buller och damm. Samtidigt behöver samhället grafit och den måste ju komma någonstans ifrån. Det kanske är bättre att vi bryter den i Sverige? Men vi är oroliga för miljön, säger Torbjörn Henriksson.
– Vi är inte i jättebehov av fler arbetstillfällen i Vittangi, säger Linda Larsson.
Torbjörn Henriksson och Linda Larsson har fritidshus vid Torneälven.
Den åsikten har även Martin Falle Hedlin, som handlar mat med barnen Millie och Sally.
– Inte gagnar det Vittangiborna i alla fall. Vi har redan de gruvjobb vi behöver i Svappavaara. Det är risk att det blir mycket "fly in, fly out", säger Martin Falle Hedlin.
Martin Falle Hedlin, här med barnen Millie Hedlin och Sally Hedlin, tror inte att Vittangiborna gynnas av en grafitgruva.
Monica Oxenius jobbar på OK-macken i utkanten av byn.
– Vi vill ha vår rena natur kvar. Det är det första man tänker och känner. Samtidigt behövs det gruvor för utvecklingens skull. Alla kan inte säga nej. I Skåne säger de nej till vindkraftsverk, men varifrån ska de ta strömmen ifrån? Jag är kluven, säger Monica Oxenius.
Monica Oxenius jobbar vid OK i Vittangi.