Söndagen den 20 oktober somnade vår älskade Kerstin Marklund in efter en lång tids sjukdom.

Kerstin, född Lundberg, var dotter till Hans och Svea Lundberg i Mörttjärn, Malå, där hon hade en trygg uppväxt tillsammans med sina tre yngre syskon. 

Efter en tvåårig ekonomutbildning i Skellefteå började hon arbeta på kontoret hos Dahlgrens cementgjuteri i Slind.
I Skellefteå träffade hon sin blivande make, Sture. De gifte sig i Malå kyrka 1967. 

1969 gick flytten till Umeå där Kerstin under makens studietid bland annat arbetade på Ålö maskiner i Brännland. 
Hösten 1973 återvände makarna med sina två barn till Skellefteå där Kerstin efter ett par år på dåvarande Telefabrikation fick jobb på Alimaks ekonomiavdelning. Där blev hon kvar, som omtyckt medarbetare, ända tills hon gick i pension.

Kerstin var från unga år mycket aktiv i olika idrotter, vilket fortsatte upp i åren. Under tiden på Alimak var hon engagerad i företagets korpklubb där hon bland annat spelade fotboll och rinkbandy samt under många år ingick i klubbens lag till Tjejmilen och Vindelälvsloppet. Kerstins genuina idrottsintresse innebar också att hon med stort engagemang tog del i och stöttade sina söners sportaktiviteter under hela deras uppväxt.

Hennes kreativa ådra tog sig många uttryck. Hon skapade kläder, sysslade med textiltryck, stickade vackra plagg både till sig själv och andra och var en mästare vid symaskinen. 

Kerstin älskade att resa och upptäcka nya platser. Det blev många tältsemestrar när barnen var små. Gotland och särskilt naturen på Fårö blev ett återkommande semestermål. Det blev också många besök hos svåger och svägerska på Öland. 

Kerstin gillade skidåkning. Många blev turerna upp till fjällen. Att få tillbringa några dagar med barn och barnbarn i en fjällstuga eller i en stuga vid havet var det bästa hon visste. Hon hade ett gott lokalsinne och god hand med karta och kompass. Att plocka bär och svamp var ett årligt återkommande projekt. 

För några år sedan drabbades Kerstin av Alzheimers sjukdom. Men hon fortsatte träget att sköta blommor och odla trädgårdsväxter ute vid den älskade sommarstugan på Långnäsudden. Hon höll sig också aktiv med dagliga promenader. 

De två sista åren tillbringade Kerstin på Höjdens äldreboende på Morö backe. Där kände hon sig trygg och fick god omvårdnad.

Sorgen efter vår mor och min hustru är smärtsam. Men minnet över hennes liv och gärning är en skatt, som vi för all framtid kommer att bevara i våra hjärtan.