Senast i form av ett toppmöte mellan USA:s utrikesminister Anthony Blinken och en rad europeiska kommissionärer och ministrar. Norra Sverige och de investeringar kopplat till den gröna industrirevolution som planeras lyfts ofta fram som föregångsexempel i den gröna omställningen. Gemensamt för dessa industrietableringar är att de är i behov av en stor mängd fossilfri el.
Samtidigt som Svenska Kraftnät den 7 juni gav Vattenfall eldistribution AB förhandsbesked om effektilldelning om 1500MW till Boden-Luleå området, går myndigheten ut och slår larm om att detta endast motsvarar en bråkdel av det totala behovet.
Enligt debattartikel publicerad i Dagens Industri den 13 juni av investerande industrierna i Luleå industri tillkommer ingen ny effekt industrierna i Luleå. Utebliven tilldelning till Luleå riskerar att senarelägga, eller i värsta fall äventyra hela den gröna omställningen i området. Detta besked är ytterst besvärande och kommer innebära att Sverige AB går miste om flera hundratals miljarder i investeringar och i förlängningen även miljarder i intäkter till stadskassan i form av missade skatter och exportintäkter.
Luleå Näringsliv, ett medlemsägt samverkansbolag, vill belysa att problematiken kring effekttilldelning i förlängningen påverkar hela Sveriges näringsliv.
Dagens system är förlegat, ineffektivt och kontraproduktivt. Det skulle kunna nyttjas bättre och därigenom göra det möjligt för fler industriprojekt att hålla sin tidsplan och snabba på omställningen. På så sätt kan Sveriges behålla sin idag unika position som föregångare och global förebild.
På lång sikt behöver det investeras i utbyggnad av elproduktion. På kort sikt behöver tilldelningssystemet av effekt förändras och moderniseras med transparens för att säkerställa att tilldelad effekt nyttjas på rätt sätt över tid.
Det finns tre aspekter i dagens system som Sverige behöver komma till rätta med.
Kösystemet för tilldelning av effekt är förlegat
Enligt lagen så skall effekt tilldelas transparent och på lika villkor.
Nätägare har enligt praxis använt sig av ett hemligt kösystem, det vill säga att ingen förutom de som jobbar allra närmast frågan vet vilka aktörer som står i kö, turordningen eller efterfrågad effekt.
I korthet innebär det att företag som planerar en eventuell framtida satsning skickar in anslutningsansökan, tar en kölapp för att ”paxa” den effekt som de tror att de kommer att behöva. Företag kan ansöka om effekttilldelning i flera olika regioner eller anslutningspunkter samtidigt. De betalar en liten avgift till den nätägaren, men behöver inte ange vad det ska användas till, hur moget och nära realisering som satsningen är, om det ska ske stegvis eller om allt behövs från start.
Systemet är fullt av luftbokningar
För att vara på den säkra sidan har företag genom tiderna ”tagit i” i sina effektansökningar, för att ha god marginal för oförutsedda händelser och eventuell expansion av verksamheten. Ett klokt och framsynt agerande för det enskilda företaget, men ett ineffektivt nyttjande av vår gemensamma infrastruktur. Idag har det utvecklats till ett problem för landets industriella tillväxt.
En undersökning gjord bland nätägare i Norrbotten visar att nyttjandegraden ligger på mellan 30–50% av den anslutna effekten. Vilket innebär att det finns nära dubbelt så stor outnyttjad kapacitet i dagens befintliga nät. Varför kan vi inte se till att nyttja den kapaciteten bättre?
Dagens system skapar inlåsningseffekter
I praktiken leder detta till en inlåsningseffekt där företag som ligger först i kön kan blockera andra aktörers tilldelning på den effekt som de behöver. Företag 1 behöver inte nödvändigtvis använda all den effekt som de har angett i sin ansökan, men effekten är fortsatt upplåst för deras räkning.
Ett klassiskt exempel är företag med långsiktiga visioner om ett visst effektbehov 30 år framåt i tiden. Att redan år 2023 skriva ett anslutningsavtal om, låt säga, 100MW för ett förmodat behov år 2050 är direkt olyckligt om upprampningen i uttaget sker i en låg takt. Om företaget år 2030 enbart nyttjar 20MW innebär detta att många, och ur ett samhällsperspektiv viktiga, investerare väljer att investera i ett annat län eller land. Mycket olyckligt ur Sveriges tillväxtperspektiv.
Vägar framåt
Den 2 juni gav regeringen myndighetsuppdrag som avser att effektivisera processen för nya anslutningar till elnäten. Energimarknadsinspektionen fick i uppdrag att utreda en utvecklad och effektiv informationsdelning vid ansökan om nya anslutningar. I uppdraget nämns specifikt problematiken med luftbokningar. Dessa uppdrag är ett bra första steg.
Medlemsföretagen i Luleå Näringsliv instämmer med det industriaktörerna lyfter i sin debattartikel och vad Svenska Kraftnät belyser i Dagens Industri den 6 juni – detta är tidskritiskt! För att lösa situationen så behöver myndigheter, nätägare och företag arbeta målmedvetet och effektivt för att hitta den bästa lösningen. Regeringens initiativ är ett bra första steg men för att komma till rätta med problemen behövs mycket mer göras och det måste göras nu. Nu krävs gemensamma insatser för att kunna lösa upp knutarna.
Sverige behöver nyttja outnyttjad effekt i systemet genom luftbokningar, stärka incitamenten för en flexmarknad och ökad energieffektivitet. Samt att se över tilldelningsprinciperna så att hänsyn exempelvis kan tas till samhällsviktiga verksamheter samt mognad hos projekt.
Camilla Sehlin, vd Luleå Näringsliv
Luleå Näringsliv är ett medlemsägt samverkansbolag som företräder närmare 300 medlemsföretag bestående av lokala, nationella och globala företag och organisationer.