Fler perspektivDebatt

Renmarksutredningen - skapar konflikter

Ren­marksutredningen verkar luta åt en lösning där yrkesgruppen renskötare ska tillmätas långtgående exklusiva rättigheter på statens mark, skriver KG Abrahamsson.
Ren­marksutredningen verkar luta åt en lösning där yrkesgruppen renskötare ska tillmätas långtgående exklusiva rättigheter på statens mark, skriver KG Abrahamsson.

Norra Sverige räknas som en tillväxtregion. Där finns råvaror som lockar företag till etableringar. Och skogar, älvar och fjäll.

Debatt 28 februari 2022 06:15
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt detta är saker som bidrar till vårt välstånd och ett rikt liv. Det finns hopp om en blomstrande utveckling av norra Sverige.

Tyvärr verkar en statlig utredning nu vilja lägga en våt filt över hela landskapet och döda allt hopp. De människor som bor där ska inte samsas om de enorma landytorna. 

I stället ska gamla oförrätter sonas genom att man inför nya. 

Ren­marksutredningen verkar – efter vad som har framkommit i en artikel i Svensk Jakt – luta åt en lösning där yrkesgruppen renskötare ska tillmätas långtgående exklusiva rättigheter på statens mark. Alla andra yrkesgrupper blir lottlösa. En grupp får allt. 

De andra får inget.

Redan när utredningsdirektiven författades stod det klart att målet inte var att hitta en långsiktigt hållbar lösning som alla kan leva med. Renskötarna skulle i stället få rättigheter som ingen annan i Sverige har. 

Varför just renskötseln var viktigare än alla andra delar av samhället förklarade inte regeringen. Inte heller beaktades den diskriminering som sker när man tillskriver människor olika värde och rättigheter. 

Kanske missade regeringen att svensk grundlag lägger fast ramen för ett samhälle som inte tolererar diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

För väldigt många känns tanken på att nya skråprivilegier skulle bota historiska oförrätter rent ut sagt provocerande. Nya oförrätter botar inte gamla. De raderar i stället möjlig­heter­na till samförstånd och förutsättningarna för att leva tillsammans. 

Redan i höst ska utredningen lämna förslag på vem som ska bestämma över jakten och fisket på statens marker ovan odlingsgränsen – det vill säga cirka en tredjedel av landets yta.

Hela den expansion av företag och sysselsättningar som sker i norra Sverige kan grusas snabbt och effektivt om utredningen fortsätter i denna färdriktning. Den är dessutom ett hån mot dem som redan bor där. För vem vill bo och arbeta i ett område där alla inte är lika mycket värda? 

Bollen ligger hos regering och riksdag. 

Det är dags att tala om vilket land vi ska ha i framtiden. Ifall alla ska ha samma rättigheter och vara lika mycket värda är det hög tid att agera.