– Det finns något spännande i hur utbytet och kontakterna mellan människor sker längs efter och över älvarna. En tanke vi har är att byanätverken är det nya centrum och det som kan hjälpa till att driva utvecklingen mellan tätorterna i Luleå och Boden i framtiden, säger Björn Ekelund, planerare och arkitekt vid byrån Warm in the winter i Stockholm.
Visioner i norr går ut på att ta fram förslag för hållbara och attraktiva livsmiljöer, exempelvis bostäder och mötesplatser, i de kommuner i norra Sverige som väntas växa snabbt.
Fem olika uppdrag kopplade till Kiruna, Gällivare, Luleå/Boden, Skellefteå och Umeå har gått ut (se annan artikel). Totalt har elva olika team anlitats för att med nya ögon, kunskap och kreativitet hitta lösningar.
Teamen är huvudsakligen besatta av arkitekter, men här finns också en blandning av andra kompetenser, exempelvis konstnärer, ingenjörer, studenter och samhällsplanerare från olika delar av Sverige och världen.
Uppdraget för Luleå/Boden är hur det upplevda avståndet mellan de närliggande kommunerna ska överbryggas. Fyra team är igång, och förra veckan samlades de på Bodens Business Park under tre dagar där diskussioner och idékläckande varvades med besök i byar och stadsdelar. Allt för att bekanta sig med miljöer och träffa lokalbefolkning.
– I växande städer växer också fram ett utvecklingsbehov. Men det är mycket som ska vägas in. Hur länge stannar brukspatronen i samhället? I det här fallet H2 Green Steel. Hur kommer klimatförändringar att påverka området? Man behöver bygga in beständighet. En motståndskraft mot förändringar, säger Björn Ekelund, en av åtta medlemmar i teamet Nordic Future.
Gruppen gjorde bland annat nedslag i Unbyn, Avan och Gunnarsbyn. Den konstaterade snabbt att karaktären och bebyggelsen på norra och södra sidan Luleälven skiljde sig åt. Avan och Unbyn är mer landsbygd än Sunderbyn och Sävast.
– Isvägen och färjan mellan Sunderbyn och Avan/Unbyn är intressant. Var ligger avståndet? Vad skapar värden som ger gemenskap och vad skapar värden som håller ifrån? säger Björn Ekelund.
När gruppen fått grepp om sträckan efter Luleälven dök nästa fråga upp.
– Helt plötsligt såg vi Råneå. Det visade sig finnas fler byar och fler älvdalar, men liknande nätverk, mobila lösningar för exempelvis böcker och ett kulturliv som inte hör bara till en plats. Här finns saker att plocka upp, säger Björn Ekelund.
Representanter för Boden och Luleå kommun fanns på plats och följde arbetet.
– Det är intressant att se hur teamen väljer olika sätt att ge sig på frågan. Det är väldigt svårt att förutsäga vilken "approach" de ska välja, säger Gustav Hamlund, planarkitekt vid Bodens kommun.
– Det är viktigt att ha en lokal förankring och samtidigt tillföra nya perspektiv. Även om det som kommer fram inte är konkreta ritningar utan perspektiv på högre nivå så måste grupperna hitta insikterna på marken, hos människorna. Vi får ett diskussionsunderlag, men också mer än så. Något som kommer att kunna användas i det visionära arbetet, säger Jenny Lindberg, samhällsstrateg vid Luleå kommun.
– Något som efterfrågas i båda kommunerna är kompetens inom gestaltning och gestaltad livsmiljö. Det behöver utvecklas, säger Sofia Andersson, planarkitekt vid Luleå kommun.
I slutet av maj ska de färdiga förslagen presenteras.
Framtidsfabriken är en ny plattform för journalistik om industriboomen i norr och det nya lokalsamhället. Över 1000 miljarder ska investeras och här berättar vi mer om satsningarna men också om utmaningarna. Fler artiklar finns på kuriren.nu/framtidsfabriken eller nsd.se/framtidsfabriken