Dragonskolan har uppmärksammat pi-dagen sedan 2014 berättar matteläraren Lena Aretorn.
Det är en avundsvärd talang som är svår att förstå sig på, speciellt för en reporter som sällan klarar att memorera fler än fyra saker på en handlarlista. Ändå är det remarkabla sifferminnet något Klaus, som går i trean på Dragonskolans naturvetenskapliga program, upptäckte för ungefär ett år sedan.
– Jag hörde talas om tävlingen och gillar ju matte så jag bestämde mig för att försöka. Jag kom ihåg 155 decimaler och kom på andra plats, och tänkte sedan att det kunde vara spännande att se om det fanns någon gräns, förklarar han.
Pi-tävlingen har Dragonskolan arrangerat sedan 2014, berättar matteläraren Lena Aretorn, och tillägger snabbt att hon själv inte kan särskilt många decimaler utantill. Det första året hamnade rekordet på 200, och samma elev slog några år senare till med hela 1 300 decimaler.
– Det tyckte vi var fantastiskt bra. Under flera år var det ingen som kom upp i så många decimaler, men det har hänt att en del elever klarat några hundra, berättar Lena.
Efter fjolårets tävling visade det sig snart att Klaus hade en extraordinär talang för att memorera decimaler. Skolan ordnade en extratävling några månader senare och han satte då nytt rekord med 1 800 decimaler. Och efter tio månaders träning är nu Klaus alltså uppe i otroliga 10 000. Det handlar inte om en speciell minnesteknik utan snarare om att han ser och läser siffror på ett lite annorlunda sätt än många andra.
– Det är svårt att förklara men jag tycker att det är lättare att uttrycka sig i siffror än i ord, för mig har siffror en logik, det finns en kontext. Siffrorna har också unika färger för mig och jag kan memorera dem fotografiskt, berättar Klaus Andrei.
Klaus Andrei och Linda Ingman som jobbar på skolan kikar på utskrifterna av alla decimaler. De fungerade som facit när Klaus drog alla siffror muntligt.
Återkommer det sekvenser av tal bland pi:s decimaler eller är det helt slumpmässigt?
– Siffrorna i decimalrepresentationen av pi är inte riktigt slumpmässiga, utan snarare resultatet av en deterministisk beräkning baserad på definitionen av pi som förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. Men forskare inte är helt ense om pi:s decimalutveckling på ett eller annat sätt kan klassas som en slumpmässig sifferexpansion. Det finns sekvenser som återkommer, jag har till exempel hittat sex siffror som förekommer minst två gånger: 4-6-7-6-7-8, säger Klaus och pekar ut kombinationen i det hav av siffror som finns på de hoptejpade A4-papper som ligger framför oss på bänken, utskriften av 10 000 pi-decimaler.
Kommer det att vara nervöst att försöka sätta decimalerna inför publik på pi-dagen?
– Jag tror det ska gå bra, man är lite i sin egen bubbla och måste fokusera. Mest orolig är jag nog för att ett tryck på tangenten ska registreras två gånger eller inget alls när jag skriver. Blir det fel avbryts försöket, säger Klaus som tror att det kanske ska ta en dryg timme eller lite till att knappa in allt. Han har dessutom redan dragit decimalerna muntligt en gång, något som gick alldeles utmärkt.
Var tror du gränsen för antalet decimaler ligger för dig?
– Jag letar faktiskt inte efter gränsen längre utan vill bara fortsätta att lägga till så många decimaler jag kan. Nästa naturliga mål är 20 000, och jag hoppas att det ska gå lite snabbare än tio månader att komma dit, säger Klaus Andrei.