Filmen ”The Martian”, som kom 2015, handlar om en astronaut spelad av Matt Damon som blir lämnad ensam kvar på Mars. Det blir en kamp för överlevnad på den karga planeten.
Även i verkligheten talas alltmer om långa rymdfärder och om att bygga kolonier på Mars och andra himlakroppar. Vissa rymdforskare, politiker och entreprenörer menar på allvar att det är dags för mänskligheten att ta det stora språnget och befolka andra planeter.
Det är spännande, fascinerande och fantasieggande. Men just nu finns framför allt behov av en mer jordnära rymdpolitik som tar sikte på att hantera problemen som finns på vår egen planet. Icke minst handlar det om den gröna omställningen.
Data från satelliter, ballonger och sondraketer är en viktig del av det vetenskapliga underlaget kring klimatförändringarna och miljöproblemen. Med hjälp av satelliterna kan vi se förändringar i atmosfären, på land, i haven, sjöar och på istäcken.
Här har rymdbasen Esrange i Kiruna också en central roll nu och inför framtiden. När jag besökte Bryssel nyligen för att lyssna på snacket i EU:s sammanträdesrum talades det mycket om det speciella som finns i Kiruna.
Esrange är nämligen en unik resurs. Inget annat EU-land har en sådan kapacitet för att skjuta upp satelliter – och det finns inget som liknar Kirunas rymdkluster med Esrange, Institutet för rymdfysik och samarbetet med Luleå tekniska universitet.
Storbritannien, som inte längre är med i EU, har förmågan. Frankrike har en stor anläggning i Guyana i Latinamerika, men den ligger alltså utanför Europa. Portugal och Spanien har vissa planer inför framtiden.
Men för närvarande är Esrange den enda rymdbas som är stationerad i något av EU:s 27 medlemsländer.
"Esrange erbjuder en oberoende europeisk inkörsport till rymden. Det är precis den infrastruktur vi behöver. Inte bara för att fortsätta att förnya oss utan också för att ytterligare utforska den slutliga gränsen", underströk helt riktigt även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under sitt besök i Kiruna 13 januari i år.
Bland annat pekade hon på att satellitdata ger möjligheter att upptäcka naturkatastrofer i realtid.
"Vi har alla sett de fruktansvärda bilderna av torka, översvämningar och skogsbränder. Och ja, de är hemska, men du måste agera omedelbart. Fler ögon i himlen är då avgörande för att hjälpa till att rädda liv, i Europa och runt om i världen", underströk von der Leyen.
Till detta ska läggas satelliternas säkerhetspolitiska betydelse, som betonas i EU:s nya rymdstrategi – ett dokument som diskuterades vid ett ministermöte i Bryssel 22 maj. Till exempel har data från små satelliter gett Ukraina möjligheter att spåra och följa de ryska truppernas förflyttningar.
Följaktligen beskrivs rymden även som en ny frontlinje av den svenska Försvarsmakten. Efter försvarsbeslutet 2020 har flygvapnet därför fått ansvaret för att utforma och utveckla ett svenskt rymdförsvar.
Kort sagt: Det som sker vid och runt Esrange har en central betydelse för både miljö och säkerhet. Därför finns stora behov av att fortsätta investera i och utveckla rymdverksamheten i Kiruna. Esrange är en viktig del av framtidsfabriken i norra Sverige.
Att bygga nya uppskjutningsramper för satelliter i Kiruna är måhända inte lika häftigt som Matt Damons kamp för livet i ”the Martian”. Men det känns som att rymdpolitikens viktigaste uppgift trots allt måste vara att medverka till att lösa våra problem här och nu – inte till att etablera bosättningar på en planet 56 miljoner kilometer från jorden.