Olov Abrahamsson: Återinför investeringsstödet för bostadsbyggande

När den nya högerregeringen presenterade sin första statsbudget var ett av beskeden att investeringsstödet för byggandet av nya hyresrätter avvecklas helt från och med 1 januari 2023.

Det var ett beslut som föranledde stenhård – och högst motiverad  kritik – från kommunalråden i Skellefteå, Boden, Gällivare, Kiruna och andra orter i norr som växer och har stora behov av att snabbt öka bostadsbyggandet.

Den regionala arbetsmarknaden är glödhet. I princip alla samhällssektorer skriker efter arbetskraft. Det behövs alltifrån busschaufförer, taxiförare och industriarbetare till undersköterskor, lärare och tandläkare till folk som kan jobba inom besöksnäringen. 

Men om människor ska kunna söka sig norrut och slå ned bopålarna i regionen så räcker det inte med jobb. Folk måste även ha någonstans att bo.

Från kommunernas sida görs därför mycket nu för att minska bostadsbristen. Men det finns begränsningar för vad kommunerna kan göra på egen hand. Även staten behöver dra sitt strå till stacken och medverka till att det kan byggas fler bostäder till rimliga kostnader. 

Det ligger inte i regeringens och riksdagens intresse att bristen på bostäder bromsar tillväxten i norra Sverige. Tvärtom. Det är ett nationellt intresse att den positiva utvecklingen i Västerbotten och Norrbotten håller i sig.

Det stämmer inte heller – som nya bostadsministern Andreas Carlson (KD) påstår – att investeringsstödet var dyrt, ineffektivt och hade liten betydelse för byggandet.

Det räcker med att studera hur utvecklingen blev när den gamla Alliansen (M, KD, L och C) skrotade investeringsstödet som fanns före regeringsskiftet 2006. Byggandet sjönk som en sten. 

I en rapport 2013 – efter sju år med borgerlig bostadspolitik – konstaterade Boverket att byggandet var nere på historiskt låga nivåer. Bostadsbristen beskrevs som ett allvarligt hinder för tillväxten i Sverige.

Det var också skälet till att Socialdemokraterna återinförde investeringsstödet när de återvann regeringsmakten 2014.

Tveklöst har det även haft effekt. Bostadsbyggandet har ökat sedan 2014 och investeringsstödet har spelat en viktig roll.

Åren 2017–2020 beviljades ungefär 33 000 hyreslägenheter statligt investeringsstöd. Utöver detta har nära 5 800 studentbostäder beviljats stöd under samma period. Fler människor har fått bostäder till rimliga kostnader.

Det är konkreta resultat som borde föranleda viss eftertanke även hos en kristdemokratisk bostadsminister. Investeringsstödet har bevisligen funkat bättre än den marknadsliberala låt-gå-politik som präglade hela den borgerliga regeringsperioden 2006-2014.

Kort sagt: Carlson och regeringen borde tänka om. 

Det behövs någon form av statlig stimulans för att få fart på byggandet. Det går inte att lita till att marknaden ska fixa allt.