Samhällsservice, som exempelvis äldreomsorg, är svår att upprätthålla för Kiruna kommun när industrierna erbjuder bättre villkor.
Efter 20 år på kommunen tog Daniel Lind steget till gruvindustrin. Från att ha vårdat äldre och badgäster bytte han karriär och arbetar idag vid pelletsverken KK3 och KK4, där han ser till att järnpelletskulorna produceras i rask takt.
– Mitt karriärsbyte har inget med kommunen som arbetsgivare att göra. Det handlar i stället om utveckling, säger Daniel Lind.
Han fortsätter:
– All heder till dem som jobbar med äldre. Jag vet hur slitsamt det är. Mentalt är det lättare här på LKAB. Vi har tid för att vila ut oss och får vara lediga när vi behöver det. Givetvis är lönen bättre också.
Någon kilometer från LKAB-skrapan kliver Catrin Björnström in på Norrskenets hälsocentral. Hon har gjort resan från vården till LKAB för att därefter vända tillbaka och återigen ta hand om människor istället för pellets.
När hon började jobba åt gruvbolaget, för drygt tio år sen, var arbetssituationen en helt annan. Hon fick inget fast jobb och vikarierade på sjukhuset i Kiruna.
– Då tänkte jag mest på att jag ville prova något annat, berättar Catrin Björnström.
I fyra år körde hon lastmaskin i gruvan. Hon var ensam tjej i deras skiftlag på tio personer. Hon beskriver jobbet som stillasittande och mycket vibrationer.
– Man kan tro att det är enformigt, men jag blev inte uttråkad av att lasta, säger Catrin Björnström.
Arbetsmarknaden är het i Kiruna, och fler satsningar i Malmfälten de närmaste åren innebär att den definitivt inte kommer svalna av.
Men till slut började hennes rygg krångla och hon fick byta till andra uppgifter som inte var lika utmanande. Hon bytte tillbaka till vården. Idag är hon distriktssköterska på Norrskenets hälsocentral.
– Jag är ingen nattarbetare och tyckte inte att mina arbetsuppgifter då var så stimulerande på LKAB. Klart det var skönt med ledigveckor, absolut. Men jag kände själv att jag inte utvecklades som människa, säger hon.
I dag gör hon hälsoundersökningar på barn, vaccinerar dem, ger föräldrastöd och trivs. Även om hon själv inte kan tänka sig att byta tillbaka just nu kan hon ändå förstå dem som går från kommunen till gruvföretaget.
– LKAB lockar många som vill ha ett friare arbete. Kanske om man har en väldigt aktiv fritid. I mitt fall handlar det inte om lön då jag har en utbildning inom det här yrket. Istället tycker jag det är otroligt roligt och utvecklande att jobba med människor, säger Catrin Björnström.
Gällivaretjejen Wilma Eriksson läste ett program med inriktning mot LKAB. Hon tog studenten i juni och gick direkt till ett fast jobb.
En av dem som drar fördel av efterfrågan på arbetskraft är Wilma Eriksson. Hon tog studenten nu i juni och är sedan dess anställd på LKAB i Gällivare. Och hon är inte ensam om att vara eftertraktad hos arbetsgivarna.
Många som har läst praktiska utbildningar som exempelvis elprogrammet, fordonsprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet, har jobb som väntar.
– Inom fordons och industri och vvs finns mycket jobb och många får jobberbjudande innan studenten, berättar Wilma Eriksson.
I Kiruna erbjuder kommunen fast jobb till alla som går ut vård- och omsorgsprogrammet. Problemet är dock att många tackar nej, för de vill resa och se världen. Därför har kommunen bestämt att jobberbjudandet gäller till sista december året de tar studenten.
Själv har Wilma Eriksson läst ett program med inriktning mot LKAB. Då har hon fått många utbildningar som förbereder henne för ett jobb inom industrin. Och hon har, redan sedan flera somrar tillbaka, jobbat på olika företag i Gällivare.
Hon berättar att hon valde gruvbolaget framför andra eftersom det finns fler karriärmöjligheter där. Nu ser hon fram emot att spara pengar för att investera.
– Jag vill gärna uppgradera min bil och spara pengar till resor, men skulle även vilja köpa en skoter, säger Wilma Eriksson.
Nya Kiruna centrum växer fram. Bilden är tagen i mars.
Drygt tio mil längre norrut, i Kiruna är Daniel Lind också nöjd över karriärvalet. Men han bekymras över att många väljer att sluta på kommunen. För han är väl medveten om hur viktig, vården, omsorgen och skolan är för att samhället fungerar och för att folk ska bo kvar i Malmfälten.
– Vi måste ha en attraktiv stad. Men man får väl hjälpas åt. Jag känner en som både jobbar i gruvan och på en skola här. Och med tanke på det nya centrum som byggs så kan det bli bra, säger Daniel Lind, som är kritisk till att han inte ens fick frågan om varför han valde lämna sin anställning vid Kiruna kommun.