De senaste rapporterna slår entydigt fast att det är de mänskliga aktiviteterna som ligger bakom klimatförändringarna.
Detta innebär att livsbetingelserna och natur är hotade men inger också hopp om att mänsklig verksamhet innebär möjligheter till samhällsutveckling i stort och självklart också i våra trakter.
Här har vi en historia av att leverera skog, malm och vattenkraft och fortsätter med det. Våra naturresurser har byggt Sverige och nu bidrar de till att bygga framtidens klimatsmarta samhälle. Någorlunda nytt är att vi också levererar el från vindkraft. Vi vet och inser att vindkraften är den kraftkälla som relativt snabbt går att bygga ut och utgör grunden för den nya elektrifieringen av landet.
Det nya gröna järnet och stålet kräver vindkraft. Gröna batterifabriker kräver vindkraft. Nyindustrialisering och omställningen av transportsektorn kräver ny grön elkraft.
Vi inser också att upplåtelser av områden för att bygga mer vindkraft innebär att våra kommuner blir intressanta etableringsorter för elintensiva industrier. Miljardinvesteringarna som sker ger massiva kringeffekter på lokal och regional nivå.
Ändå ser vi inte någon väg framåt så länge de kommuner och bygder som huserar vindkraften inte kompenseras. De begrepp som hellre borde användas är att stimuleras för att acceptera och till och med välkomna fortsatt vindkraftutbyggnad.
I Malå finns för närvarande 74 vindkraftverk. Kommunen har en förhållandevis lång erfarenhet av vindkraft. Utifrån vår erfarenhet menar jag att regelverket för etablering av vindkraft måste bli tydligt. Detta för såväl exploatör som markupplåtare. Ett tydligt regelverk ska ge såväl kommunen som de direkt berörda bygderna en relevant ersättning.
Den nu sittande utredningen som bland annat ska lämna förslag till system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad samt lämna förslag för att ge kommunerna stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft kan förhoppningsvis hitta en acceptabel lösning. Utredaren Ulrika Liljeberg bör ta stor hänsyn till de erfarenheter och den kunskap som byggts upp i kommuner som Malå.
Idag finns en praxis att 0,2 procent av bruttoproduktionen avsätts till lokalsamhälle och föreningsliv. För att summan ska vara förutsägbar översätts det ofta till 10 000 kronor per verk och år.
Vi inlandskommuner som styrs av olika politiska konstellationer begär att avsättningarna till kommunerna och lokalsamhället närmar sig grannländernas. I Finland och Norge är de 20-30 gånger högre. Vi tillhör dessutom samma elmarknad. I exportlandet Tyskland råder liknande nivåer.
Vi noterar att allt färre kommuner i riket ger positiva besked till vindkraftsutbyggnad. Det sätt som olika former av kompensation ges till kommuner och berörda bygder varierar kraftigt. Ett tydligt och transparant system skulle ge både kommuner, berörda bygder och inte minst vindkraftsbyggarna nödvändiga förutsättningar för långsiktig planering. Systemet kan säkert utformas på olika sätt men generellt sett gäller att nivåerna för ersättningarna måste höjas.
Som sagt, Malå som en av åtta norrländska inlandskommuner vill bidra till energiomställningen och ser vilka möjligheter den kan innebära för oss. Ska vi få med oss bygd och befolkning ser vi det som nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden ger ett rejält lokalt mervärde. Både för den vindkraft som är byggd och för den som vi hoppas kunna säga ja till.
Den nya högre ersättningen ska alltså gälla såväl befintliga, pågående som framtida vindkraftsinvesteringar, den ska vara lika för alla och inte vara beroende av någon enskild bygds förhandlingsskicklighet. Vi begär ersättningsnivåer likt grannländernas och att statsmakterna finner ett sätt så att ersättningarna verkligen når berörd befolkning och bygd.
Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande i Malå