Ola Holmgren är gruppchef för virkesköp på SCA Skog i södra Norrbotten ochnorra Västerbotten.
Pähr och Susanne Lövgren har alltid haft ett intresse för skog och natur. År 2012 köpte de sin första gemensamma skogsfastighet i samband med sitt husbygge. Sedan dess har intresset för att äga och bruka skog vuxit sig starkare. Deras innehav har successivt ökat genom förvärv av fastigheter runt Susannes hemmatrakter Ragvaldsträsk som ligger cirka 1,5 mil söder om Skellefteå.
– Vi har alltid gillat skogen men tidigare var det att enbart för att vistas i den och njuta av den friska luften. I början var vi mer passiva skogsägare som blev fästa vid hur skogsområdena såg ut. Numera tänker vi att skogen inte bara är där för oss utan att vi ska sköta den för framtida generationer, säger Susanne och fortsätter:
– Det går inte att bara göra som man alltid har gjort, utan vi måste anpassa oss och hänga med i utvecklingen. Det är skrämmande när man ser på nyheterna att det går bakåt i klimatutvecklingen och vi vill göra det vi kan för att påverka positivt.
Senaste åren har Pähr och Susanne intresserat sig alltmer för hur det går att med hjälp av skogens kraft minska sitt klimatavtryck. De har certifierat sina skogsfastigheter och SCA har hjälpt dem att upprätta en klimatanpassad skogsbruksplan som gör det möjligt att bruka skogen och samtidigt bidra till att binda mer koldioxid.
– När vi insåg att det går att bidra till att motverka klimatförändringar med skogsbruk blev det riktigt roligt. Nu driver vi ett aktivt och strategiskt skogsbruk med fokus på att binda så mycket koldioxid som möjligt. När träden inte längre kan binda lika mycket koldioxid avverkar vi och ger plats för nya, säger Pähr.
Brukad skog kan göra klimatnytta genom att minska nytillförseln av koldioxid från fossila källor samt ta upp och lagra koldioxid som redan hamnat i atmosfären.
Samverkan med markägare
Ola Holmgren är gruppchef för virkesköp på SCA Skog i södra Norrbotten och norra Västerbotten. Han har jobbat nära Susanne och Pähr under många år och ger rådgivning om hur de på bästa sätt kan förvalta sina marker.
– Att bara äga skog bidrar till miljön, sedan kan man utveckla skogsbruket ytterligare vilket Pähr och Susanne är ett tydligt exempel på. Vi kan bidra med alla åtgärder de efterfrågar som ex avverkning, plantering, gödsling och vägbyggen, för att bara nämna några delar.
Alla skogsägare har olika behov säger Ola. SCA hittar lösningar oavsett fokus och förutsättningar hos varje enskild skogsägare.
– Vår roll kan se väldigt olika ut beroende på kundens önskemål. Vissa kunder hör av sig till oss för att få rådgivning kring sitt skogsägande, medan andra har en klar bild av hur de vill bedriva sitt skogsbruk och kontaktar oss när de vill sälja virke.
Målet för SCA Skog är att bruka skogen hållbart med metoder som är anpassade efter markens förutsättningar. SCAs egna skogar är certifierade enligt FSC® vilket innebär SCA har tagit på sig att följa FSCs kriterier för ett ansvarsfullt skogsbruk.
– Miljöhänsyn genomsyrar hela SCA och är något vi lever med varje dag i allt vi tar oss för. Vi ser gärna att andra skogsägare också certifierar sitt skogsbruk, säger Ola.
Alla skogsägare har olika behov förklarar Ola. SCA hittar lösningar oavsett fokus och förutsättningar hos varje enskild skogsägare.
Pähr och Susannes skogsbruk
- Återbeskogning
Efter föryngringsavverkning är det viktigt att man snarast etablerar en ny bra föryngring. Beroende på marktyp så väljer man den markberedning som är lämpligast. För Pähr och Susanne innebär detta högläggning med grävmaskin. Markberedningen sker redan samma år som avverkningen eller senast nästkommande barmarksperiod. När man väljer att markbereda utan hyggesvila så krävs att man planterar plantor som är snytbaggebehandlade. Pähr och Susanne har förutom detta även valt att plantera 2 åriga plantor samt gödsla dessa med ArGrow gödsel. Dessa åtgärder bidrar till att så snart som möjligt få en plantering som återigen börjar binda koldioxid. Andra året efter plantering görs en inventering för att säkerställa att planteringen fortsatt ser bra ut.
- Röjning
När planteringen nått cirka 0,5 meter så kan det finnas behov av en första röjning. Beroende på växtkraften inom varje område så behövs det mellan en till tre röjningar. Röjning genomförs för att lägga tillväxten på de trädslag och trädstammar som man vill prioritera.
- Gallring
Vanligtvis gallras skogen en till två gånger innan det är dags för föryngringsavverkning. Pähr och Susanne gallrar sina bestånd upp till tre gånger men tar ut en mindre mängd träd vid varje gallring. Med fler och försiktigare gallringar så får man ett bestånd med kraftfullare och tåligare träd. Dessa träd kommer att ha större och tätare trädkronor och binder därmed mer koldioxid.
- Gödsling
När träden är mellan 30-80 år gamla är de i tillväxtfas och kan ta till sig extra mycket näring. Genom att tillföra skogsgödsel så kan man öka skogens tillväxt ytterligare och därmed också öka möjligheten för varje träd att binda mer koldioxid.
- Föryngringsavverkning
Föryngringsavverkning innebär att man skördar skogen, normalt sker detta när skogen nått en ålder på 80-100 år. Då Pähr och Susanne har valt att sköta sina skogar genom att göra fler men försiktigare åtgärder så flyttas föryngringsavverkningen fram med 10-15 år.
- Processen börjar om
Cirkeln är sluten och processen börjar om efter föryngringsavverkningen med markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och så småningom föryngringsavverkning igen.
