Fredrik Bäcklund, operativ chef vid Svevind, som under snart 20 års tid byggt ut Markbygdens vindkraftspark.
Storskalig elektrifiering är en viktig nyckel för att få bort utsläppen av koldioxid. Även för den påbörjade gröna industrialiseringen är tidsperspektivet centralt – för att utbyggnaden av elnät och elproduktion ska ske tillräckligt snabbt.
Utmaningen är omfattande:
* Elanvändningen förväntas mer än fördubblas samtidigt som hälften av dagens elproduktion faller för åldersstrecket och behöver ersättas.
* Elnätet är gammalt och måste moderniseras eller bytas ut.
* Ledtiderna för såväl ny elproduktion som elnät är långa. Projekt som startas idag kan tas i drift tidigast om 10-12 år.
Elproduktionsutmaningen:
De närmsta åren kommer vi att genomgå en elektrifieringsvåg. Det förutspås att elanvändningen fördubblas inom 20-25 år. Ett exempel kommer från Energiföretagen som bedömer att elanvändningen ökar från dagens 140 TWh till 310 TWh år 2045.
Den främsta drivkraften till ökningen är klimatomställningen, där elkraft ersätter fossil energi. Till detta kommer att Sverige växer, med nya industrier, nya transporter, urbanisering, företagsetableringar och infrastruktur. Gemensamt är ökat behov av el.
Samtidigt som elanvändningen fördubblas faller nära hälften (ca 80 TWh) av dagens elproduktion för åldersstrecket och måste ersättas.
Inget enskilt kraftslag kommer att kunna byggas ut tillräckligt mycket för att ensamt klara att möta en dubblerad elanvändning. Det finns gott om utrymme för alla kraftslag som kan bidra till att nå Sveriges klimatmål, netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045.
Kraftledningar i Markbygden.
Elnätsutmaningen:
Elnätet byggdes under 1900-talet, är ofta 50-80 år gammalt och måste moderniseras eller bytas ut – oavsett vilken elproduktion man väljer.
I en färsk studie, genomförd av Sweco på uppdrag av Ellevio, undersöks vad scenarierna för kraftigt ökad elförbrukning till 2045 innebär i termer av satsningar på elnätsinfrastruktur.
Det bedömda investeringsbehovet för elnätet på alla nivåer är 668 miljarder till 2045. 53 procent av det totala investeringsbehovet utgörs av reinvesteringar i befintliga anläggningar. Det innebär att mer än hälften av totala nätinvesteringsbehovet handlar om att ersätta dagens elnät som faller för åldersstrecket inom 10-12 år.
Dagens elnätsreglering tillåter inte proaktiv nätutbyggnad. Regelverket behöver justeras så att det blir möjligt att snabbt kunna ställa om och utveckla elnätskapaciteten.
Tomas Hallberg, hållbarhetsansvarig vid branschorganisationen Svensk vindenergi.
Tidsutmaningen
Snabb utbyggnad av ny elproduktion och elnät är också en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd. Till detta kommer det försämrade säkerhetsläget som gör det än mer angeläget att frigöra oss från fossilberoendet.
Ledtiderna för nya elnät och ny elproduktion är långa idag. En ny stamnätssträckning tar cirka tio år.
Ledtiden för landbaserad vindkraft är 10-12 år. Den havsbaserade vindkraften förväntas ha lika lång ledtid. Med ledtid menar jag tiden från projektstart till driftsättning – inte bara den tid som åtgår för tillståndsprocesserna för miljötillstånd och nätkoncession. Att utarbeta underlag, till exempel miljökonsekvensbeskrivning, tar lång tid. Innan och under prövningen ska många myndigheter yttra sig. Byggtiden för en vindkraftpark är vanligen 2-3 byggsäsonger.
Detta betyder att de vindkraftsprojekt som tas i drift i år startades i början av 10-talet. Projektering av landbaserad vindkraft har pågått i stor omfattning sedan slutet av 00-talet. Projektering av havsbaserad vindkraft tog fart i slutet av 10-talet.
Mig veterligen har inga kärnkraftsprojekt startats men jag antar att ett sådant projekt har minst lika lång ledtid som ett stort vindkraftsprojekt.
När kan ny elproduktion tillkomma?
Under 2020-talet kan bara projekt som startades under 2010-talet tillkomma. Det handlar så gott som uteslutande om landbaserad vindkraft.
Under 2030-talet kan projekt som startats eller startas under 2020-talet tillkomma. Så här långt handlar det bara om landbaserad och havsbaserad vindkraft.
Under 2040-talet kan projekt som startas under 2030-talet tillkomma. Det tidigt att säga vilka kraftslag som är konkurrenskraftiga om tio år, men det vi vet är att teknikutvecklingen inom såväl landbaserad som havsbaserad vindkraft fortsätter hålla hög takt.
Förutsättningarna är goda – och norra Sverige visar vägen!
Trots utmaningarna är förutsättningarna att lyckas med omställningen goda. Sverige har bland världens bästa möjligheter att bygga ut elproduktion, en industri i framkant när det gäller vätgasbaserad elektrifiering och Europas ledande batteritillverkare.
Parallellt med utbyggnaden av elnät och elproduktion utvecklas möjligheter att lagra energi och etablera betalningsmodeller för stödtjänster som säkerställer leveranssäkerheten i elsystemet.
Tomas Hallberg, hållbarhetsansvarig vid Svensk vindenergi