För en tid sedan hamnade jag på en trevlig och intressant tillställning i Vetenskapens Hus i Luleå.
Luleå tekniska universitet och LTU Business, som arbetar för att främja innovationer och utveckling med särskilt fokus på den gröna nyindustrialiseringen i norr, bjöd in till samtal och föreläsningar.
Huvudnumret var idéhistorikern Sverker Sörlin vars klassiska bok "Framtidslandet" (som kom ut första gången 1988) nu finns som en reviderad nyutgåva hos bokförlaget Teg Publishing. Men även nationalekonomen Linda Wårell och Uppsalaprofessorn Ann-Christin Bergqvist gav spännande och tankeväckande inspel i debatten.
Jag fastnade särskilt för Ann-Christin Bergqvists lektion om industrimannen och bergsingenjören Oscar Falkman (1877-1961) och hans betydelse för utvecklingen i Boliden.
Hon beskrev en företagsledare som var starkt engagerad för att utveckla lokalsamhället. Gruvbolaget skulle locka arbetare, tjänstemän och gruvingenjörer till ett mönstersamhälle som var rent, snyggt och modernt.
Det skulle inte bara finnas gruvjobb utan också bra bostäder, skolor, sjukvård, idrottsföreningar, kulturliv, god miljö och annat som ger livskvalitet för människor.
"Industrin gav också tillbaka till samhället den verkade i", konstaterade Bergqvist
På liknande sätt resonerade även LKAB:s första disponent Hjalmar Lundbohm (1855-1926) och legendariska industriledaren Frank Kempe (1847-1924) när de byggde upp verksamheterna i Kiruna respektive Norrbyskär.
De tog ett långsiktigt samhällsansvar och såg till att även det sociala livet utvecklades. Det var ingen råbarkad kapitalism och rovdrift utan en form av social marknadsekonomi.
Vanligt folk kunde se att de hade direkt glädje och nytta av företagens verksamheter. Vinsterna hamnade inte bara i fickorna hos ett antal redan penningstinna kapitalägare. Tillväxten gav fler människor ett bättre liv.
På samma sätt måste det fungera även om dagens gröna nyindustrialisering ska lyckas. Till exempel finns skäl för många att se och lära av det som nu sker runt det stora vindkraftprojektet Markbygden i Piteå.
Där fick de berörda byarna redan under 2022 bygdemedel på 2,3 miljoner kr från bolagen i Svevindgruppen – en summa som dessutom kommer att öka i takt med att utbyggnaden av vindkraftparken i Markbygden fortsätter.
Det är tillskott som betyder oerhört mycket för små byar som Koler, Storsund, Långträsk, Lillpite och Roknäs. Pengarna kan användas för att stödja alltifrån företagande, naturnära turism och bredbandsutbyggnad till att rusta upp bygdegårdar och skoterleder.
Det har i sin tur minskat motståndet mot vindkraftparken. Det finns numera en bred majoritet i kommunfullmäktige i Piteå för att fortsätta utbyggnaden och även tillåta högre vindkraftverk.
"Vi ser positivt på utveckling av förnybar energi och vindkraft, där Piteå kommun redan skaffat sig en framstående position i och med Markbygden. Färre och högre verk ger mer effekt och mindre påverkan på naturen, det krävs inte heller lika mycket infrastruktur. Det gör att vi välkomnar den här satsningen", säger Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande i Piteå.
För att sammanfatta: Det finns mycket att vinna på att det finns ett fungerande samspel mellan företag och lokalsamhälle.
När människor ser att en del av vinsterna används för att förbättra offentlig service och välfärd så ökar den lokala acceptansen.