Vår käre far, morfar/farfar har efter en tids sjukdom stilla insomnat. 
Pappa som växte upp i Dalmyran, son till Harald och Nanny Lundmark, slog den sjunde juni 1934 upp sina blå ögon. 
Under barndomsåren varvades arbetsuppgifter, lek och bus med hans fyra syskon, där pappa var yngst. Under -30 talet var cykeln det naturliga färdmedlet när man färdades mellan hem, skola och vänner. Berättelser om hur han cyklade de cirka två milen till Furuögrund under konfirmationstiden, var en av de många anekdoter han förgyllde samtalen med.

När tiden blev mogen inhandlades en motorcykel för att enklare ta sig fram. På -50 talet träffade pappa sin livslånga kärlek, Edith, de gifte sig 1957, paret flyttade till Finnträsk. Deras barn, Siv, Gun, Ulla och Niklas föddes på jordbruket som sköttes vid sidan om förvärvsarbetet.
Pappas karriär inleddes på massafabriken i Furuögrund, därefter blev det flottning på sommaren och timmerhuggning på vintern. En av de historier från yrkeslivet vi barn minns bäst är när han arbetade som lastbilschaufför, där N:a Bergnäs, Arjeplog var en av de orter han ofta nämnde. 

Efter en kort tid som hamnarbetare i Luleå hittade han sitt kall, byggbranschen där han gjorde sin debut under sjuttiotalet. Efter avslutad betongutbildning fick han fortsatt jobb åt BPA/PEAB, där han jobbade fram till sin pension. Han talade ofta varmt om sina arbetskamrater. Pappas största byggprojekt, Anderstorp, varade ca 10 år. Han var även på projekt bland annat i Jörn och Arjeplog. Ett av karriärens sista jobb var Kvarteret Erikslid.
Trots stram tids- och ekonomibudget prioriterades alltid semester med barnen varje sommar. Ofta i tält, senare med husvagn, där så väl barn som barnbarn var välkomna. 

Pappa var en varm person som alltid gav sig tid till nära och kära, hans ”välkommen in” fanns med honom ända till slutet. Vi barn har alltid kunnat ringa för att be om hjälp och råd om det mesta, det fanns oftast en lösning till hands. Pappas stora tålamod gjorde att han frikostigt delade sina kunskaper till andra.

1996 köpte pappa och mamma hus i Byske. Efter mammas bortgång 2020 bodde han kvar i huset fram till flytten till Sörgårda, den sista tiden bodde han på Norrgårda.
Att motionera Byske runt antingen per cykel eller till fots var ett av hans stora nöjen då det också gavs tillfälle att prata med människor han mötte. Pappas favorit utflykt var "piren". 
Vi är tacksamma för allt stöd, alla handtag, all tillit, omtanke och uppmuntran som vi fått genom åren av pappa. 
Pappa blev 89 år.