Utbyggnaden av vindkraftparken i Markbygden väster om Piteå har nu kommit så långt att ställverket i Råbäcken kan skicka ut mer ström till det svenska elnätet än Sveriges största kärnkraftsreaktor, Oskarshamn 3. Det motsvarar förbrukningen för ungefär 200 000 svenska villahushåll.
Det meddelade P4 Norrbotten i ett inslag 15 december.
Företrädarna för Markbygden Net AB är så klart både stolta och glada.
"Vi kan numera titulera oss som Sveriges största anslutningspunkt", säger Anders Eriksson, kommersiell chef, till P4 Norrbotten.
Under 2023 förväntas dessutom ytterligare 20 nya vindkraftverk i Markbygden att anslutas till nätet.
Det som sker i Markbygden är bara ett exempel på hur vindkraften snabbt växer i betydelse för den svenska elproduktionen.
Under de senaste tio åren har vinden blivit en allt viktigare energikälla. 2010 svarade vindkraften för bara 3,5 TWh (terawattimmar) av elproduktionen i Sverige. 2022 uppgick elproduktionen från vindkraftverken i Sverige till hela 33 TWh.
Energimyndigheten räknar dessutom med att vindkraften inom bara något år ska förse Sverige med sammanlagt 42 TWh.
Till detta ska läggas att det finns sammanlagt 276 ansökningar för landbaserad vindkraft, motsvarande 125 TWh, givet att samtliga verk får tillstånd och byggs med den teknik som är aktuell i dag. Därutöver finns alla planer på havsbaserad vindkraft.
Det betyder inte att vindkraften är den allenarådande lösningen på energiekvationen. Sverige kommer även att behöva vattenkraft, kärnkraft, biobränslen, solcellsparker och andra fossilfria energislag.
Vindkraften är bara en del av den svenska energimixen. Men den snabba tillväxten inom vindkraftbranschen visar att det är en högst realistisk ambition att fördubbla elproduktionen i Sverige under de närmaste 20-30 åren.
Enbart Markbygden kommer inom några år att leverera hela 10-12 TWh – det motsvarar nästan all el från vattenkraften i Lule älv.
Med ytterligare 6-8 vindkraftparker i samma storlek som Markbygden skulle det alltså finnas gott om elektricitet för att täcka de växande behoven hos både hushåll och industrier i Norrbotten och Västerbotten.
Det kan vara värt att betänka när man hör ekonomiprofessorn Magnus Henrekson och opinionsbildare på högerkanten ifrågasätta Hybrit, LKAB:s framtidsplaner, Northvolt, H2 Green Steel och andra delar av den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.
Det är en utmaning att bygga ut elproduktionen och elnäten i norr. Men det är absolut inget oöverstigligt hinder.
Att bygga 6-8 nya vindkraftparker i samma skala som Markbygden är ingen omöjlighet i Sveriges mest glesbebyggda region.